Det är sällan politiker är så uppriktiga som Magdalena Andersson (S) och säger rakt ut att vad som är sanning och vad som är lögn inte spelar så stor roll.

<div>
 I ett klipp på Facebook från 2019 <a class="attrlink" href="https://www.facebook.com/watch/?v=499442764247123" target="_blank" rel="noreferrer nofollow noopener" data-target-href="https://www.facebook.com/watch/?v=499442764247123">berättar</a> Magdalena Andersson om hur hon trettio år tidigare, sommaren 1989, befann sig i Leipzig i forna Östtyskland för att studera tyska. Enligt Andersson innebar det att hon tidigt kunde vara med i en av de så kallade Måndagsdemonstrationerna utanför Nikolaikyrkan i Leipzig, manifestationer som blev upptakten till DDR:s och Berlinmurens fall den 9 november samma år.
</div>

Magdalena Andersson (S).  Foto: Johan Nilsson/TT

Lögn läggs till den redan långa raden lögner. 

Skogkär: Magdalena Andersson valsar vidare

Det är oerhört pinsamt att en av landets viktigaste fackföreningar tvingas erkänna att två tredjedelar av de anställda föredrar att vara strejkbrytare i den jättekonflikt man startat med Elon Musk, skriver John Gustavsson.

Medan de flesta av oss, jag själv inklusive, varit distraherade av Magdalena Anderssons kavalkad av dispyter med högerdebattörer, islamistiska riksdagsledamöter och nu senast en svensk-tysk översättare, så kom häromdagen ett minst sagt genant <a href="https://www.dn.se/ekonomi/tva-av-tre-strejkar-inte-pa-tesla-en-besvikelse/" target="_blank" rel="noopener">erkännande</a> från fackförbundet IF Metall: Endast en tredjedel av Teslas anställda i Sverige har valt att delta i den uppmärksammade strejken som Metall utlyste.

Elon Musk söker ta den svenska modellen i upptuktelse. Foto: Jessica Gow/TT Toby Melville/AP/TT

Att två tredjedelar i vårt sosseland hellre är strejkbrytare är rätt oerhört.

Gustavsson: LO medger att Teslas anställda inte vill strejka

En tröttsam upprepning tycks drabba nästan varje regering. Ministrar har blåst upp sina CV:n och överdriver sina meriter. Det är irriterande att det hela tiden sker och att politiker varken lär sig eller förstår att risken att bli påkommen är stor. Att tänka till i förväg är ett enkelt sätt att bespara sig och sin regering en pinsamhet.

Tre ministrar – Andreas Carlsson, Erik Slottner och Anna Tenje har blivit påkomna med att blåsa upp eller ljuga om sina CV:n. De angivna akademiska studierna och de registrerade studierna hade ett omfattande glapp.

En regering som i gemen har bra akademiska meriter har fått tre medlemmar avslöjade med lånta fjädrar. Foto: Fredrik Sandberg/TT 

Tre ministrar har ljugit om sina CV:n – helt i onödan

Hjort: Grundregel för politiker – ljug inte!

Svenska kriminologer tycks likt historiens generaler för evigt dömda att utkämpa det förra kriget. När Jerzy Sarnecki med kollegor noterar en kvalitativ förändring av det dödliga våldet, håller de ändå benhårt fast vid sin älskade enfaktors förklaringsmodell om socioekonomiska faktorer, skriver Per Brinkemo.

<div>
 I början av 2018 publicerades en intervju med Sveriges mest profilerade kriminolog, Jerzy Sarnecki, i tidningen ”Forskning och framsteg”, om det eskalerande skjutvapenvåldet. Sarnecki är sedan länge den som är mest förknippad med socioekonomiska faktorer som förklaringsmodell till kriminalitet. Definitionen av socioekonomi är inte glasklar men syftar på individers inkomst, utbildning, välstånd och yrkesstatus.
</div>

Borde Jerzy Sarnecki byta spår? Foto: Karl Gabor / Malin Hoelstad/SvD/TT /Skärmavbild Youtube/Kartellen

Mördandet har ändrat karaktär och det är dags att släppa den omhuldade socioekonomin.

Brinkemo: Dagens våld och gårdagens förklaringsmodeller

Våld och hot om våld fungerar. I den stora världen och i den lilla. Det är Sveriges och andra västliga länders anpassning och eftergifter till islam på olika plan ett dystert exempel på.

Islamisering är en process där ett samhälle gradvis anpassas till islam och dess värderingar, i stort som smått. Denna förskjutning pågår här och nu, i Sverige liksom i de flesta andra länder i Europa.

Det islamistiska terrorhotet ledde till att polis med förstärkningsvapen patrullerade gator och torg inför julhelgen 2023. Foto: Johan Nilsson/TT

Förskolepersonal i Malmö vågar inte anmäla misstänkt hedersförtryck.

Skogkär: Hot om våld banar vägen för islamisering

Det svenska Natointrädet står för dörren och öppnar för ett utrikespolitiskt paradigmskifte där storvulna drömmar om ”den humanitära stormakten” äntligen skrotas för gott, och Sverige resolut ställer sig på sin egen och västdemokratiernas geopolitiska sida, skriver August von Seth.

Efter en närmare två år lång Natoprocess ser förutsättningarna för slutgiltigt inträde unikt goda ut. Turkiets kovändning i frågan kom för många som en blixt från klar himmel, i en situation då inga nya sakpolitiska “motprestationer” hade presenterats från svensk sida. Ulf Kristerssons inställsamma statsbesök hade sedan länge ägt rum, och skärpningen av terrorlagstiftningen var svensk lag sedan i maj. Sannolikt blev det samlade internationella trycket för mycket för den turkiske presidenten Erdoğan, som kontinuerligt spelar dubbelspel mellan dels EU och USA, dels Ryssland – en strategi som ännu ser ut att löna sig; president Biden var snabb med att färdigställa den omtalade F16-stridsplansaffären efter beskedet tillkännagavs för några veckor sedan.

Statsminister Ulf Kristersson (M) i samband med militärövningen Aurora 23 där svenska amfibiesoldater övade anfall med Royal Marines på Korsö. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Natointrädet blir dominobrickan som leder till ett utrikespolitisk paradigmskifte. 

von Seth: Mot en utrikespolitik med självrespekt

I SCB:s senaste rapport om inflationen syns effekten av sjunkande bränslepriser. Prissänkningarna har medfört en sjunkande inflation.

Dold i den senaste <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-januari-2024/">inflationsrapporten från SCB</a> finns en intressant siffra. De flesta tog sikte på att inflationen skuttade upp lite, men det intressanta låg egentligen inte där.

Bränslepriserna tryckte ner inflationen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att inte längre jaga bilister sänker inflationen 

Hjort: Bränslepriser sänkte inflationen 

I sluttampen av min Avpixlat-karriär hampade det sig så att jag kom i samspråk med en mörklockig socialdemokrat om migration, samtid och framtid. Flera år senare är hon plötsligt överallt i sagda ämnen, skriver Jan Sjunnesson.

Våren 2017 satt jag ensam på riksdagskaféet. Min ackreditering till riksdagen vilade på mina uppdrag för Avpixlat, ett uppdrag som jag snart skulle komma avsluta på grund av den<a href="https://sjunne.com/2017/04/21/avstandstagande-fran-antisemitism-i-avpixlat-och-av-ingrid-carlqvist/" target="_blank" rel="noopener"> antisemitism</a> som den omstridda webbtidningen spridit.

Riksdagsledamoten Lawen Redar (S) vid presentationen av Socialdemokraternas uppdaterade samhällsanalyser ”Riktning för Sverige”. Foto: Henrik Montgomery/TT

Nu är hon i alla medier och formulerar samma saker vi talade om för sex år sedan.

Sjunnesson: Möte med framtida sossestjärna

Krishanteringen av Magdalena Anderssons artikel i den tyska tidningen Vorwärts är i full gång. Partisekreterare Baudin menar att påhitten om vad Åkesson har sagt är bra eftersom det tydliggör var Åkesson står. Andersson lyckas dessutom i sin text inta närmast motsatt position i migrationsfrågor mot Sverige. I tysk tappning har Andersson inte drivit igenom något paradigmskifte när det kommer till migration.

<div>
 Socialdemokraternas partisekreterare tycks ha tagit på sig rollen att vara dummare än sin partiledare. Det är, om det är spelat, skickligt och hedrande att ta en sådan smäll för sin chef. Om det hjälper partiet är däremot mer tveksamt.
</div>

Felaktigheterna kring Åkesson var bra tycker Baudin. Nu fick Åkesson en chans att tala väl om moskéer. Foto: Anders Wiklund/TT

Magdalena Andersson blir alltmer en politisk kameleont som byter åsikter efter omgivningen 

Hjort: Magdas tyska artikel är värre än det först verkar

Tanken bakom att utvidga lagen om hets mot folkgrupp till att omfatta även förintelseförnekande är lika god som den är verkningslös. Det är ett kraftigt slag i luften, riktat mot en antisemitism som inte längre består av skinheads eller nynazister. Problemet med antisemitism i dag syns tydligast i de bilkorteger och demonstrationer som hyllade pogromen den 7 oktober i fjol.

Regeringen avser att utvidga lagen om hets mot folkgrupp så att det bland annat inkluderar förminskande eller förnekande av folkmord. Huvudsyftet är att värna minnet av Förintelsen. Förslaget har regeringen ärvt från den förra regeringen och det är delvis en implementering av EU-regler. Det är förmodligen det mest positiva som går att säga om förslaget – att det inte är regeringens eget.

Antisemitismen har bytt utseende och domineras inte längre av skinheads. Foto: Joerg Sarbach/AP/TT

Den nya antisemitismen bär palestinasjal istället för armbindel och struntar i Förintelsen. 