Att ta ställning mot rasism är lika sympatiskt som ofarligt – du kommer att få minimalt med mothugg. Men det väcker måttlig uppmärksamhet att tycka som alla andra, varvid radikala idéer gärna dyker upp när antirasisten vill skilja sig från mängden, skriver Jakob Sjölander.

Viljan att göra gott är människans ädlaste egenskap. Men det den driver oss till är inte alltid lika ädelt. Detta eftersom vi har svårt att skilja på känslan av att göra gott och att faktiskt göra gott.

Att vara emot nazism är tack och lov inte särskilt kontroversiellt. Foto: Maja Suslin / TT

Det väcker måttlig uppmärksamhet att tycka som alla andra, varvid radikala idéer gärna dyker upp när antirasisten vill skilja sig från mängden.

Sjölander: Självklar antirasism vs. radikal galenskap

I övertygelsen om att det ankommer på Sveriges att visa den rätta klimatvägen får den storsvenska tabubelagda nationalismen sitt utlopp.

Att döma av rapporteringen från klimattoppmötet i Egypten vilar världens öde på klimatminister Romina Pourmokhtaris (L) späda axlar. Att Sverige – enligt kritikerna – sänkt sina klimatambitioner kommer enligt samma kritiker att få förödande konsekvenser. Utan Sveriges trygga klimatledarskap är världen som vi känner den räddningslöst förlorad.

Romina Pourmokhtari (L) har fått det kanske tuffaste ministeruppdraget i regeringen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Kina går sin väg oavsett vart Sverige pekar.

Skogkär: Pourmokhtari svär i klimatkyrkan

Det är en energikris i Sverige. Varningar om blackouts, elräkningar på tiotusentals kronor har duggat tätt. Folk sparar och gnor med elen. Vissa har behövt ta lån för att betala räkningen medan andra har tvingats att flytta. Riksdagen drabbas också. Bland de elbesparingar som görs drabbas bastun.

I flödet på sociala medier finns då och då saker som får en att haja till lite extra och titta igen, så man såg rätt. Härom dagen var det så. En riksdagsledamot hade lagt upp en bild på en skylt som förklarade att riksdagens bastu är stängd tills vidare. Som en del av energibesparande åtgärder har riksdagsförvaltningens ledargrupp bland annat pausat ledamöternas bastande.

Riksdagshuset kommer att vara utan fungerande bastu under en period för att spara på el. Foto: Tim Aro/TT

För att hantera den energikris Sverige försatt sig i kommer nu riksdagens bastu att vara avstängd. 

Hjort: Vad är väl en bastu i riksdagen? 

Som homosexuell får jag en klump i magen av hur Västvärlden bagatelliserar Qatars och den muslimska världens bokstavligt talat mördande hat mot hbtq-människor, och detta endast för ländernas rikedom. Det är bortom all anständighet, skriver Luai Ahmed.

<div>
 Vi satt vid frukostbordet tidigt på morgonen och jag uppdaterade honom om läget i världen, som jag alltid gör. Politik och samhälle är inte riktigt hans huvudintressen, det är mest programmering, automatisering och likartade saker som väcker hans intresse.
</div>

Den qatariske VM-ambassadören lägger ut texten om homosexuella. Foto: Skärmavbild / Timmy Augustsson

Krypandet för rika oljeländer i arabvärden får Västs försvar för hbtq-personer att framstå som hyckleri. 

Ahmed: Qatar-VM och islamisering ovanifrån

Politikerna kräver att alla arbetar längre. Samtidigt har politikerna mixtrat med pensionssystemet så att det för allt fler spelar allt mindre roll hur många år de arbetar.

Det ska inte bara löna sig att jobba, det ska också löna sig att ha jobbat. Så brukar det låta från politiskt håll. Men verkligheten är en annan. Trenden är sedan länge den motsatta – att det lönar sig allt mindre att ha jobbat. Och det på grund av politiska beslut.

Besvikelsen blir numera ofta stor när pensionsbeskedet kommer. Foto Fredrik Sandberg/TT

Antalet arbetade år spelar allt mindre roll för storleken på den allmänna pensionen.

Skogkär: Ett perverst pensionssystem

En demokratisering av det högre rättsväsendet kräver maktdelning, något som Sverige saknar. En lösning vore att kungen beredde och presenterade förslag till högre utnämningar inom rättsväsendet, skriver Erik Lidström i sin tredje krönika om rättsväsendet och demokratin.

I två tidigare krönikor (<a href="https://bulletin.nu/lidstrom-ett-demokratiskt-rattsvasende-kraver-jury">här </a>och <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-domare-och-polischefer-bor-utses-i-val">här</a>) har jag diskuterat grunderna för ett demokratiskt rättsväsende, ett rättsväsende där vi medborgare handgripligen är inblandade som jury och där vi i personval utser våra tingsrättsdomare, åklagare i tingsrätterna och kommunpolischefer.

Borde kungen föreslå kandidater till det högre rättsväsendet? Foto: Pontus Lundahl/TT

En demokratisering av det högre rättsväsendet kräver verklig maktdelning, något som Sverige saknar.

Lidström: Kungen som garant för ett demokratiskt rättsväsende

Riksdagens beslut att justera grundlagen så att det går att införa straff för rapportering kring utländska makter och mellanstatliga institutioner är dåligt. Kanske hade beslutet stoppats eller förbättrats om det hade varit en mer omfattande debatt. Men medier har i stället fokuserat på hypoteser eller frågor som budgeten för Public Service och blint utgått från att om Moderaterna och Socialdemokraterna vill samma sak så är det bra.

Rädslan för att yttrandefriheten inskränks har länge oroat många i svensk politik. Varje procentenhet upp för Sverigedemokraterna har beskrivits som ett steg i riktning mot Ungern, Polen eller ännu värre.

Anders Kompass är osäker på om han hade vågat vittna om de sexuella övergreppen mot barn som skedde inom ramen för ett FN-uppdrag om han visste att han riskerade fängelsestraff. Foto: Johan Nilsson/TT

Felfokuserad debatt släpper igenom dålig lagstiftning medan hypoteser diskuteras

Hjort: Bättre att lösa verkliga problem än luftiga hypoteser

<div>Tidöavtalet har märkligt nog gett upphov till en livlig teologisk debatt kring den nya regeringens inriktning. Och trots att det är oklart vad Jesus skulle lägga i valurnan kan vi konstatera att religionen tenderar att följa med i samhällsutvecklingen, skriver Per Brinkemo.</div>

<div>
 <div>
 Driver Gud med oss? Är han medvetet otydlig eller vad är det frågan om? 
 </div>
</div>

Vad skulle Jesus ha ansett om Tidöavtalet? Foto: Leif R Jansson / TT

Är gud antagonistisk till Tidöavtalet eller måhända positiv till Rysslands invasion av Ukraina? Det tycks bero på vem man frågar, bland annat.

Brinkemo: Har Gud partipolitiska sympatier?

Att hårdare straff inte verkar avskräckande är enligt svenska kändiskriminologer en självklar sanning, men frågan är betydligt mer komplicerad än de vill redovisa. Och att inkapacitering fungerar ifrågasätter egentligen ingen. Så åtminstone riktade hårdare tag bör prövas, skriver John Gustavsson.

Efter budgetmotionen väntar vi alla nu på kriminalpolitiska reformer från den nya regeringen. Eller, för att tala ren svenska: Vi väntar på hårdare tag. Men hjälper hårdare tag? Under hela valkampanjen upprepade både politiker och så kallade experter att så inte är fallet. Hårda straff avskräcker inte, sades det, utan man måste in med förebyggande åtgärder. Forskningen på området är dock lite mer komplicerad än kändis-kriminologer i Sverige gör gällande. Hur ligger det egentligen till? Avskräcker långa fängelsestraff från brottslighet?

Ger hårdare straff minskad brottslighet? Illustration: Okänd konstnär, public domain

Hårdare tag kan mycket väl verka avskräckande och riktad inkapacitering mot livsstilskriminella gör det definitivt. 

Gustavsson: Hårdare tag mot brottslingar och statistik

Yrvaket har våra medier upptäckt att idag klubbas en grundlagsändring som uppenbart hotar tryckfriheten och journalisters möjlighet att granska makten. Under åren förslaget bereddes och sedan klubbades igenom var det dock dödstyst i den kår som annars ylar om demokratins snara undergång i tid och otid. Kanske var de för upptagna med att hacka på SD, skriver Ann Charlott Altstadt.

Den plötsligt yrvakna mediemedvetenheten om att det inte bara är SD som hotar demokratin vore kanske rörande om det handlande om förskoleverksamhet, men som det faller sig är allt bara upprörande. Och inte så lite heller.

Borde opinionsbildare som Henrik Arnstad och våra medier generellt brytt sig mer om grundlagsändringen? Foto: Maja Suslin/TT

När dagens grundlagsändring som ett svårt hot mot tryckfriheten bereddes var demokratialarmisterna upptagna med SD.