En debattartikel i DN författad av tre statsvetare ger vid handen att de i stort sett är nöjda med de senaste åtta årens politiska konstruktioner. Istället för kritisk diskussion av oheliga alliansers inverkan på demokratin blir det en hyllningssång till det bestående, alltså till Socialdemokratin, skriver Torsten Sandström.

Vid morgonkaffet dras mina ögon till en debattartikel i SvD den 18/5 med den populistiska rubriken ”<a href="https://www.svd.se/a/Jx9n06/bjereld-garme-hinnfors-ar-karlekens-tid-over-i-politiken">Är kärlekens tid över i politiken?</a>” I texten talar sig tre svenska statsvetare – Ulf Bjereld, Cecilia Garme och Jonas Hinnfors –varma för vad de kallar ”kontraktsparlamentarism”.

Riksdagen har under snart åtta år sett ett antal ovanliga uppgörelser. Foto: Jessica Gow/TT

 Istället för kritisk diskussion bjuder statsvetarna på en hyllningssång till det bestående och socialdemokratin.

Sandström: Politisk kärlek och statsvetenskapens kris

Vi är väl bekanta med fenomenet: rädslan för olikheter. Ytliga skillnader, som hudfärg, exotiska maträtter och liknande hyllas, samtidigt som det finns en uppenbar ovilja att erkänna djupare skillnader, som att vi människor tänker och beter oss olika, beroende på de förhållanden och de platser där vi vuxit upp. Att det finns kulturella skillnader mellan människor vill många göra allt som står i deras makt för att skyla över och inte erkänna.

Detta blir tydligt i frågor som rör invandring. Att påskupploppen skulle ha något med islam att göra förnekas. De måste bero på fattigdom och trångboddhet, enligt detta sätt att argumentera. Den totala tystnad som annars uttalade feminister ålagt sig rörande Uppdrag Gransknings avslöjanden om ”njutningsäktenskap” är ett annat aktuellt exempel. Där kan man jämföra med hur det lät under Metoo och när Paolo Roberto köpte sex.

Den svenska nationella masochismen är ett sätt att dölja verklig chauvinism. Foto: P-O Sännås/Aftonbladet/TT

Den svenska självförnekelsen döljer ofta övertygelsen om att vi är bäst.

Dan Korn: Var inte rädd att erkänna olikheter

<div>Idén om klimatpandemier, där koncentration av djurliv till tättbebyggda områden skapar fler och fler muterade virus, tycks vara klimatalarmisternas senaste talepunkt. Men klimatmodellerna stämmer särskilt illa i tropiska områden, skriver Gabriel Oxenstierna. </div>

I den mänskliga historien har de värsta pandemierna alltid inträffat när klimatet varit dåligt, helt enkelt när det varit kallt. Det är inte svårt att förstå varför. Kalla epoker drabbar livsmedelsproduktionen, mindre mat resulterar i svält, svält mattar ut människokroppen och stressade kroppar är mycket mer mottagliga för sjukdomar, på grund av försvagat immunförsvar. Låt oss ta en titt på några av de mest kända klimatrelaterade pandemierna:

Klimatpandemier till följd av global uppvärmning verkar mindre sannolik. Foto: Privat / AP/TT

Man litar blint på vad modellerna räknar fram, men missar att det tropiska klimatet är bland de mest stabila vi har på jorden.

Oxenstierna: Klimatpandemier lär inte heller bli verklighet

Kampen mot människohandel och prostitution är en av den feministiska socialdemokratiska regeringens prioriterade frågor. Därför säger statsrådens tystnad om prostitution i islams namn oändligt mycket mer än tusen debattartiklar.

En bild säger mer än tusen ord, lyder ett gammalt talesätt. Men tystnad kan också säga mer än tusen ord. Och den utbredda tystnaden om de muslimska “njutningsäktenskapen” som <a href="https://www.svtplay.se/video/35248745/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-23-sexkop-i-allahs-namn?position=303&amp;id=jpAd7B5">avslöjades</a> av SVT:s Uppdrag Granskning förra veckan är så talande att den skulle kunna fylla volymer.

Uppdrag Gransknings avslöjande om hur shiamuslimska församlingsföreträdare agerar hallickar med religiös täckmantel möttes av påtagligt ointresse. Foto: Skärmavbild från SVT.

När bruna kvinnor säljs till bruna män tiger röda och rosa feminister. 

Skogkär: Tystnaden om muslimska njutningsäktenskap är talande

I de roséklirrande finrummen tros det på mångfald eller åtminstone melaninrikedom. Givet att den melaninrike inte heter Omar Makram alltså, för då är vederbörande en islamofob som skapar dålig stämning, skriver Luai Ahmed.

I onsdags gick debattprogrammet Sverige Möts av stapeln i SVT, närmare bestämt klockan 20.00 i Filipstad.

Släpps det in för många elefanter i public services finrum om porslinsbutiker? Foto: Timmy Augustsson / Byrdyak (CC BY-SA 4.0)

När ordet ”mångfald” nämns i finrummen då åsyftas melaninhalt, inte spännvid bland åsikterna.

Ahmed: Elefanterna i mångfaldens porslinsbutiker och finrum

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) är ett av regeringens svagaste kort, vilket i och för sig inte säger så mycket. Dessvärre har han getts ansvaret för ett av de för Sveriges framtid viktigaste politikområdena.

Regeringen har dragit igång Operation rädda Farmanbar. Efter att Kaliber i Sveriges Radio bildligt talat dragit ner byxorna på energiminister Khashayar Farmanbar (S) försöker hans statsrådskollegor efter bästa förmåga hjälpa honom att hala upp dem igen.

Annika Strandhäll (S) ger Khashayar Farmanbar (S) en hjälpande hand. Det kan nog behövas. Foto: Henrik Montgomery/TT

”Vi har en god elmix i Sverige i dag och den ska vi värna”, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) samtidigt som han gör sitt bästa för att förstöra den.

Skogkär: En minister som inte vet vad han sysslar med

<div> </div> <div> När jag för första gången försöker förklara Sverige för en muslimsk församling blir responsen översvallande. En del tycker sig för första gången förstå landet de bor i. Men förklaringar räcker antagligen inte, vi borde nog skriva kontrakt. </div>

<div>
 Slöjbeklädda kvinnor som inte tar män i hand, imamer och flera skäggiga män i turbaner och fotsida särkar. 
</div>

Muslimer i delstaten Paraná i Brasilien lyssnar på en föreläsning. Foto: Karl Gabor / Pedro de Oliveira/Alep (public domain)

Jag undrar vad planen är framöver, nu när vi allt oftare och tydligare ser effekterna av det mångkulturella projektet och den snabba demografiska förändringen.

Brinkemo: Att föreläsa inför mångkulturen

Den köpta riksdagsröst som innebar att Magdalena Andersson (S) i november kunde skriva in sig i historieböckerna som Sveriges första kvinnliga statsminister riskerar nu att få allvarliga säkerhetspolitiska konsekvenser.

På onsdagsmorgonen lämnade Sverige och Finland in en gemensam ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men det som från början betraktades som en formalitet riskerar att utvecklas till ett komplicerat politiskt spel. Förväntningarna om att Sverige och Finland skulle tas emot med öppna armar och i rekordfart släppas in i gemenskapen, ser ut att komma på skam sedan Turkiet satt sig på <a href="https://www.gp.se/nyheter/sverige/turkiet-sinkar-natoprocessen-inget-beslut-%C3%A4n-1.72947872">tvären</a>.

Amineh Kakabaveh sålde sin röst dyrt. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Den röst som säkrade Magdalena Andersson (S) en plats i svensk politisk historia kan bli en dyr affär för Sverige säkerhetspolitiskt.

Skogkär: En kohandel som kan kosta Sverige Natomedlemskapet

I skuggan av Natomedlemskap och Ukrainakrig har det hållits parlamentsval i ett politiskt och ekonomiskt krisande Libanon. Preliminära resultat tyder på att Hizb’allah tappar mandat. Men att forma en regering som kan genomdriva nödvändiga reformer blir mycket svårt, skriver Magnus Norell.

I söndags, samtidigt som Socialdemokraterna meddelade sitt ja till Nato, var det parlamentsval i Libanon. Det första valet sedan den förödande explosionen i augusti 2020, en explosion som förstörde stora delar av Beirut inklusive hamnområdet, och kraftigt förvärrade den ekonomiska och politiska situationen i landet.

En libanesisk man röstar röstar i söndagens parlamentsval i Tripoli, Libanon. Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Resultaten pekar på att Hizb’allahblocket förlorat sin parlamentariska majoritet, från 71 mandat till 62. 

Norell: Valet i Libanon – preliminära resultat och analys

Närmast allt innehav av kryptovalutor handlar om spekulation, inte om faktisk användning och betalning. Utöver spekulanterna kommer efterfrågan på krypto främst från kriminella och från mindre rumsrena regimer. Ingen direkt solid bas för sagda valutor, av vilka det finns hundratals, skriver disputerade nationalekonomen John Gustavsson.

Jag har en t-shirt med texten ”Do not confuse your Google search for my economics degree”, alltså ”Förväxla inte din Google-sökning med min examen i nationalekonomi. Jag skaffade den för säkert tio år sedan, men först på senare tid har den blivit min favorittröja. Anledningen? Aningslösa kryptoentusiaster som tror att de är experter. Faktum är att kryptovalutorna bygger på ett mycket fundamentalt missförstånd kring vad en valuta är, och vad som gör en valuta värdefull.

Kryptovalutor – knappast framtiden? Foto: CryptoWallet.com (CC BY 2.0)

Närmast allt innehav av kryptovalutor handlar om spekulation. Utöver spekulanterna kommer efterfrågan på krypto främst från kriminella.