När president Zelenskyj nyligen landade i Damaskus väckte det en självklar fråga: vad har krigshärjade Ukraina att söka i sönderbombade Syrien? Mer än det ser ut vid första anblick, visar det sig — besöket är ett av välberäknat geopolitiskt drag.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs besök i Damaskus den 5 april var en av de mest överraskande händelserna i ukrainsk utrikespolitik på länge. Mot bakgrund av de vanliga resrutterna — Washington, Bryssel, Paris eller London — framstår den syriska riktningen inte bara som otypisk, utan som rent av exotisk och till och med riskfylld. Det handlar om ett land där ett 15 år långt krig ännu inte är helt avslutat, där en hög grad av instabilitet kvarstår och där den nya regeringen väcker allvarliga moraliska och värderingsmässiga frågor.

Fotocollage: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller tal för det rumänska parlamentet 4 april 2022 och Syriens interimpresident Ahmed Al-Shaara under ett möte 3 mars 2025. Foto: Wikimedia commons/Ukrainas presidentadministation och © European Union, 1998 – 2026

Zelenskyj reser till en av Rysslands tidigare nyckelallierade

Den syriska avstickaren: därför ger sig Kiev in i Mellanöstern

Ukraina vill ha naturgas från Moçambique. Men avstånd och praktiska problem ställer till det. Samtidigt har Ukraina något som andra inte kan erbjuda det afrikanska landet: unika erfarenheter och teknik för modern krigsföring.

För en tid sedan uttalade sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om möjligheten att importera gas från Moçambique. Orden fälldes i ett synnerligen känsligt läge för Ukraina. Landets energisystem fortsätter att fungera under förhållanden präglat av utdraget krig, förstörd infrastruktur och konstant press. Det finns också problem med externa leveranskanaler — till exempel med Ungern.

Fartyget LNG Bayelsa passerar den 5 mars 2017 med en last flytande naturgas. Foto: Jnzl / Wikimedia commons

När energikrisen förvärras har Ukraina något andra inte kan erbjuda de säljande länderna: unika drönarförmågor 

Zelenskyjs byteshandel: Bekämpning av islamistrebeller mot afrikansk naturgas?

Finland har länge varit ett föredöme med relativt restriktiv invandringspolitik, fungerande skolor och ett starkt försvar. Men den ekonomiska bas som detta byggts på tyngs ned av socialism. Detta skriver Nicolas von Kraemer, finländsk historiker.

Finland har på många sätt lyft sig i kurs på det geopolitiska planet – och även kanske vunnit en ny respekt i Sverige. Efter Rysslands invasion av Ukraina gick bägge länderna med i NATO, vilket för Finlands del innebar ett definitivt slut på kalla krigets finlandiseringspolitik. Samtidigt kom Finlands militära förmåga och beredskap att väcka allt större intresse, och nu var det svenskarna som fick lära sig av finländarna.

”O land, du tusen sjöars land, / Där sång och trohet byggt, / Där livets hav oss gett en strand, / Vår forntids land, vår framtids land, / Var för din fattigdom ej skyggt, / Var fritt, var glatt, var tryggt!” Foto: Péter Andi, Unsplash

Vårt östra broderfolk börjar få slut på sisu

Finlands vägval: När välfärdsstaten krackelerar

Sofie Wiklund tillbringade 15 år i Socialdemokraterna. Sedan kom insikten att partiet saknade verklighetskontakt. – Jag började tröttna på att Socialdemokraterna inte kunde säga som det var, säger hon till Bulletin. Nu är hon moderat och har skrivit en bok om resan.

Det var inte ett enda avgörande ögonblick. Det var sju år av sakta växande besvikelse, nya erfarenheter och insikter.

Sofie Wiklund. Foto: Björn Jansson, Moderaterna.

Sofie Wiklund lämnade S efter 15 år • Aktuell med ny bok

Gick från S till M: ”Sossarna saknade en analys av hur verkligheten såg ut”

Idag möts Ukraina och Sverige i VM-kvalet i fotboll – en match som för miljontals ukrainare betyder långt mer än tre poäng. Medan sårade soldater följer spelet från sjukhussängar, påminner fotbollen ett krigshärjat folk om vad det en gång hade – och vad det fortfarande kämpar för.

Ikväll den 26 mars 2026, spelas det VM-kvalmatch: mötet mellan Ukraina och Sverige. För svenska supportrar är detta utan tvekan ett viktigt sportevenemang. Men för Ukraina är detta – liksom fotboll i allmänhet – ett fenomen med en bredare social och politisk betydelse.

Ukrainska fotbollsfans under matchen Ukraina-Österrike den 21 juni 2021. Foto: Dynamomania.com / wikimedia commons

Hur viktig är en VM-kvalmatch för ett land i krig? Bulletin har frågat ukrainska soldater vid fronten

Sport som förenar: därför är fotboll i Ukraina mer än bara ett spel

Företaget Kärnfull Next ansöker om att få bygga kärnkraft på en ny plats i Sverige – Valdemarsvik. I en intervju med Bulletin berättar bolagets vd Christian Sjölander om varför man valde den platsen, när man siktar på att reaktorerna ska stå färdiga och hur man ser på projektets framtid vid regeringsskifte. – Det är en maskin för att skapa välfärd, säger han om kärnkraft.

På måndagen lämnade Kärnfull Next in sin ansökan om att få bygga fyra till sex stycken små modulära reaktorer i Valdemarsviks kommun. Total elektrisk nettoeffekt bedöms uppgå till 1 200 till 1 600 MW.

Christian Sjölander, vd för Kärnfull Next. Foto: Pressbild

Ansöker om kärnkraft på ny sajt • Bulletin intervjuar vd:n • ”Sverige har gjort en 180-gradersvändning”

Vill bygga ny kärnkraft i Sverige: ”Maskin för att skapa välfärd”

En drönare som föll ned på litauisk mark den 23 mars, tidigare intrång i polskt luftrum, och nu rysk drönarinfrastruktur inne i Belarus är tydliga tecken. Landet har blivit en bas för ett krig som sprider sig utanför Ukraina.

För några dagar sedan tillkännagav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett nytt hot från Belarus territorium. Det handlar om utplaceringen av särskilda styrstationer för drönare (UAV). Om uppmärksamheten tidigare främst riktades mot robotinfrastruktur och militärbaser, handlar det nu om ett mer flexibelt, rörligt och svårspårbart krigsverktyg — system för fjärrstyrning av drönare.

En rysk Gerbera-drönare som i det här fallet skjutits ner av det ukrainska gränsväsendet i Sumyregionen den 7 januari 2025, men samma typ av drönare har även använts mot Polen. Foto: Ukrainas gränsväsende/Wikimedia commons/Public domain

Zelenskyjs varning till Europa om hotet från Belarus

Drönarstyrstationer i Belarus: det nya krigets dolda infrastruktur

År 2019 skakades Sverige av den (påstådda) penningtvättsskandalen i Swedbank. Ännu har inte dramat nått sin upplösning, och vi väntar fortfarande på Högsta domstolens beslut angående svindleriåtalet mot före detta vd Birgitte Bonnesen. Jakob Sjölander intervjuar här Jan Söderqvist, författare till Avrättad: Swedbank, myndigheterna och mediemobben.

Denna artikel publicerades ursprungligen 25/3, men återpubliceras nu med anledning av att Birgitte Bonnesen friats av Högsta domstolen. 
 När jag själv har försökt skriva om Bonnesenaffären och Swedbank har jag stött på problemet att hela historien är så ofantligt komplicerad. Så nu tänkte jag dumpa hela förklaringsbördan på dig.

Swedbankskandalen rullar vidare. Foto: Jan Ainali, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen friad av Högsta domstolen

”Uppdrag granskning ljuger” – Jan Söderqvist om Bonnesenaffären

Svenska Journalistförbundet stoppade enligt forskare en ny undersökning om journalisters partisympatier. Det skriver ledarskribenten Håkan Boström i Göteborgs-Posten. ”Det vi sagt nej till är att vara med och finansiera forskningen i fråga”, skriver Journalistförbundets Sanna Rayman till Bulletin.

2012 kom en uppmärksammad <a href="https://jesperstromback.org/wp-content/uploads/2012/05/1369226_journalist-2011-journalistboken-kap-131.pdf">studie</a> från Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, om journalistkårens partisympatier.

Ville inte hjälpa till med ny undersökning, skriver GP • Fackförbundet förnekar • Överväldigande rödgröna sympatier 2012

Journalistförbundet: Relevant att undersöka journalisters partisympatier

Ukrainas president Zelenskyj bekräftade i mars 2026 det som anats: Kiev bedriver ett aktivt informationskrig mot den ryska befolkningen via Telegram – och tänker fortsätta på den nya ryska statsmeddelandetjänsten Max. Men Moskva bygger allt högre digitala murar, och hur mycket av det ukrainska budskapet som faktiskt når fram är långt ifrån klart.

2026 har blivit en vändpunkt i en osynlig men mycket viktig kamp om sinnen – en kamp som inte utspelar sig vid frontlinjen, utan på skärmarna hos miljontals ryssars smartphones. President Volodymyr Zelenskyjs öppna erkännande om ukrainska underrättelsetjänsters arbete via Telegram, och planerna på att infiltrera den nya ryska statliga meddelandetjänsten Max, är en sällsynt offentlig bekräftelse på att Kievs informationskrig mot Moskva inte bara pågår, utan också tvingas anpassa sig snabbt till en ny teknologisk verklighet.

Ryska medborgare protesterar mot invasionen av Ukraina och Putins regim i Tjeckiens huvudstad Prag den 26 mars 2022. Foto: AlexVolter/Wikimedia commons

För första gången bekräftar Ukraina att de bedriver informationskrig inne i Ryssland. Men hur och får det effekt?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle