President Volodymyr Zelenskyj säger sig vara redo för presidentval – men ställer omöjliga krav för att genomföra dem. Svaret på Donald Trumps krav om demokrati i krigstid är ett smart retoriskt drag som skjuter ansvaret tillbaka på väst.

På tisdagen den 9 december skakade USA:s president Donald Trumps uttalande om att Kiev för länge sedan borde ha genomfört val Ukraina, eftersom den nuvarande situationen enligt hans åsikt ”inte längre liknar en demokrati”. President Volodymyr Zelenskyjs svar kom nästan omedelbart: han är redo för val, men för detta krävs att ett antal villkor uppfylls.

Blivande president Volodymyr röstar inför ett stort pressuppbåd i den första presidentvalsomgången den 31 mars 2019, senaste gången ett presidentval kunnat hållas i Ukraina. Foto: AP Photo/Emilio Morenatti

Trump försöker på nytt sätta tryck på Ukraina genom att kräva nya presidentval, vilket Zelenskyj vid en första anblick verkar säga ja till, men så enkelt är det inte

Zelenskyj dribblar bort Trump om kraven på nyval

USA:s nya nationella säkerhetsstrategi prioriterar ”strategisk stabilitet” med Ryssland framför stödet till Ukraina. Budskapet från Washington är tydligt: Amerika hjälper inte längre av ideologiska skäl, utan kräver konkret ekonomisk avkastning. För Kiev innebär det ett omedelbart behov av strategisk autonomi.

För några dagar sedan offentliggjorde Vita huset USA:s nya nationella säkerhetsstrategi (NSS). Vid första anblicken visade sig den standardiserade proceduren vara en händelse som radikalt förändrar spelreglerna på den globala arenan. Detta programdokument, som definierar Washingtons utrikes- och militärpolitik för de kommande åren, innehåller ett antal bestämmelser som har orsakat verklig chock i politiska kretsar i Ukraina <a title="Mer om vad strategin innebär för Europa" href="https://bulletin.nu/holmgren-usa-s-nya-strategidokument-europa-star-infor-existentiell-kris-2" target="_blank" rel="noopener">och många europeiska huvudstäder.</a>

Realpolitikens fredsduvor lyfter över Donbass? Fåglar flyger över ruinerna till det som var den ukrainska staden Kostyantynivka i östra Ukraina den 28 november 2025. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigad via AP.

Vad innebär i praktiken USA:s nya nationella säkerhetsstrategi för det europeiska land som kämpar för sin existens?

USA dumpar Ukraina i den nya nationella säkerhetsstrategin

I veckan avslutades rättegången i det uppmärksammade fallet med en misstänkt könsstympning i Katrineholm, även om domen ännu inte fallit. Jakob Bergman har djupdykt i bevisningen och hittat en hel del frågetecken.

Strax före sju på kvällen den 12 juli 2022 kallas ambulans till en lägenhet i Katrineholm där en sjuårig flicka av somaliskt ursprung skadat sig och blöder kraftigt från underlivet. Vi kan kalla flickan Maida.

Sanningen är inte alltid så enkel som man skulle vilja. Foto: Polisen

Svårt att bedriva utredning i Katrineholms somaliska diaspora

”Könsstympning i moské!” – Eller? 

Ryska trupper har under den senaste månaden avancerat uppemot en mil runt den strategiska staden Huljajpole i Zaporizjzjaregionen. Med ny infiltrationstaktik och intensiva drönaranfall hotar Moskva nu att skära av stadens försörjningsvägar – ett genombrott som kan få förödande konsekvenser för Ukrainas hela södra försvarslinje.

Om Huljajpole, en liten men mycket historisk stad i sydöstra Zaporizjzjaregionen, talas det mycket mer sällan än om Donbass. Men striderna vid Huljajpolefronten blir idag en av nyckelfaktorerna som avgör stabiliteten för hela försvarslinjen i södra Ukraina.

Ryska soldater fäster sprängämnen till drönare nära fronten i Ukraina i bilder offentliggjorda den 28 november 2025. Foto: Det ryska försvarsministeriets presstjänst via AP

I skuggan av Pokrovsk sker strategiskt viktiga strider längre söderut längs med fronten i Ukraina

Ukraina: hotas hela den södra fronten av kollaps?

Utan egen flotta vinner Ukraina kriget till sjöss mot en av världens största sjömakter. Med små drönare har Kiev vänt Moskvas blockadförsök till en egen belägring – men attackerna mot oljetanker och exportterminaler drar nu in grannländer i konflikten. Turkiet och Kazakstan protesterar.

Svarta havet har återigen blivit en arena för aktiva stridshandlingar. I centrum för dessa händelser – en ny fas av den maritima konfrontationen mellan Ukraina och Ryssland. Trots avsaknaden av fullvärdiga sjöstridskrafter har Ukraina under de senaste åren visat sin förmåga att radikalt förändra situationen i regionen genom att använda marina drönare och högprecisionsvapen.

Två ukrainska säkerhetsjänstofficerare står framför två Sea Baby-drönare under en demonstration av dem på okänd ort i Ukraina den 17 oktober 2025 Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Rysslands fiasko till sjöss är lätt att glömma bort när världen fokuserar på årslånga strider om orter som någon utanför Ukraina knappt kunde namnen på för några år sedan

Så förstör Ukraina Rysslands skuggflotta och vinner kriget i Svarta havet

Offer är heliga, och man ska inte kritisera de utsatta. Eller? Det är ett faktum att de som lidit ofta hade kunnat undvika det – ibland med ett tydligt ”nej!”. Detta skriver Jakob Sjölander.

”Är det en kvinnas fel om hon blir våldtagen? Självklart inte! Hon blir ju tagen med våld! Det vore lika bisarrt som att beskylla en man för att han blir misshandlad!”

”Stopp! Min kropp!” Foto: Nora Lorek/TT

I ungefär en sjättedel av samtliga fällande våldtäktsdomar har kvinnan inte ens sagt nej.

Sjölander: Hur många våldtäkter kan stoppas av ett nej?

Ukrainas presidentkanslis chef har tvingats avgå, vilket internt i det ukrainska politiska livet är som en naturkatastrof. Men hur kan en makthavare som formellt bara vara en tjänsteman och varken valts av folket i ett val eller av parlamentet ha haft sådan enormt inflytande och betydelse?

Andrij Jermaks avgång har blivit en av de mest betydelsefulla politiska händelserna de senaste åren i Ukraina. Denna händelse berör inte bara en enskild befattning, utan själva modellen för statsstyrning som vuxit fram kring president Volodymyr Zelenskyj. Under nästan fem år har Jermak inte bara varit chef för presidentkansliet, utan den huvudsakliga koordinatorn för den politiska, säkerhetsmässiga, diplomatiska och informationsmässiga maktvertikalen. Hans inflytande sträckte sig långt bortom den formella statusen – han var arkitekten bakom systemet för personlig styrning, den centrala figuren genom vilken beslut på nationell nivå fattades.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 23 oktober 2025 och hans numera avgångne chef för presidentkansliet Andrij Jermak den 17 april 2025 Foto: AP Photo/Harry Nakos och Ludovic Marin, Pool Photo

Bulletins ukrainske statsvetare reder ut vad det egentligen innebär att president Zelenskyjs närmaste man plötsligt lämnat sin post.

”Staten – det är jag”: vad Andrij Jermaks avgång betyder för Ukraina

Judarna är världshistoriens mest förföljda folk. Men hur kommer det sig att de har varit så hatade så länge? Karin Florman förklarar.

Vi kan alla konstatera att den nuvarande Förintelseundervisningen inte har förebyggt trakasserier och hot mot personer av judisk tro, möjligen därför att den inte samtidigt lär ut vad judendomen är och inte heller varför judar förföljs. Den del av undervisningen som inte består av direkta vittnesmål från överlevare har ofta innehållit framför allt generella idéer om att man ska vara snäll mot andra – idéer som lärdes ut i Tyskland redan innan andra världskriget.

Förintelsen var ett brott mot mänskligheten, men mer specifikt mänsklighetens judiska del. Foto: Shmuel ben Ya’akov, Public Domain, via Wikimedia foundation

”Att argumentera och ha skilda meningar anses i sig vara en helig handling”

Tyranner gillar inte judendomen

Medan världen diskuterar USA:s fredsplan förbises en avgörande fråga: Har Ryssland råd att fortsätta kriget? Mer än hälften av landets regioner har nu budgetunderskott, och militära bonusar till nya soldater skärs ned. Men räcker det för att stoppa Putin?

Den här veckan diskuteras möjligheten att avsluta det nästan fyra år långa fullskaliga kriget i Ukraina aktivt i media. Mycket uppmärksamhet ägnas åt USA:s fredsplan – de så kallade ”28 punkterna”. Huvudfokus i diskussionerna är: kommer Kiev att godta en sådan plan, som i praktiken fryser konflikten men inte innebär en fullständig kapitulation inför Ryssland. Det är kring Ukrainas ställning som de huvudsakliga diskussionerna nu pågår.

Är det snart slutspelat för den ryska krigsmaskinen? Rysslands president Vladimir Putin håller i ett kirgiziskt stränginstrument vid ett besök i Kirgizistans huvudstad Bisjkek den 26 november 2025. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Finns det en egentlig fredsvilja i Moskva och kommer den i så fall från ett pressat ekonomiskt läge?

Putins krigskassa sinar, men räcker det för att han ska stoppa kriget?

Den klassiska frontlinjen existerar inte längre. I stället har drönare skapat en 20 kilometer bred ”kill-zon” – ett diffust och dödligt utrymme där varje rörelse övervakas från luften. Fenomenet gör själva idén om eldupphör ”längs frontlinjen” nästan meningslös.

I samband med fredsförhandlingar om Ukraina blir förslaget om eldupphör längs den nuvarande frontlinjen ofta en central diskussionspunkt. Europeiska partners och Kiev ser detta som en logisk utgångspunkt för dialog och förutsätter att parterna ska fixera sina positioner där de befinner sig.

Även frontnära vägar blir vanligen del av en ”kill-zone” och för att trafik på dem inom 20 km från fronten inte ska bli automatiskt livsfarlig täcks de av anti-drönar-nät som här vid infarten till frontstaden Cherson i södra Ukraina den 2 november 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Vad är de dödsbringande ”kill-zonerna” i Ukraina för något och hur kan man minimera dess konsekvenser?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle