Socialdemokraterna i Täby kräver att riksdagsgruppen ändrar kurs i kriminal- och migrationspolitik. Men enligt Ledarsidornas Johan Westerholm är partitoppens linje cementerad. – Vill man ändra den här linjen får man leta efter en annan partiledning, säger han till Bulletin.

Den 26 januari antog Socialdemokraterna i Täby <a href="https://www.sitaby.se/sarskilt-uttalande-fran-taby-arbetarekommun/?fbclid=IwY2xjawPtYMhleHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEeXD4WWtWDU8AzbDIopgvzls-qhvMk066LrXdWQEDvFtIPVFbw9g5NtkORHPo_aem_L9RbIlEJY3oahIWM1-jFWA">ett särskilt uttalande</a> riktat till partiets riksdagsgrupp. I uttalandet kritiserar arbetarkommunen riksdagsgruppen för att inte tydligt motsätta sig regeringens politik inom kriminalitet och migration.

Att Socialdemokraterna i Täby kräver en ändring i partipolitiken är förvånande – men inte något ovanligt, enligt Johan Westerholm. Foto: Christine Olsson/Mats Edman/TT

S i Täby vill att partiet styr om sin politik • Westerholm: Då får man leta efter ny partiledare

Westerholm om interna S-kritiken: ”Förvånande”

Det finns en klar dubbelmoral i hur de traditionella mediebolagen behandlar vänsterextremister jämfört med högerextremister. Lyckligtvis förser oss alternativmedia med balans. Detta skriver Birger Salt i en djupdykning.

Hade Sydsvenskan gjort ett mysreportage med våldsbejakande högerextrema Aktivklubb, då hade det blivit ett ramaskri i traditionell media med rubriker som: ”Skåne-tidning myser med nazister” eller ”Sydsvenskan rekryterar åt fascister”.

Tobias Hübinette: ”Jag började helt enkelt attackera och mer eller mindre misshandla personer som betedde sig rasistiskt i min närhet. Det kunde röra sig om allt från fullfjädrade skinheads, till barn i skolåldern eller äldre herrar och damer.” Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Vänsterextremister? Mysreportage. Högerextremister? Fram med storsläggan

Salt: Vissa extremister är mer jämlika än andra

Ett temporärt avtal om att avhålla sig från attacker mot energiinfrastruktur bekräftades den 29 januari — men det gäller enbart fram till den 1 februari. Ryssland hade knappast planerat attacker under dessas dagar ändå, och Ukrainas energisystem befinner sig på gränsen till kollaps utan en enda ytterligare rysk kryssningsrobot. Bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en massiv energikris som drabbar miljoner.

En av de mest intressanta nyheterna under de senaste dagarna är ”energivapenvilan” mellan Ukraina och Ryssland. Informationen om den tillfälliga moratorierna på attacker mot energianläggningar i de båda krigsförandestlanden blev kända först på torsdagen den 29 januari, och slutlig bekräftelse kom på fredagen den 30 januari. Ironiskt nog kommer ”avtalet” alltså att vara ytterst kortlivat: enligt uttalanden från Kreml tar det slut den 1 februari.

Kievbor värmer sig den 31 januari 2026 vid en eld i ett av bostadsområdena som drabbats värst och är utan fjärrvärme och el. Veteraner från den ukrainska armén tredje stormbrigad lagar samtidigt mat och bjuder de boende på ett varmt mål mat. Foto: AP Photo/Vladyslav Musiienko

Energivapenvila när vinterkylan ska bli som värst visar sig vara för bra för att vara sant

Trumps ”pseudoenergivapenvila” mellan Ukraina och Ryssland

Ukrainas huvudstad genomlever den värsta krisen sedan andra världskriget. Efter massiva ryska attacker har Kiev förlorat 70 procent av sin elproduktion och 600 000 invånare har flytt staden. De som stannat kvar fryser i sina hem när temperaturen sjunker till minus 20 grader. ”Vi sitter utan el, värme och varmvatten i flera dygn i sträck”, berättar läraren Jevhenija Serhijivna som bor med sina två barn.

Januari 2026 kommer att gå till historien för Kiev som tiden för den hårdaste prövningen sedan, förmodligen, andra världskriget. Den ukrainska huvudstaden, som en gång lös av restaurangers, nattklubbars och skylttavlors ljus, är idag en stad av kontraster, där livet är uppdelat i ”före” och ”efter” de massiva robotattackerna i början av året.

Räddningstjänstmedarbetare sätter den 25 januari upp tält i östra Kiev där invånarna i de omgivande utkylna höghusen kan värma sig och övernatta. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

“Vi har haft tur. Nu har vi faktiskt kallvatten och avloppet frös inte sönder även om fjärrvärmen inte kommit tillbaka. Ström har vi också ibland.”

Kiev i isens grepp balanserar på överlevnadens gräns

För att undvika fronten har antalet manliga studenter över 25 år ökat tiofalt sedan Rysslands fullskaliga invasion. Nu vill myndigheterna ta bort deras uppskov från militärtjänst – och omvandla högskolorna till en enorm rekryteringsbas.

I Ukraina har manliga studenter som studerar på heltid laglig rätt till uppskov från militärtjänst. Detta är särskilt aktuellt för de ukrainare som redan fyllt 25 år: enligt lag ska de mobiliseras, men att skaffa högre utbildning ger dem rätt att skjuta upp detta. Enligt myndigheternas uppskattningar finns det nu cirka 250 000 sådana män i Ukraina.

Studenter på den prestigefulla Kiev-Mohyla-akademin målar och skriver traditionsenligt sina önskningar för framtiden på ett monument på universitetets födelsedag den 15 oktober 2024. Foto: AP Photo/Alex Babenko

Soldatbristen i Ukraina gör att landets ledning sneglar allt mer på landets studenter som påfyllning till armén

Kommer Ukraina mobilisera 250 000 studenter?

Blasfemibrottet avskaffades 1970. I praktiken återinfördes det dock bakvägen 2025 när Salwan Najem dömdes för en koranbränning. Högsta domstolen har nu godkänt domen genom att vägra att ta upp fallet, skriver Leif V Erixell.

Högsta domstolen vägrar ta upp Salwan Momikas medhjälpare Salwan Najems överklagande av hovrättsdomen (B 2982-25) mot honom om hets mot folkgrupp vilket han dömdes för på grund av Salwan Momikas agerande (!) i samband med brännande av koranen. Trots skarp kritik från <a href="https://www.svd.se/a/gkaAAB/domar-mot-salwan-najem-innebar-att-kritik-mot-religion-tystas-skriver-nils-funcke">yttrandefrihetsexperter </a>och andra, är det nu ett faktum att vi återigen har en blasfemilagstiftning i vårt land – men endast riktat mot en religion – islam. Den har nu fått särskild skyddsstatus i Sverige.

Salwan och Salwan förbereder vad som tydligen är ett brott. Foto: Johan Nilsson/TT

Hädelseförbud mot islam – fortfarande fritt fram att häda kristendomen och judendomen

Leif V Erixell: Blasfemibrottet återinfört i Sverige med HD:s goda minne

När högsta militära och politiska ledningen från Ukraina, Ryssland och USA möttes i Abu Dhabi slutade det i fiasko. Natten till förhandlingsdagen bombades Kiev – och möjligheten till fred försvann.

Den 24 januari 2026 hölls förhandlingar i Abu Dhabi mellan Ukraina, Ryssland och USA, vilka från början betraktades som ett försök att ge ny fart åt processen för en fredlig lösning av kriget i Ukraina. Själva deltagandet av representanter från sidornas högsta militära och politiska ledning skapade överdrivna förväntningar både bland experter och i internationella medier. Men efter mötet stod det klart att förhandlingarna inte bara misslyckades med att föra parterna närmare fred, utan också demonstrerade djupet av det strategiska dödläge som hela den diplomatiska processen kring Ukraina befinner sig i.

Fotokollage: Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 16 januari 2026 till vänster och till höger en kvinna som lämnar sitt hem i Charkiv den 24 januari 2026 efter att huset skadats i en rysk drönarattack. Foto: Ramil Sitdikov och Andrii Marienko

Ryssland skickade nya förhandlare och formatet Ukraina-Ryssland-USA gav hopp om en nystart i förhandlingarna om kriget

Förhandlingar i Abu Dhabi: diplomati utan chans till resultat

Medan Kiev fryser utan värme och el efter ryska attacker bråkar president Zelenskyj och borgmästare Klitjko offentligt om vem som har skulden. Bakom grälen döljer sig en maktkamp om kontrollen över huvudstaden.

Under hela januari har Kiev utsatts för hårda robot- och drönarattackerna från Ryssland. Ukrainas huvudstad – landets centrala politiska, ekonomiska och symboliska centrum – har hamnat i ett kollapstillstånd. Mot bakgrund av stark kyla (ner mot minus 20 grader) står miljontals människor ständigt utan vatten, värme och el. Invånarna i Kiev fryser i sina egna lägenheter, rör spricker, pannrum havererar och reparationsgrupper arbetar dygnet runt – men det räcker ändå inte.

Kievbor grillar utomhus i vinterkylan utomhus den 18 januari 2026 då deras lägenheter ändå saknar fjärrvärme och el efter upprepade ryska attacker mot den ukrainska huvudstadens infrastruktur. Foto: AP Photo/Danylo Antoniuk

Slaget om huvudstaden: Ryssland bombar sönder fjärrvärme, el och vatten medan den ukrainska ledningen öppet bråkar om ansvaret

Ryssland försöker göra Kiev obeboeligt medan Zelenskyj och borgmästaren bråkar

Han är 34 år, saknar militär erfarenhet och har byggt upp Ukrainas digitala infrastruktur. Nu får Mychajlo Fedorov i uppdrag att städa upp i det korruptionsdrabbade försvarsministeriet. Men samtidigt växer oron: Kommer hans digitaliseringsoffensiv att leda till ”ett digitalt koncentrationsläger” för alla mobiliserbara?

Utnämningen av Mychajlo Fedorov till Ukrainas försvarsminister den 14 januari 2026 blev ett av de mest oväntade personalbesluten under hela kriget. En person helt utan militär erfarenhet, från IT-sektorn och mångårig chef för ministeriet för digitalisering fick ansvaret för landets mest slutna, mest resursstarka och samtidigt kanske mest problematiska myndighet.

Ukrainas nye försvarsminister under en intervju med AP i sin dåvarande roll som digitaliseringsminister i Kiev den 21 april 2023. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Zelenskyjs chockerande utnämning mitt i kriget: ska Ukrainas försvarsministerium drivas som en IT-startup?

IT-ministern som ska rädda Ukrainas försvar, men även skrämmer många

EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) kräver att nyhetskanalen Al Jazeera förbjuds inom EU. Han anklagar den qatariska tv-kanalen för att sprida islamistisk propaganda och konspirationsteorier. – Det är dags att Europa skärper kampen mot radikal islam, säger Weimers i en intervju med Bulletin.

Häromdagen publicerade Charlie Weimers <a href="https://x.com/weimers/status/2011352086479544638?s=20">ett öppet brev</a> där han kräver att EU förbjuder den qatariska tv-kanalen Al Jazeera. Han menar att kanalen bör behandlas på samma sätt som de ryska propagandakanalerna Russia Today och Sputnik, som förbjödes i EU efter Rysslands invasion av Ukraina.

EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) vill att nyhetskanalen Al Jazeera förbjuds inom EU. Foto: Kamran Jebreili/Caisa Rasmussen/AP/TT

”Statskontrollerad propaganda från Qatar” • Anklagar EU för dubbelmoral • Kräver att iranska diplomater kastas ut ur unionen

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle