Alla kollektiv har medlemskriterier för vem som räknas till gruppen. Att sänka tröskeln till medlemskap får banden som binder individerna till kollektivet att vittra och gör svenskheten mindre attraktiv för både svenskar och invandrare, samtidigt som deras vilja att bidra erroderar, skriver Jakob Sjölander.

En fråga invandringen ställer Sverige inför är hur man blir svensk. Frågan kompliceras av att det finns två sorters svenskhet. Den ena är den juridiskt formella, kallat medborgarskapet. Det andra är det informella och kulturella, att faktiskt vara svensk.

Svenskhet och svenskt medborgarskap är inte samma sak. Foto: Ulf Palm/Fredrik Sandberg/TT (kollage)

Grupper vittrar när individerna slutar stötta kollektivet eller kollektivet slutar stötta individerna.

Sjölander: Svenskt medborgarskap och svenskhet

Vi lever i den bästa av världar, vad än media eller allahanda aktivister vill anse om saken i sina heroiska strider mot mer eller mindre problematiska väderkvarnar. Men upprördheten som sådan kan skapa problem, och tubba oss att riva vad vi uppnått, skriver Jakob Sjölander.

Vår bästa tid är nu. Mänskligheten befinner sig på en topp av fred, frihet, och välstånd som aldrig tidigare skådats i historien. Genomsnittssvensken är minst 20 gånger rikare än för 200 år sedan, den förväntade livslängden mer än dubbelt så hög. Nog har Sverige det bättre än många länder, men bara länder som lider under krig, korruption eller kommunism släpar efter. Kriser som Ukraina, Gaza, och Corona räcker inte för att ändra på detta.

Bör vi se världen som en sovjetisk förort eller med Baloos blick? Foto: lafleur (CC BY 2.0 ) / Skärmavbild Youtube

Våra framsteg riskerar att svepas bort det missnöje som göder ärelystna aktivister.

Sjölander: Vi blir aldrig nöjda, men vi borde

Vi premiären kritiserades den blivande klassikern ofta som ”sötsliskig”, men det som är utmärkande för filmens karaktärer är deras sårbarhet och mänskliga felbarheter och deras fullständiga avsaknad av cynism, skriver Jakob Sjölander.

Hur gammal ska en film vara för att räknas som en klassiker? Om tjugo år räcker så måste Love Actually vara en stark kandidat i julfilmskategorin. Filmen fick ett ljumt mottagande när den kom i Nådens år 2003, men nu är dess popularitet sådan att den är svår att undvika. Om man skulle tillhöra de griniga stackare som önskar det, vill säga.

Har julfilmens karaktärer blivit som gamla vänner? Foto: Filmaffisch Universa Studios

Julfilmens pinsamma, sympatiska och kärlekstörstande karaktärer har blivit som gamla vänner.

Sjölander: ”Love Actually” 20 år efter premiären

Föreställningen att den starke alltid är gärningsmannen och den svage hans offer, leder inte sällan till att den svages motiv, medel och mål aldrig nagelfars eller kritiseras. Att Israel överlevt alls beror på dess styrka, men styrkan är samtidigt landets största svaghet, skriver Jakob Sjölander.

Det är pinsamt att vara stark. Särskilt om man ligger i fejd med någon som är svag. Då framstår man lätt som skurken, mobbaren, tyrannen, även om man både har rätt och är den som angripits. Vår kultur rymmer många exempel på denna fördom: ”Ge dig på någon i din egen storlek!”, ”David mot Goliat,” och så vidare. Men hur pinsam denna styrka än är så är den ändå bättre än svaghet. För svaghet har konsekvenser, konsekvenser som demonstrerades den sjunde oktober i Israel.

Manifestation för de människor som kidnappades av Hamas 7 oktober. Foto: Lindsey Wasson/AP/TT

Att palestinierna är svagare än Israel innebär inte att araberna har rätt om mål och medel. 