Nio regioner bröt mot upphandlingslagen när de ändrade avtal med Cambio, leverantören av patientjournalsystemet Cosmic. Ett hemligt sidoavtal som Bulletin har tagit del av visar att Cambio erbjöd sig att betala alla böter – upp till 432 miljoner kronor. Bakom bolaget finns tidigare statsminister Göran Persson (S), som har aktier i Cambios moderbolag – ett bolag ägt av ett riskkapitalbolag i Bahrain.

<div>
 <div>
 När <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/stora-brister-undanholls-vid-miljardbytet-till-cosmic">Sveriges Radio P4</a> granskade upphandlingen av journalsystemet Cosmic kunde de avslöja allvarliga oegentligheter. Politiker hölls utanför viktiga beslut och kända risker dokumenterades inte. Och när leverantören Cambio inte kunde leverera i tid skrev regionerna om avtalet.
 </div>
</div>

Göran Persson, tidigare S-statsminister och tidigare styrelseordförande i Cambio – ett bolag som tillhandahåller patientjournalsystem. Foto: Unsplash / Magnus Fröderberg/norden.org, CC BY 2.5 DK

Skandalomsusad upphandling av journalsystem • Hemligt avtal skulle skydda regionerna från böter • Göran Persson har aktier i bolaget värt tiotals miljoner

Regioner bröt mot upphandlingslagen – bolag lovade betala böter

Ukrainska styrkor återtog 201 kvadratkilometer på bara fem dagar – den snabbaste territoriella vinsten på 2,5 år. Bakom framgången ligger ryska kommunikationsproblem. Men medan Kiev firar ett taktiskt genombrott samlar Moskva styrkor för en ny våroffensiv. Frågan är vem som hinner först.

Situationen på den södra fronten i det rysk-ukrainska kriget förblir en av de mest komplexa och samtidigt strategiskt viktigaste för båda parter. Den södra riktningen handlar inte bara om kontaktlinjen, utan även om kontrollen över logistikkorridorer, tillgången till Azovska sjön och stabiliteten i hela Ukrainas försvar i Zaporizjzja- och Chersonregionerna m.m. 2024–2025 uppnådde de ryska styrkorna här en rad taktiska framgångar och avancerade gradvis framåt, vilket skapade hot om operativ inringning av enskilda ukrainska grupperingar.

Soldater från det ukrainska 24:e stormregementet ”Ajdar” med erövrade ryska vapen efter att ryska positioner rensats i Zaporizjzjiafronten i februari 2026. Foto: Telegram

Från sydöstra Ukraina rapporteras stora plötsliga ukrainsa framgångar vid fronten, vad ligger bakom och vad väntar framåt?

Ukrainskt genombrott lokalt eller början på en stor motoffensiv?

Mer än var tredje kommun låter bli att kolla brottshistorik hos personal som anställs i äldreomsorgen. Det kan Bulletin avslöja genom en granskning där 186 kommuner har svarat. Trots det ställer regeringens nya lagförslag inga krav på registerkontroll.

Bulletin har kontaktat samtliga 290 kommuner i Sverige. Av de 186 som svarat begär mer än var tredje inte utdrag ur belastnings- eller misstankeregistret vid nyanställning i äldreomsorgen – detta trots upprepade fall av våldtäkter och övergrepp mot äldre på svenska boenden.

Bulletin avslöjar • Stor granskning • 186 kommuner svarar

Var tredje kommun kollar inte brottshistorik för äldrevårdspersonal

Oppositionspartierna är kritiska till regeringens hantering av energipolitiken. Miljöpartiet menar att deras politik är anledningen till att Sverige har bland Europas lägsta elpriser. Partiet kräver att energiminister Ebba Busch (KD) ska pausa effekttariffer omedelbart.

Oppositionspartierna kritiserar regeringen för de höga elpriserna. I torsdagens program av 30 Minuter hävdade V-ledaren Nooshi Dadgostar att Sveriges exportkablar är anledningen till de skenande elpriserna. Tidöregeringen är ansvariga för en av sveriges 16 exportkablar – Aurora Line till Finland.

Linus Lakso (MP) vill inte satsa på ”svindyr” kärnkraft. Foto: Henrik Gustafsson Nicander/TT

Vill stoppa effekttariffer • Vill inte satsa på ”svindyr” kärnkraft

Lakso: MP:s politik har gett Sverige Europas lägsta elpriser

Fredsförhandlingarna om Ukraina har återigen hamnat i dödläge. Men frågan är om de någonsin lämnat dödsläget – båda sidor tror fortfarande mer på militär seger snarare än kompromiss.

Fredagen den 13 februari (vilket symboliskt datum!) publicerades <a href="https://www.politico.com/news/2026/02/13/munich-security-conference-ukraine-fate-00779545" target="_blank" rel="noopener">en artikel om Ukraina i den välkända tidningen Politico</a>. Författarna konstaterar: inför ännu en diplomatisk förhandlingsrunda har förhandlingarna om en ukrainsk uppgörelse återigen hamnat i ett dödläge, och landets öde ”hänger på en skör tråd”. Materialet är kopplat till diskussionerna i samband med Münchenkonferensen om säkerhet och återspeglar den växande pessimismen angående utsikterna för en politisk lösning av det rysk-ukrainska kriget.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till vänster, som här pratar på en presskonferens den 3 februari och Rysslands president Vladimir Putin till höger, som här ses i Kreml den 10 februari 2026. Foto: AP Photo/Sergei Grits och Vyacheslav Prokofyev/Sputnik

Förs förhandlingsprocessen mellan Ukraina och Ryssland utan egentlig chans till framgång?

Fredsförhandlingarna om Ukraina – i förnyat dödläge

Den ukrainska hryvnian passerade den 10 februari den psykologiskt viktiga gränsen på 43 hryvnja per dollar, samtidigt som euron steg med 36 kopek på en dag. Bakom de kraftiga svängningarna döljer sig en komplex blandning av säsongsfaktorer, strukturella problem i den ukrainska ekonomin och global turbulens.

Den 10 februari 2026 blev en viktig symbolisk dag för den ukrainska nationella valutan – hryvnjan. Ukrainas nationalbank (NBU) höjde eurokursen med hela 36 kopek – till nivån 51,12 hryvnja. Dessutom passerade dollarkursen den viktiga psykologiska gränsen på 43 hryvnja.

Volontären Marat Darmenov till höger delar ut gratis varm mat i Kiev under ett långvarigt strömavbrott till följd av nya ryska attacker mot Ukrainas energisystem den 7 februari 2026. Inte nog med att många ukrainare plågas av strömavbrott och avsaknad av fjärrvärme, nu kommer deras köpkraft att urholkas också. Foto: AP Photo/Sergei Grits

Den ukrainska valutan fortsätter falla och gör det krigsplågade ukrainska folket ännu fattigare

Vinterraset: Därför fortsätter Ukrainas valuta att falla drastiskt

NGO Monitors Nordenexpert Anaëlle Meyer ser positivt på att Sida stoppat sin finansiering till UNRWA och Islamic Relief. Hon menar att det märks internationellt att biståndsmyndigheten har förändrats under den nuvarande regeringen. – Jag tror den svenska finansieringen var viktig. Vi pratar ändå om miljarder kronor per år, säger hon till Bulletin angående Islamic Relief.

NGO står för ”non-governmental organisation” – trots att organisationer som betecknas som NGO ofta finansieras med statliga medel. Anledningen är att NGO-organisationer ofta jobbar med bistånd och välgörenhet. Exempel på NGO-organisationer är Röda Korset och Rädda Barnen.

Anaëlle Meyer undersöker och analyserar vart svenska biståndspengarna hamnar. Foto: Fatima Shbair/AP/TT/NGO Monitor

Strypt stöd till UNRWA och Islamic Relief • ”Den svenska finansieringen var viktig” • Intervju med NGO Monitor

Berömmer Sida efter slopade bidrag: ”Kommer säkerligen påverka”

För första gången sedan 2018 dödades ingen av skjutvapenvåld under en månad i Sverige. Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, menar att preventiva medel är en stor faktor till minskningen. – I och med att vi jobbar preventivt och mer offensivt stoppas antalet skjutningar innan de ens händer, säger Poljarevius till Bulletin.

Januari 2026 för första månaden sedan mars 2018 som ingen person dödades i skjutningar. Enligt polisen skadades heller ingen i skjutvapenvåld under perioden.

Underrättelsechef i polisregion Mitt Jale Poljarevius. Foto: Jessica Gow/TT

Inga döda i skjutningar i januari • Första månaden sedan 2018

Polisens strategi för att stoppa skjutningarna: ”Slår till där de är svagast”

Zaporizjzjas kärnkraftverk har varit under rysk ockupation i nästan fyra år. Nu cirkulerar påståenden om att Ryssland planerar att starta anläggningen. Men enligt experter är det tekniskt omöjligt – kritiska system har brutit samman, kompetent personal har flytt och anläggningen saknar tillräcklig kylning efter att Kachovkadammen förstördes.

Zaporizjzjas kärnkraftverk — Europas största kärnkraftverk — har varit under rysk ockupation sedan mars 2022. Erövringen av anläggningen blev en av krigets farligaste episoder, eftersom det för första gången i världshistorien blev så att ett verksamt kärnkraftverk hamnade i en zon med aktiva stridshandlingar och under kontroll av en annan stats väpnade styrkor. Från och med detta ögonblick upphörde ZAES att vara uteslutande ett energiobjekt och förvandlades till ett instrument för militär-politisk press, utpressning och strategisk osäkerhet.

En rysk soldat står på vakt utanför kärnkraftverket i Enerhodar i den ryskockuperade delen av Zaporizjzjiaregionen. Foto: AP Photo 

Är en uppstart av det ukrainska energisystemets kronjuvel - de 6 reaktorerna i Zaporizjzjiaregionen ens möjlig?

Åtrerstart av Europas största kärnkraftverk, ockuperat av Ryssland?

När Elisabeth Thand Ringqvist (C) får frågan om Sverige släppt in för många invandrare svarar hon direkt nej – men ber sedan om omtagning. Staffan Danielsson (KD) och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren menar att tvekandet avslöjar C:s grundproblem. – Hon kan inte försvara att vi åter skulle få så här många som 2015, men man vill ändå vara det mest generösa partiet, säger Danielsson, som tidigare tillhört C, till Bulletin.

När SVT:s Nyhetskoll ställer frågan ”Har Sverige släppt in för många invandrare?” svarar Elisabeth Thand Ringqvist omedelbart nej. Men när programmet går vidare avbryter hon sig själv och vill ta om frågan. Efter ännu en paus landar hon i att ”vi ska släppa in så många som kvotsystemet säger.”

Foto: Regeringskansliet/Christine Olsson/Henrik Montgomery/TT

Danielsson & Ljunggren: C-dilemmat synliggörs i Elisabeth Thand Ringqvists svar om invandring

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle