<div> Berlinkonferensen 1884–85 delade upp Afrika efter linjer som senare i stort blev de moderna nationalstatsgränserna och som på inget sätt återspeglar ländernas folksammansättningar. Resultatet blir att demokratiska val överdetermineras av etnisk tillhörighet, ett problem som är relevant även för nyligen mångkulturella länder som Sverige, skriver Per Brinkemo. </div>

<div>
 Den afrikanska kontinenten – som den framstår på en karta – kan förleda en att tro att den består av nationalstater med väldefinierade gränser. Verkligheten är i högsta grad en annan.
</div>

Ken Ring har berättat om Kenya i ett tv-program. Foto: Karl Gabor / Claudio Bresciani/TT

Demokratiska val som överdetermineras av etnisk tillhörighet är ett problem som är relevant även för nyligen multikulturella länder som Sverige.

Brinkemo: Klandemokratins problem och Ken Ring om Kenya

Gängkriminella rekryterar barn. Det dödliga våldet sprider sig från storstäder till mindre städer. Medmänsklighet utan eftertanke kan få omänskliga konsekvenser.

Natten till onsdagen sköts en 16-årig pojke till döds på en cykelväg strax utanför Sandvikens centrum. Polisen <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQQK17/ingen-gripen-for-mord-i-sandviken">misstänker</a> att mordet är kopplat till stadens undre värld. Knappast någon är väl förvånad.

Gravljus brinner på platsen för ännu ett mord, den här gången i Sandviken. Foto: Pontus Lundahl/TT

De senaste fem åren har det dödliga gängvåldet utanför storstadsområdena ökat kraftigt.

Skogkär: Ingen kommer längre undan kriminaliteten

Smartphones och Internet låter dagens migranter hålla kontakt med hemkulturen i realtid, och håller den på så sätt levande. Och omvänt kan migranten inte undslippa hemlandets och släktens övervakning och krav. Ännu en faktor våra politiker glömde att räkna med, skriver John Gustavsson.

Ytterligt få teknologier har revolutionerat världen så mycket som internet gjort. Något som sällan pratas om är hur internet påverkat invandringen, och inte minst då möjligheten för länder att integrera och i längden assimilera nyanlända.

Surrar smartphones invandraren vid sitt förflutna? Foto: Annika Byrde/TT

Smartphones och Internet låter dagens migranter hålla kontakt med hemkulturen i realtid, och håller den på så sätt levande. 

Gustavsson: Internet har skuld i integrationshaveriet

Magdalena Andersson verkar förvånansvärt nöjd med hur politiken utvecklas efter valet. Den flummigare kriminalpolitiken och öppna migrationspolitiken verkar ha lämnat socialdemokraternas inre snabbare än Strandhäll åkte ut. I stället finns en acceptans för Tidöavtalet och närmast en utmaning om att ha varit först.

Socialdemokraternas omläggning av politik efter valförlusten har varit omfattande. Vilket inte förvånar. Trots att de lyckades sälja in bilden av att de gick framåt är det ett av de sämsta valen partiet någonsin gjort. Någonting var tvunget att ske.

Magdalena Andersson menar att det är hon som stakat ut linjen för migrationen när Socialdemokraterna stramade åt 2015. Många ställer sig dock frågande till att Socialdemokraterna gått från att inte ha några murar i deras Europa till att närmast dela uppfattning med Sverigedemokraterna. Foto: Anna Tärnhuvud. 

Socialdemokraterna valde att låta Sverigedemokraterna få inflytande genom att inte bjuda under i inflytande. All kritik mot den förda politiken bör ses i det ljuset. 

Hjort: Snart närmar sig Socialdemokraterna SD

Centerpartiet letar efter en ny ledare. Partiet söker också med ljus och lykta efter sina försvunna väljare. Hittelön utlovas?

Om si så där tre månader lämnar Annie Lööf över rodret till sin ännu så länge okända efterträdare.

September 2011. Avgående centerordföranden Maud Olofsson lämnar över stafettpinnen till efterträdaren Annie Lööf. Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX/TT

I sina försök att isolera andra har Centern blivit allt mer isolerat.

Skogkär: Inte lätt ta över efter Lööf (C)

Vänsterns stora skräckscenario fortsätter att handla om nazism, detta trots att endast 847 personer röstade på NMR i riksdagsvalet 2022, samtidigt som 28 352 personer röstade på Partiet Nyans. Det vi ser är en libanonisering av Sverige, inte en ungernisering, skriver Luai Ahmed.

<div>
 En tjänsteman på Migrationsverket har nyligen under en artikel på verkets intranät skrivit att denne ”vill gråta”. Detta i en kommentar till de nya förändringar i migrationsfrågan som kommer att införas som ett resultat av Tidöavtalet, och som kommer att ersätta de väldigt generösa riktlinjerna för immigration som tidigare gällde.
</div>

Vänsterns bild av tillståndet i Europa lämnar förmodligen en del att önska. Foto: Timmy Augustsson / Skärmbild Twitter

Vänstern är oroliga över Sveriges ungernisering när de borde oroa sig över landets libanonisering.

Ahmed: Vänsterskräck om nazism i Nordens Libanon

Att Nobelkommittén även i år väljer att exkludera Jimmie Åkesson spär på en politisering kring priset och bidrar till en polarisering. Priset borde vara allas pris i stället för en debatt där det finns en för och emot. Redan nu sprider sig debatten om vilka som bör och inte bör få komma och vem som egentligen är värst.

Nobelfesten och Åkesson är en komplex fråga. Den börjar alltmer dela folk i två grupper och därmed politisera nobelpriset. Det är en privat tillställning som väljer sina egna gäster, men statschefen är närvarande och den sker i offentliga lokaler. Dessutom är Nobelpriset en av de centrala symbolerna för Sverige inom och utom landet. 
 Praktiskt sett är Nobelstiftelsen privat, den är mer än självfinansierad och den får välja sina egna gäster. Ingen kan kräva att få komma och hur många röster ett parti fått är inte viktigt för själva stiftelsen. De gör, precis som alla privata organisationer, som de vill. 
 Men frågan är långt mer komplex än så. Sociala medier visar, som så ofta, var det skaver hos folk. En person skrev att beslutet visar på stödet för humanism. Irans, Nordkoreas och Saudiarabiens ambassadörer ska inte tvingas sitta med Åkesson. 
 Det sätter fingret på ett av problemen i det här. Är verkligen Åkesson värst i rummet? Ens av svenskarna i rummet? Det går att problematisera där. Vänsterpartiet har sina kopplingar till Sovjet med deras massmord. 
 Ytterligare ett problem är litteraturpristagaren som anklagats för antisemitism. Ska judar som närvarar behöva vara i hennes sällskap? 
 Ambassadörer bjuds ofta in, trots att de representerar förtryckande regimer. Eller migrationspolitik som påminner om, eller är hårdare än, den svenska. Ardalan Shekarabi twittrade kritik mot att Iran bjuds in under de pågående morden och förföljelserna på kvinnor, demokrater och minoriteter. 
 Där finns också en märklighet. När Sverigedemokraterna gick från att vara mytiska, ett blankt papper som alla kunde projicera sin vision på, till att faktiskt utforma politik, blev det en politik som till och med Magdalena Andersson kunde instämma i stort med. I de stora områdena – kriminalpolitik, migration, integration har Socialdemokraterna i stort accepterat Tidöavtalet. Deras konfliktyta är ekonomi och välfärd. Snabbt efter valet backade delar av fackrörelsen och öppnar för kontakt. Pratet om hot mot demokrati är numera begränsat till Henrik Arnstad och Annika Strandhäll. 
 Kanske är det därför Nobelkommittén väljer att i stället antyda att det handlar om synen på vetenskap som förhindrar Åkesson att närvara. Av många uppfattat som ett slags bestraffning för Julia Kronlid och Elsa Widding. Är det så är tanken på många sätt oklar – borde Åkesson ha tystat dem? Är det generellt så att de med en religiös syn på jordens skapelse är olämpliga? 
 Men den stora frågan är egentligen inte Åkesson och om han får gå på fest, utan en helt annan fråga. Nobelpriset har alltid varit en symbol för hela Sverige. Precis som kungahuset är det inte en symbol som någon grupp, parti eller andra kan göra anspråk på. Det är enande. 
 Att stänga ute ett parti, vilket inte skett tidigare, tar bort den enande funktionen och delar in folk i de som är för och emot. Där Nobelpriset tidigare bara var finns i dag en debatt om deras agenda. Det finns till och med en diskussion om Lars Heikenstens första beslut att utestänga hade en partipolitisk dimension. Så ska det givetvis inte vara. 
 Nobelpriset ska vara en enande symbol. Att vara precis som många uppfattar, en svensk symbol för alla. För att travestera Per-Albin: en symbol utan styvbarn. Annars kommer effekten av den att bli något annat. Det kommer att skapas mer debatt om vilka som ska få komma. Är Nyans välkomna om de kommer in i riksdagen? 
 Det enkla sättet att lösa frågan är att låta Nobelpriset vara opolitiskt. Det är rimligtvis inte en uppgift för kommittén att avgöra vem som är anständig eller inte. Varje sådan diskussion kommer att leda till nyanseringar och nya komplikationer. 
 Skiftet i ledning borde ha varit ett bra tillfälle att byta policy och göra det mer diskret. Nu kommer frågan att växa år för år och förr eller senare kommer Nobelkommitén att backa. Gissningsvis kommer Sverigedemokraterna att tacka nej ett eller ett par år med hänvisning till ett studiebesök hos en näverkonstnär som inte kan flyttas. Men förlåtelsen kommer även från det hållet. 
 Låt Nobelpriset återgå till att vara opolitiskt och låt i stället andra delar av samhället sköta diskussionen om vandel.

Allt mer av diskussionen inför Nobelfesten fokuserar på vem som inte får komma och därmed skapas två lag. Det är olyckligt att inte låta Nobelpriset vara enande. Foto: Charles Hammarsten/TT

Hjort: Låt Nobelfesten bli opolitisk

Efter den första partiledardebatten i riksdagen sedan regeringsskiftet går det med lite god vilja att föreställa sig en ny, bred mitt. Men inte av det slag Annie Lööf (C) drömmer om.

Annie Lööf inledde sitt anförande i onsdagens partiledardebatt i riksdagen med en beskrivning av hur regeringspartierna fått ägna de senaste veckorna åt att tugga i sig Sverigedemokraternas politik. Det var kanske inte det mest välfunna valet av bildspråk. Inte med tanke på hur Lööf en gång själv glatt svalde förtreten i form av sin <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-skickar-folk-gamla-skor-till-centerpartiet?fbclid=IwAR1k5TOprdkSttafj1Vma29IyOB0OtR1IjHOuENpf-GbJb-biYno-aDgGdE">högra</a> sko – den hon lovat äta upp hellre än att bli stödhjul åt en socialdemokratisk regering.

”Jag håller med Ulf Kristersson”, lät det allt som oftast från Magdalena Andersson (S) under valrörelsens dueller mellan de båda statsministerkandidaterna. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Socialdemokraterna vill sno åt sig äran för paradigmskiftet i migrationspolitiken.

Skogkär: En bred mitt som är Annie Lööfs mardröm

<div> Att försvara och förstå är inte samma sak, och ska vi kunna hantera den klankultur som numera finns inom landets gränser måste vi förstå varur den kommer och vad den betyder för dem som lever den. Och varför de människor som omfattar den kan uppleva stat och större gemenskaper som ett hot, skriver Per Brinkemo. </div>

<div>
 Om man för en stund ska försöka förklara och förstå, men inte försvara hederskulturen och dess förmåga att överleva i västlig exil, har man nytta av att vända blicken bakåt – till historien.
</div>

Där ingen stat försvarar dig mot förföljelse måste du försvara dig själv. Foto: Yann (CC BY-SA 4.0) / Karl Gabor

Mötet med västerländska värderingar, individualism och tilltro till myndigheter kan upplevas som ett hot mot gruppen. Och i en del fall även utnyttjas för gruppens egna intressen. 

Brinkemo: Hederskulturer föds ofta ur utsatthet och förföljelse

<div> Socialdemokratins informella maktnätverk som oavsett valresultat ska garantera partiet inflytande är vad som portar Jimmie Åkesson år efter år. Och det är hög tid att borgerliga partiledare nu bojkottar evenemanget, skriver Torsten Sandström. </div>

<div>
 Den som följt mina skriverier inser att jag hävdar att socialdemokratin sedan länge byggt en ”masterplan” för Sverige. Den går ut på att kontrollera svensk politik och strategiska verksamheter i landet. Kontrollen är delvis lagfäst, delvis inofficiell. Men tanken är att på alla plan främja Socialdemokraternas intressen. En viktig roll spelar här den statliga byråkratin och dess hundratals generaldirektörer.
</div>

Borde Ebba Busch och Ulf Kristersson tacka nej till festligheterna? Foto: Anders Wiklund/TT

Socialdemokratins informella maktnätverk som oavsett valresultat ska garantera partiet inflytande är vad som portar Jimmie Åkesson år efter år. 