Socialdemokraterna vill ge sken av att partiet inte är motståndare till ny kärnkraft. Väljarna bör inte låta sig bedras.

I februari kommer regeringens elstöd att betalas ut till hushållen i södra Sverige – om allt går enligt plan. Det beskedet gav regeringen på onsdagen.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet försöker skriva om historien, men kärnkraftsavvecklingen genomfördes av dem i samförstånd.

Skogkär: Innan vindkraftsfällan slår igen

En diskussion har blossat upp om snuset någonsin var hotat av europeiska skatteregler. Flera journalister har menat att det var en ren anka. Ett missförstånd som är löst genom ett löfte från en talesperson från EU-kommissionen. Så är det självklart inte. För att Sveriges undantag ska in i det här måste vi kräva det, och det måste finnas inskrivet i lagtexten. Annars kan det tolkas hursomhelst i framtiden.

<div>
 Vad har Moa Berglöf, Patrik Oksanen och Agnes Wold gemensamt? Jo de tror alla att det går att sitta ner, snällt och låta EU fatta beslut om snuset utan risk för att undantaget naggas i kanten och inskränks. Inte minst Berglöf borde veta eftersom hon jobbade åt regeringen som gjorde en tabbe med snuset. 
 
 
 Snusskattedebatten från EU har blossat upp, inte i form av om den kommer att införas eller ej, utan om det någonsin fanns ett hot. Bulletin skrev om frågan som en konflikt utan konflikt. Det är sant, men mediadiskussionen missar viktiga bitar. 
 
 
 EU har inte rätt att besluta om snus, eftersom det är ett svenskt undantag. I utbyte får inte snus säljas i resten av EU. Så långt är det klart. EU har inte heller någon större önskan att bestämma över snuset. Men råkar Sverige släppa in dem i snusfrågan så blir de givetvis väldigt tacksamma och kommer absolut inte hindra oss från att göra misstag. 
 
 
 Det svenska undantaget för snuset är väldigt vagt formulerat. Den gängse tolkningen är att det är ett undantag från all form av reglering och det var inför hot om rättslig konflikt som Kommisionen i stort accepterade den tolkningen. Men inte med någon glädje. Och när Sverige, sist tobaksdirektivet var uppe för diskussion, missade att påpeka undantaget, inskränktes det. I efterhand fanns ingen förståelse eller vilja att ändra. 
 
 
 Den formulering om skatteförslaget som läckte inkluderade snuset. Men EU får inte bestämma över snuset. Det är lite av Schrödingers prilla över det. Lösningen är givetvis regeringen. 
 
 
 Om Sverige sitter snälla och tysta och släpper igenom en formulering som höjer skatten på all övrig tobak kommer snuset att få en skattechock. En rejäl höjning. Om regering, Europaparlamentariker, media och andra driver på och tvingar fram ett svar från EU kommer de att undanta snuset eftersom det saknas legal grund för att reglera snus. Det är både enkelt och komplicerat. Tysthet och flathet i frågan är samma sak som ett medgivande. Och då blir EU tacksamma. EU både överskrider och utökar sina befogenheter med glädje. 
 
 
 Det som krävs är att regeringen, liksom Europaparlamentariker, påpekar undantaget och att det gäller. Inför hot om konflikt, i värsta fall domstol, så viker EU ner sig. Men är vi passiva och tror att det sköter sig självt så kommer det bli som med snusförpackningarna när några misstag släppte in EU i den frågan. Och det är lättare att få en grävling att släppa taget än EU. 
 
 
 I inledningen av EU:s lagförslag finns alltid en uppräkning av vad som omfattas, vad den legala grunden är och liknande frågor. I den texten borde Sverige skriva in att snuset specifikt, eller tobaksprodukter som omfattas av undantag, inte berörs i någon del av direktivet. I så fall blir undantaget fullt ut att förpackningar, skatt, försäljning och annat kring snuset frågor som är helt svenska. EU kan göra vad de vill med cigarrer, cigarretter och annat. Snuset, och makten över det, stannar i Sverige. 
 
 
 I så fall slipper vi en oro för att det kommer regleras bakvägen, att EU smyger sig på eller på andra sätt utmanar undantaget. Snuset är som helhet undantaget, vilket var löftet från början.
 
 
 Så snuslarmet är inte ett missförstånd utan ett reellt hot. Säger vi däremot ifrån så finns ingen konflikt. Det är en enkel fråga att hantera. Nu finns ett muntligt löfte om att Sverige är fria att göra som vi vill med skatterna. Menar EU allvar så kan det givetvis sättas på pränt och skrivas in i lagstiftningen. 
 
 
 Charlie Weimers (SD) gör samma tolkning när Bulletin kontaktar honom för att få hans synpunkter på hur förslaget ska tolkas. 
 
 
 – Formellt gäller det svenska undantaget bara EU:s förbud mot försäljning av snus. Hittills har dock undantaget oftast tolkats brett så att det även innefattar att EU inte ska reglera eller besluta om skatten på snus. Men för att en sådan tolkning ska gälla krävs explicit skrivningar i varje direktiv. När undantaget inte skrivs in – som fallet med märkning av tobaksprodukter – har det ingen laga kraft. Sverige skulle kunna driva frågan till EU-domstolen och hoppas de avgör till Sveriges favör. Eftersom det inte fanns något formellt undantag inskrivet i det läckta förslaget till punktskatter på tobak skulle dessa även drabbat snuset.
 
 
 Weimers understryker också en viktig detalj. Ett löfte av en talesperson till svenska tidningar är inte bindande i en konflikt. Det går inte att säga senare, oavsett om det är om fem eller femton år att Sverige trodde på det löftet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
</div>

Kommissionen kommer inte för all framtid respektera ett muntligt löfte från en talesperson. Hade de menat att undantaget gäller för alltid borde ju talespersonen inflikat att undantaget gäller och ska skrivas in. Men det gjordes inte. Foto: Henrik Montgomery/ TT

För att ett undantag ska vara säkert måste det finnas på pränt. 

Hjort: Sveriges snusundantag måste skrivas tydligt

Snusskatten skulle höjas av EU men visade sig vara en fråga som EU inte anser sig ha eller ens kan ha synpunkter på. Det är en produkt med ett undantag från EU:s regler och får inte regleras annat än om Sverige medger det. Så om Sverige inte gör bort sig är det inte något hot om skattechock.

Aftonbladet har inom ett par dagar både hunnit avslöja och dementera att EU vill förändra skatten på snus. En chockhöjning varnades det för först. Kommissionen dementerade och menade att Sverige har ett undantag för snuset och att EU därmed inte har synpunkter.

Så länge politikerna inte ställer till det är det svenska snuset säkert. Men risken är att okunskap, inkompetens eller en vilja att vara duktig skapar hot. Foto: Anna Ringström/TT

Det svenska snuset är en svensk fråga. Blir den europeisk så öppnar det för export. 

Hjort: Snuskonflikt utan konflikt

Liberalernas valanalys är att en partikultur med interna konflikter och ovanan att springa till media hotar hela partiets överlevnad. Det finns en insikt men det tycks vara långt till handling. De senaste veckornas konflikter tyder på att det snarare kommer att sluta med att den siste liberalen grälar med sin spegelbild om vems fel det var, snarare än att stridsyxan grävs ner.

Liberalerna har både haft landsmöte och tagit fram en valanalys. Landsmötet slutade med två nyheter: Johan Pehrson blev partiordförande på riktigt och Lotta Gröning blev inte invald i partistyrelsen. Det senare är tråkigt och förhoppningsvis hanteras det snart. Liberalerna behöver kompetenta företrädare.

Birgitta Ohlsson är ett bra exempel på partiets problem. När hon lämnar och röstar C måste det kommuniceras i media. Foto: Tomas Oneborg/TT

Liberalernas eviga konflikter får väljare och aktiva att fly.

Hjort: Liberalerna förintar sig själva

Islam är ingen etnisk grupp, utan en samlingsidé. I ett fritt och friskt samhälle bör alla dåliga idéer kunna diskuteras, granskas, kritiseras och hånas. Dock har Sveriges friskhet och frihet börjat haverera, skriver Luai Ahmed.

I lördags gick jag på en väninnas födelsedagsfest. Zara K är den modiga ex-muslimska aktivisten som jag poddade med ett tag här på Bulletin. Jag försökte avstå från alkohol men det var obligatoriskt med beer pong, och då var jag tvungen att bli influerad av ”Satans flytande gift”.

För första gången i Sverige samlas kristna , judar och muslimer till en större gemensam andakt. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

I ett fritt och friskt samhälle bör dåliga idéer kunna diskuteras, kritiseras och hånas.

Ahmed: Muslimer är inte som judar  

Med undantag för en alltmer positiv kärnkraftsopinion är klimatfrågorna regeringens svagaste punkt, inte minst i ljuset av svekdebatten kring drivmedelspriserna. Regeringen måste morska upp sig och applicera sitt paradigmskiftesperspektiv även på klimatfrågan, skriver August von Seth.

Den nya regeringens motto har ända sedan regeringsförklaringen varit “paradigmskifte”. På nästan alla områden läggs politiken om utifrån ett nytt perspektiv. I energifrågan har Ulf Kristersson folklig förankring – kärnkraften har gjort opinionsmässig comeback de senaste åren. Men i de resterande klimatfrågorna stapplar hans styre. Paradigmskiftet blir svagare och svagare i dessa frågor där regeringen dras med intern oenighet och högljudd kritik från stora delar av offentligheten.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari hade det tufft på COP27. Foto: Peter Dejong AP/TT

Regeringen måste morska upp sig och applicera sitt paradigmskiftesperspektiv även på den viktiga klimatfrågan.

von Seth: Klimatpolitiken är regeringens Akilleshäl

Tänk att ett snökaos i Stockholm ger så barnsliga avtryck på ledarsidorna i huvudstadens tidningar.

Det svenska språket berikas ständigt med nya ord. Ett av de senaste måste vara ”snöhåna”. För mig var det i varje fall något nytt när det dök upp i rubriken till en ledare av Lisa Magnusson i Dagens Nyheter. De som snöhånar är lantisar och de ombeds sluta med det. De har ”lillebrorskomplex” och för övrigt heter de Kevin och har snusdosa.

Gamla stan i vinterskrud. Foto: Henrik Montgomery/TT

Att mobba är barnsligt också när det är ledarskribenter som mobbar.

Korn: Snöhån och utklädda barn

Favoritrecepten som fler poliser, hårdare tag och strängare straff kommer inte att fungera. Problemen handlar nämligen om polisens organisation, om inkompetenta polischefer och en utredningsverksamhet som helt enkelt inte fungerar, skriver Peter Springare.

Ja, då har vi en ny regering, nya ministrar, som i valrörelsen tävlade med nuvarande oppositionspolitiker om vilka som kunde buda högst vad gäller mer pengar till polisen, fler begärda ”verktyg”, ändrade lagar och strängare påföljdssystem. En övervägande del av landets medborgare sätter nu sin tilltro till att vändningen skall börja när det kommer till den eskalerande grova brottsligheten och den ökade otryggheten. Men någon vändning kommer vi inte att få se. Snarare är det så att brottsligheten kommer att fortsätta öka. Polisens tillkortakommanden och oförmåga att utreda brott i allmänhet och grova brott i synnerhet, kommer att fortsätta. De grova våldsbrotten, såsom skjutningar, mord, utpressningar, människorov och så vidare, kommer att öka. Om inte radikala steg tas.

Det är polisens organisation som är problemet enligt Peter Springare. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Favoritrecepten som fler poliser, hårdare tag och strängare straff kommer inte att fungera. Problemet handlar nämligen polisorganisationen själv.

Springare: Ingen minskning av grov brottslighet i sikte

Sverige har på många sätt radikaliserats de senaste decennierna och årets valresultat kan med rätta sägas vara en motreaktion mot fenomen som massinvandring, könsbyten på barn, ineffektiv u-landshjälp, ideologiserad energipolitik, provocerande låga straffpåföljder, med mera. Förväntningarna på den nytillträdda regeringen är säkerligen monumental i breda väljargrupper, men vad kan man förvänta sig? skriver Erik Dahlin.

Den klassiskt borgerlige väljaren, eller ”liberalkonservative” om man så vill, borde åtminstone känna sig halvnöjd med det så kallade Tidöavtalet. Konservatism betyder inte att man är motståndare till förändring, utan snarare att man ska behålla de förändringar som varit av godo och återkalla de som varit av ondo. Socialism tenderar snarare att släppa alla tyglar och göra mer av det som förmodligen orsakat problemet. Varningstecken kring hotande elbrist under de senaste åren har från socialistiskt håll lett till att man verkat för ännu mer icke planerbara energikällor, för att ta ett flagrant exempel. Tidöavtalet stipulerar däremot att planen på ”att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas”. Å andra sidan är man överens om att hålla auktioner för koldioxidinfångning, vilket i den klassiskt borgerlige väljarens ögon torde ses som ytterligare ett vansinnigt tilltag under den postmoderna doktrinen.

Visst pekar Tidöavtalet åt rätt håll, men risken är stor att väljarna blir besvikna över halvmesyrer

Dahlin: Tidöavtalet är ett bra avstamp, men mer behövs

Staten har fått en stämning på halsen. Klimataktivister kräver att Sverige tar sin rättvisa andel av ansvaret för att begränsa de globala klimatförändringarna. Det liknar mest rättshaverism på en ny nivå.

Nu stämmer 638 barn och ungdomar i nätverket Aurora svenska staten för att klimatkrisen inte behandlas som en kris. Därigenom bryter staten mot ungdomarnas mänskliga rättigheter – hävdar de i alla fall själva. En lustiger juridisk dans väntar måhända i Nacka tingsrätt, där <a href="https://docs.google.com/document/d/e/2PACX-1vTKMNnfYLRm2WTXK0q9H-vRkPz3tVBhL33-txQdRHMe4kqVugPIDy4L4B5bZCxoi1B_5VCzLmiqKHqJ/pub">stämningsansökan</a> lämnats in. Här får nämndemännen något att bita i, ett avbrott i den vardagliga, lite enahanda dieten bestående av misstänkta rattfyllerister och kvinnomisshandlare.

Greta Thunberg under Auroras klimatdemonstration i Stockholm på fredagen. Foto: Christine Ohlsson/TT

Klimataktivisterna tar rättshaverismen till en ny nivå.