Danmark har fått en ny kung, vilket SVT viker en halvtimme åt. Men när Hugo Chavez begravdes direktsände SVT från Venezuela. Som vanligt har SVT en nyhetsvärdering med kraftig politisk slagsida åt vänster.

I mars 2013 avled den venezuelanska diktatorn Hugo Chávez. Ännu en tyrann lades att vila.

Drottningen reser sig, ger plats åt sin son och skiftet sker. En inte alltför stor nyhet. Foto: Mads Claus Rasmussen/TT 

Latinamerika tycks mer spännande än Danmark

Hjort: Är Chávez viktigare än kung Frederik för SVT?

Vinnaren av helgens taiwanesiska presidentval, Lai Ching-Te, står för den mest självständighetsinriktade politiken av de tre kandidaterna, och pressen på Väst att erkänna landet kommer att öka. Samtidigt visar valresultatet på Kinas akilleshäl: Avsaknaden av ”mjuk makt”, skriver August von Seth.

Med 40 procent av de inlämnande rösterna vann DPP:s Lai Ching-Te, även kallad William Lai, Taiwans presidentval. Det handlade om ett av det globala valåret 2024:s absoluta nagelbitare, och helgens valresultat ger både uttryck för öns växande nationalistiska opinion och trycket det taiwanesiska samhället kontinuerligt utsätts för av grannlandet på andra sidan sundet.

Lai Ching-te firar sina vinst i presidentvalet i lördags. Foto: Louise Delmotte/AP/TT

Militärt är Kina formidabelt men landet lider en skriande brist på ”mjuk makt”.

von Seth: Taiwans valresultat avslöjar Kinas största svaghet

Media rapporterar ofta ensidigt uppgifter som stödjer den ena sidan i en konflikt och väljer bort det som talar mot den versionen. Det är inte att ljuga eller hitta på men det kväver samtalet och gör läsare beroende av mindre medier och utländsk media för att få hela bilden.

Den åttonde januari kablades det ut stort att Israel hade dödat två journalister från Al Jazeera. Flera av de större medierna återgav Al Jazeeras påstående om att det var en riktad attack för att döda reportrar.

Inifrån bilen manövrerades en drönare, men vad var syftet? Foto: Hatem Ali/TT

Hjort: Svensk nyhetsrapportering måste bli bredare

Social ingenjörskonst och politisk kollektivism har under snart ett sekel rivit ned mycket av den gemenskap som kan kallas ”borgerlig”, motsatsen till socialdemokratins definition av ”samhälle”. Låt oss hedra den gemensamma måltiden som ett sätt att göra motstånd mot en utveckling som många av oss känner oss främmande inför, skriver Lennart Göranson.

Mat är en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska leva. Därför ligger en djup symbolik i att bjuda någon på mat. Än djupare när vi har lagat maten själva: Det är att bjuda på liv.

Är måltiden en möjlig borgerlig motståndshandling? Foto: Okänd ill. (CC BY 4.0 DEED)

Att bjuda någon på middag är att bjuda på liv och en motståndshandling mot påtvingad kollektivism.

Göranson: Gör måltiden till en borgerlig motståndshandling!

Varför skulle barn till utlandsfödda vilja försvara Sverige? Deras föräldrar har fått veta vilka rättigheter de har, men mycket lite om skyldigheter. Sverige påstås sakna kultur och i allt vara en importprodukt. Men jämfört med många europeiska länder har faktiskt svenska invandrarungdomar högre försvarsvilja än infödda i Nederländerna, Tyskland, Belgien med flera länder.

Den som aldrig hört talas om författaren Vegetius, som levde i Rom på 300-talet, behöver inte skämmas. Få vet vem det var. Men några ord som han formulerat i sin bok De Re Militari bör man känna till: Si vis pacem, para bellum, vilket i svensk översättning blir: Om du vill ha fred, rusta dig för krig.

Carl-Oskar Bohlins tal på Folk och Försvar i Sälen rörde upp känslor Foto: Pontus Lundahl/TT

Korn: Försvarsvilja uppstår inte av sig själv

Den fria forskningen är i fara tack vare den Etikprövningsmyndighet som sedan inrättandet 2004 skaffat sig fler och fler befogenheter. Rättskydd mot kränkningar fanns redan i befintlig lagstiftning och fallet Sameh Egyptson visar att etikprövningslagen öppnar för rent politiska påhopp på den akademiska friheten, skriver Torsten Sandström.

Alla torde länge ha hört de välsignade orden om den ”fria forskningen”. I västerlandet har de blivit en ledstjärna för sökande efter kunskap utan hinder från offentliga eller privata institutioner. Särskilt frånvaron av krav på statlig kontroll är helt central. Resultaten av fri forskning talar för sig själva vad gäller innovationer, samhällskritik och humanismens framsteg. Själva friheten från begränsningar är alltså något mycket nyttigt.

Fallet Sameh Egyptson visar på en farlig politisering av etikprövningslagen. Foto: Johan Nilsson/TT

Fallet Sameh Egyptson visar på en farlig politisering av etikprövningslagen.

Sandström: Varning för statens forskningspolis

Det har blivit allt svårare att vara jude i Sverige. En liten och krympande minoritet som allt mer trängs undan av en mycket större, aggressiv och växande minoritet. En tioårig nationell strategi för att stärka judiskt liv lär inte räcka långt för att vända den utvecklingen.

Det största hindret för att kunna leva ett judiskt liv i dagens Sverige är den utbredda antisemitismen och oron och rädslan som följer i dess spår. Det fastslås i den statliga utredningen Ett starkt judiskt liv för framtida generationer (SOU 2024:3) som i onsdags överlämnades till kulturminister Parisa Liljestrand (M).

Hamas terrordåd den 7 oktober firades med bilkortege genom Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Hamas mordorgie utlöste en våg av antisemitism över världen, även i Sverige. 

Skogkär: En invandrad antisemitisk elefant i rummet

Myten om judars svekfullhet och grymhet mot barn är ett tusenårigt narrativ som avspeglar sig i journalisters och kyrkliga potentaters beredvillighet att utan eftertanke sätta tilltro till palestinska anklagelser om israeliska övergrepp. Detta även när anklagelserna kommer från organisationer inpyrda av judehat och med en historia av uppenbara propagandalögner, skriver Andrzej Koraszewski.

Den hastighet med vilken världen tycks svälja ”information” om judarnas kriminella natur är ett bevis på kraften hos de fördomar som överförs via kultur, religion, ideologi, litteratur, familj och vänner.

Urgamla antijudiska föreställningar styr beredvilligheten att tro på anklagelser om israelisk grymhet. Ill/Foto: Charles Lucien Léandre (public domain) / Ariel Schalit/AP/TT 

Anklagelser om judisk grymhet har en kulturell klangbotten och tas snabbt för sanning.

Koraszewski: Usel journalistik göder ökande judehat

Svensk debatt är inte barnanpassad. Diskussioner om att det kan bli ett riktigt krig kan skrämma barn. I en redan barnslig debatt tas nu ett steg mot den totala infantiliseringen. Mediernas rapportering kring krigshot kan skrämma barn.

Sverige har drabbats av ytterligare en absurd debatt. Den senaste är att diskussion om krigshot bör undvikas eftersom barnen kan höra och bli rädda. Startskottet var att Bris hade fått flera samtal från barn som var oroliga för krig efter medierapporteringen om Folk och Försvar där möjligheten för att Sverige skulle kunna hamna i krig lyftes fram.

Överbefälhavaren är inte snäll mot barnen. Genom att uppmärksamma att krig är något som kan bli verklighet skrämmer han barn. Foto: Anders Wiklund/TT 

Försvarsmakten pratar om krig utan att tänka på barnen. 

Hjort: Men tänk på baaaarrrrnen! 

Jag visste inte då att jag föddes rakt in i en kulturrevolution. Men 60-talet gav oss inte bara p-piller och svensk synd, utan även en hybris som fick oss att utplåna våra organiskt framvuxna stadskärnor och ersätta dem med stenöknar. Och lämna ett hål i vår kulturförståelse, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Jag föddes i en tid av mental uppbrottsstämning, rätt in i en pågående kulturrevolution. Men hur skulle jag kunna veta något om det som barn? När jag nu blickar tillbaka på detta decennium – 1960-talet – inser jag hur formerande det var, inte bara för mig som individ, men för landet som helhet.
</div>

Sergels torg och Kulturhuset ska resa sig ur ”riksgropen” Foto: Foto: Göran H Fredriksson/Stadsmuseet (efterkolorerat) / Karl Gabor

En hybris som utplånade våra organiskt framvuxna stadskärnor och ersatte dem med stenöknar.