Sedan revolutionen har den iranska islamiska regimen skickligt blandat förändringslöften och våld för att behålla makten, representerat av den ”reformistiska” respektive den ”konservativa” falangen. Men makthavarna har förblivit desamma, skriver Karl Mattias Bergsten.

Iran står i dag inför en historisk brytpunkt. Efter nästan fem decennier av återkommande protestvågor – från studentrörelsen 1999 till Lejon och sol-nationella revolutionen – har en sak blivit tydlig: den politiska ordning som etablerades efter 1979 har överlevt genom en kombination av institutionell kontinuitet, fraktionsövergripande samarbete och en systematisk förmåga att absorbera och neutralisera samhälleligt missnöje.

Den iranska regimen är en mästare på att använda både piska och morot. Foto: Fars News Agency, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Ständiga reformer, men samma personer på toppen

Hur fungerar den iranska regimen? 

Reaktionerna på kriget och ayatollan Ali Khameneis död från de som stöttar kronprinsen Reza Pahlavi är minst sagt glada. Nu menar de på att maktskiftet är nära. – När jag hörde det blev jag så glad att jag blev tårögd, säger tidigare fotbollsproffset Mahan Baghdadi till Bulletin.

<div>
 Svensk-iraniern Mahan Baghdadi är en före detta fotbollsspelare och influencer med 526 000 följare på Instagram. Han testade lyckan som fotbollsspelare i Iran, men väl där tvingades han in för militärtjänstgöring och flydde landet.
</div>

Amir Nazem och Mahan Baghdadi. Foto: Ludwig Nordqvist/privat

Tidigare fotbollsproffset till Bulletin: ”Det som händer just nu är positivt för folket i Iran”

Glädjen efter ayatollans död: ”Blev tårögd”

När ryska fiberoptiska drönare för första gången nått Charkiv avslöjas en farlig blind fläck i det ukrainska luftförsvaret: drönare styrda via optisk kabel är immuna mot elektronisk störning – och det förändrar krigets teknologiska logik i grunden.

Nyheten om att en rysk drönare styrd via fiberoptisk kabel nyligen för första gången nått staden Charkiv har inte bara militär utan även strategisk betydelse. Det är inte bara ytterligare ett angrepp mot en stad nära frontlinjen. Det är en signal om en kvalitativ förändring av krigets verktyg – en övergång till en ny teknologisk fas där klassiska försvarsmetoder gradvis förlorar sin effektivitet.

En tidig rysk drönarmodell som styrs via fiberoptisk kabel. Fotokälla: Telegram, april 2025 

Är små ryska drönare som inte går att störa ut den nya vardagen flera mil bakom fronten?

Drönare med fiberoptik: krigets nya teknologiska fas och utmaningen för Charkiv

Det lägre barnafödandet i Sverige och väst beror på materiella orsaker – inte kulturella. Det menar M-politikern och poddaren Hanif Bali, som anser att Sverige måste se till att fler produktiva medborgare kan skaffa en villa tidigare. – Roten till frågan är såklart bostadsmarknaden, säger han till Bulletin.

Det låga barnafödandet har länge varit en diskussionspunkt i västvärlden. Även för svensk del har barnafödandet sjunkit om sistone och 2025 föddes färre barn än något enskilt år i Sverige sedan 2002.

”Man har inte råd att bilda familj i en större bostad” • Intervju med Bulletin

Hanif Bali: Därför ser vi ett lägre barnafödande

På fyraårsdagen av invasionen av Ukraina valde Moskva att fira på sitt sätt — med kärnvapenhot. Utan bevis anklagades London och Paris för att planera kärnvapenöverföring till Kyiv. Hotet avfärdades omedelbart som nonsens. Men vad vill Kreml egentligen uppnå — och vem lyssnar?

Den 24 februari 2026, den dag världen mindes fyraårsdagen av det fullskaliga kriget i Ukraina, valde Moskva ett högst specifikt sätt att högtidlighålliga datumet. Kreml lanserade plötsligt en massiv kampanj av kärnvapenutpressning och anklagade London och Paris för att förbereda en överlåtelse av kärnvapen till Kiev.

En rysk inkterkontinental RT-2PM2 Topol-M-kärnvapenrobot deltar på det ryska firandet av segern i andra världskriget den 9 maj 2023. Foto: kremlin.ru

Ett desperat Ryssland viftar med sina kärnvapen när världen minns årsdagen av dess invasion av Ukraina

Putins kärnvapenkort: Utpressning som utrikespolitik

Krister Thelin (M) föreslår att de borgerliga partierna ingår en valallians, något han haft som idé i 20 år. Han menar att M ser positivt på förslaget men att L är mest negativa. – Jag önskar naturligtvis Liberalerna all lycka till och all framgång för borgerligheten behöver dem, säger han till Bulletin.

Domaren och moderaten Krister Thelin har länge föreslagit att de borgerliga partierna borde gå ihop i en valsamverkan. I en artikel i <a href="https://www.fokus.se/sticket/slang-ut-en-livboj-till-liberalerna/" target="_blank" rel="noopener">Fokus</a> föreslår Thelin sin idé på nytt med anledning av Liberalernas låga opinionssiffror.

Krister Thelin anser att de borgerliga partierna bör ingå i en valallians. Foto: Youtube

Är större skillnader inom S • Liberalerna är negativa

Thelin föreslår borgerlig valallians: ”Akut med tanke på Liberalerna”

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill ersätta den omstridda tvångsmobiliseringen med en frivillig kontraktsarmé – och skicka räkningen till EU. Men är det verkligen realistiskt?

I en nyligen genomförd intervju antydde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möjligheten att övergå till en helt kontraktsbaserad (det vill säga frivillig) armé – under förutsättning att de europeiska partnerna tar på sig motsvarande kostnader. Enligt honom skulle Ukraina, om Europa finansierar en sådan modell, kunna överge den nuvarande tvångsmobiliseringen till förmån för en frivilligbaserad rekryteringsprincip.

Två soldater ur den 113:e territorialförsvarsbrigadens 2:a bataljon. Foto taget ur deras bildserie ”Sanna krigares ansikten”. Bildkälla: wikimedia commons / Ukrains 113:e territorialförsvarsbrigad

På årsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina granskar vi en av Zelenskyjs idéer om hur Ukrainas försvar kan fortsätta på ett hållbart vis

Zelenskyj: Låt EU finansiera en ukrainsk kontraktsarmé

Ungern och Slovakien har stoppat dieselleveranserna till Ukraina och hotar att avbryta elexporten efter att oljeledningen ”Druzjba” skadades i ryska attacker. Medan dieselbristen är hanterbar utgör hotet om stoppade elleveranser ett allvarligt hot mot Ukrainas redan pressade energisystem.

Energikrisen i Ukraina får inte längre bara en militär utan även en politisk dimension. Häromdagen meddelade Ungern och Slovakien att de upphör med leveranser av dieselbränsle till Ukraina och hotade samtidigt att helt stoppa exporten av elektricitet. Den formella anledningen är upphörandet av leveranser av rysk olja via oljeledningen ”Druzjba”, som den 27 januari 2026 drabbades av allvarliga skador till följd av ryska attacker mot infrastrukturen. Återställning av oljeledningen försvåras av den militära situationen och tekniska begränsningar. Budapest och Bratislava kräver samtidigt att transitering återupptas och kopplar detta till fortsatta energiresursleveranser till Ukraina.

Oljeledningen ”Druzjbas” sträckning genom Ukraina, Ungern och Slovakien med omnejd. Bildkälla: United States Department of Energy (Public domain)

Hotar akut- bränsle- och elbrist i Ukraina efter att Trumps bästa vänner i Centraleuropa hotat med leveransstopp?

   Spöket ”Druzjba”: Ungern och Slovakien pressar Ukraina med energikris som vapen

Ukraina har klarat vinterns angrepp mot elnätet – men nu väntar en ny prövning. Med våren förskjuter Ryssland fokus från energikrig till markoffensiv. Tre frontsektioner pekas ut som troliga mål. Frågan är inte om offensiven kommer – utan var och när.

Den svåraste vintern under hela Ukrainas självständighetsperiod närmar sig gradvis sitt slut. Trots kvarstående köld och hög sannolikhet för någon enstaka kall dag inom den närmaste tiden, förutspår meteorologer ingen upprepning av den utdragna tjugoradiga kyla som kom i vinterns början och mitten.

Rysslands president Vladimir Putin i Kreml den 27 december 2025. Foto: Det ryska presidentkansliets presstjänst/wikimedia commons

Ryssland laddar upp för nya militära offensiver i Ukraina så fort vintern är borta

Så kommer Rysslands nya militära offensiv se ut i Ukraina 2026

Kroniskt sjuka ”Elsa”, 8, tvångsomhändertas när sjukvården anklagar hennes mamma för barnmisshandel genom sjukvårdinsatser. Nu kan Bulletin avslöja att det är sjukvården som har felbehandlat Elsa i flera års tid – utan att anmäla till IVO enligt Lex Maria. I bakgrunden finns ett tidigare IVO-beslut om Universitetssjukhuset i Örebro.

Bulletin har fått tillgång till dokumenten följande artikel bygger på av Elsas mamma Victoria, som motsätter sig omhändertagandet av dottern.

Elsas säng och hennes näringsdropp. Bild: Privat

Fick för lite näringsdropp • Togs från föräldrarna •  Inga IVO-anmälningar

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle