Varför är den svenska kronan så svag jämfört med andra länders valutor? Den frågan har diskuterats länge bland investerare och aktörer på de svenska och utländska finansmarknaderna, men också bland proffsen på Riksbankens analysavdelning. Svaret är enklare men samtidigt mer obekvämt än vad ni vill tro och ta till er, skriver ekonomiredaktören Andreas Henriksson i sin debutkrönika.

Häromdagen blåste jag rent min intellektuella motor med en mental högtrycksspruta i en postning på Facebook där jag har ungefär 8 000 Fb-vänner och följare. Jag skrev några raka rader om att den svenska svaga kronan kan förklaras av skjutningar, bombningar och andra grova våldsbrott kopplade till gängproblematiken och den urspårade integrationen. Jag exemplifierade tesen med tre brutala våldsbrott under veckan som gått. Bland annat med galningen som bott i Sverige och som häromdagen attackerade små barn med en kniv på en lekplats i Frankrike och på så sätt inför fransk mediepublik förstörde varumärket Sverige ännu mer än vad jag trodde var möjligt.

Två människor har dött och två är skadade efter lördagens skjutning i Farsta centrum. Foto: Mats Edman/Studio Artemis / 	Jessica Gow/TT 

Vem vill investera i svenska kronan, bombdåd och k-pistsmatter när det finns mysigare valutor och länder? 

Henriksson: Gängvåld, kronfall och havererad semesterkassa

En gängkriminell som är misstänkt för att drograttfull ha kört på och dödat ett barn släpps utan häktning trots att polisen och media rapporterade om hot mot vittnen. Karl Hedin satt häktad i en månad misstänkt för att ha skjutit en imaginär varg. Märkliga tolkningar av regler försvårar kampen mot gängbrottsligheten och politikens första strid måste rimligtvis vara tillsammans med, inte mot, rättsväsendet.

När polisen kom till trafikolyckan i Märsta, där en elvaåring dog, beskrevs situationen som tumultartad. Den gängkriminelle som körde bilen hade fått uppslutning av andra. Det var svårt att hålla ordning, svårt att få vittnen att tala och tidningarna hade svårt att få vittnen att berätta. Intervjuade ville vara anonyma. Hotet fanns där hela tiden.

Minnesplatsen och poliser där pojken blev påkörd. Foto: Janerik Henriksson/TT

Åklagare måste vilja göra sin del av kampen mot gängen. 

Hjort: Karl Hedin eller en gängkriminell – vem behöver häktas? 

Samma dag som en galning med svenskanknytning knivhögg barn på en lekplats i Frankrike befann jag mig på en flygplats. Och mötte en blick från en barnfamilj, en blick som var långt ifrån välkomnande. Men att det finns européer som drar alla araber över en kam är söndertjatat, vi borde även diskutera de araber som gör exakt samma sak med vita, skriver Luai Ahmed.

Den dagen attacken på en lekplats i Frankrike ägde rum befann jag mig på en flygplats.

Foto: Timmy Augustsson, Twitter Skärmdump 

Knivdådet i Frankrike kommer att väcka än mer hat, men låt oss diskutera även föraktet och hatet mot européer. 

Ahmed: Att knivhugga barn och att hata araber och vita

Magdalena Andersson talar ofta med vackra högtravande ord om de rika, om deras girighet och hur samtidigt det svenska handlar om att vara sjysst och ha en bra arbetsmarknad. Kontrasten med hur hennes städerska är behandlad är slående. Men om Andersson skänker en månads fallskärm, 112 500 kronor, till städerskan så kan hon visa att hennes ord faktiskt har ett djup och inte är retorik.

I mars i år gjorde Magdalena Andersson ett nummer av att hon skulle ge bort sitt elstöd, 10 000 kronor, till välgörenhet. Hon tyckte att hon inte behövde pengarna. Några, inte minst DN hyllade hennes generositet. Lite grand som trissreklamen.

Anderssons bortskänkta elstöd flyttade fokus från hur vi fick elbrist till pengarna. Det var en god investering. Men nu kan hon fortsätta på den stigen och hjälpa kvinnan som städade åt henne. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Andersson borde hjälpa sin städerska som inte fått sin lön.

Hjort: Magdalena Andersson kan hantera både sin städerska och sin dubbelmoral 

Sverige, och ännu mer Ukraina, uppfattar nog med fog Ryssland som en invasiv art, och ett dramatiskt resultat för svensk del har varit en tvärvändning i svensk neutralitetspolitik och en tämligen logisk Natoansökan. Vad gäller flora och fauna är däremot kampen mot invasiva arter betydligt mindre konsekvent. Där tycks EU-dekret och inhemska romantiska föreställningar snarare än sunt förnuft styra politiken, skriver Björn Törnvall.

Det kalla kriget mellan världens stormakter USA och Sovjetunionen, från 1945 till Sovjetunionens sammanbrott 1991, innebar för Sveriges del ett nästan halvsekellångt hot om en sovjetrysk invasion. Detta hade vårt försvar att planera och dimensionera sig för. Vi hoppades med vårt värnpliktsförsvar kunna försvåra och fördröja en pågående invasion så länge att USA och Nato kunde hinna komma till vår hjälp. Detta var verkligheten bakom vår alliansfrihet.

Lupiner är även de invasiva, men ingen klappjakt råder på dem. Foto: Helena Landstedt/TT

Sveriges hantering av florans och faunans invasiva främmande arter är märklig.

Törnvall: Hotet från invasiva främmande arter

Magdalena Andersson har börjat kalla sig patriot och i Aftonbladet skriver Anders Lindberg en ledare som med få undantag är en alldeles lysande patriotisk text. Vad har hänt?

Det är lätt att avfärda den nymornade patriotismen med ord som ”sent skall syndarn vakna” eller med antydningar om att det är billigt röstfiske utan djupare mening. Men jag väljer att tro på det ärliga uppsåtet. Det är ju ändå skillnad, eller hur? Jimmie Åkesson bar ju en blekingedräkt vid riksdagens öppnande för tio år sedan. Men Magdalena Andersson bär en närkedräkt och det vet ju alla människor att det är skillnad på Blekinge och Närke. ”Närke, Närke, mitt födelsenärke” som skalden en gång yttrade.

Sjön Snyten i Bergslagen. Foto: Dan Korn

Kärleken till svenska sommarkvällar och beundran för Gustav Vasa är medel men inte mål.

Korn: Patriotism handlar främst om en vi-känsla

Det svenska forskarsamhället har hitintills misslyckats med att intressera sig för klankulturer. Nyfiken är däremot pensionerade väg- och vatteningenjören Dag Vegger, som genom sitt arbete med infrastrukturprojekt i världens alla hörn fått handfasta erfarenheter av hur dessa kulturer fungerar i praktiken. Något universitet borde lämpligen bjuda in honom, skriver Per Brinkemo.

Den fria forskningen är inte alltid så fri som man kanske föreställer sig. Den internationellt erkände statsvetaren Bo Rothstein berättade i Kvartals <a href="https://kvartal.se/artiklar/lite-for-manga-saker-som-inte-fungerar-i-sverige/" target="_blank" rel="noopener">Fredagsintervjun</a> att det ämne han ägnat så mycket uppmärksamhet – korruption – var tabu när han var ung forskare. Det fanns en dominerande idé, sa han, om att inte ”blame the victim” eftersom det var i fattiga länder som korruptionen var störst.

Människor är sig rätt lika enligt Dag Vegger – här pakistanska fredsaktivister i Lahore. Foto: RedMiNote (CC BY-SA 4.0)

Det svenska forskarsamhället i Sverige har hitintills misslyckats med att intressera sig för klankulturer. 

Brinkemo: Dag Vegger och klankulturens handfasta verklighet

Maria Malmer Stenergard har lyckats få rådet, medlemsstaternas regeringar, att enas i frågan om migration. Det är inte ett perfekt beslut men ett som fungerar och ännu viktigare är vad som aldrig beslutades om. Makten över migration stannar hos parlamenten och förs inte över till EU.

EU har kommit ett stort steg närmare det som kallas en migrationspakt – en gemensam ram för migration och flyktingar. Striden har varit hård och har pågått i flera år. Inte minst är det explosivt eftersom det är en mycket viktig fråga i medlemsländerna.

Maria Malmer Stenergard satte ner foten och den landade ganska bra. Foto: Henrik Montgomery/ TT

Makten över migrationen stannar hos medlemsstaterna.

Hjort: Migrationspakten visar att Malmer är en duktig minister

En gängkriminell dödade en pojke i en trafikolycka. Mannen misstänks ha varit hög på droger. Flera gånger har han varit misstänkt för grova brott. Från politiskt håll är det många ord, mycket upprörda känslor. Men lite handling och ännu mindre av ansvar.

En elva år gammal pojke dog efter att ha blivit påkörd av en misstänkt drograttfull förare. Föraren är, enligt flera medier, en välkänd gängkriminell från Märstanätverket.

Orden måste följas av handling. Foto: Janerik Henriksson/TT

Pojken dog efter att ha blivit påkörd av en påverkad gängkriminell. 

Hjort: En pojke är död, kan vi slippa mer ord

<div> Den digitala revolutionen har helt ritat om den massmediala kartan och förflyttat agendasättandet från några få tidningsredaktioner till miljoner användare med mobiler och konton på sociala medier. När Tucker Carlson fick sparken gick han från tre miljoner tittare till 100 miljoner twittrare. </div>

<div>
 Sociala medier är en ständigt föränderlig dimension av det mediala landskapet. Samtidigt som papperstidningar fortsätter att följa samma form och angreppssätt som på 1800-talet, fortskrider internets digitala tjurrusning in i framtiden. Med några års mellanrum slår teknologivärlden till med en ny revolution. Vi märker inte av skillnaderna från dag till dag, men i backspegeln svindlar perspektiven. Det är nästan lite läskigt.
</div>

Tucker Carlson drar masspublik till Twitter. Foto: Timmy Augustsson / Szilard Koszticsak/AP/TT

Det är nästan som att folk vill höra vad förbjudna röster har att säga.