Klimatkorrespondenter må flyga jorden runt i jakt på dramatiska bilder och med fantastiska koldioxidutsläpp som resultat. Planetens klimat determineras ändå lika mycket av händelser vi inte kan kontrollera, skriver Torsten Sandström.

Häromkvällen agerade som vanligt klimatkorrespondenten Erika Bjerström FN-predikant i SVT. Hon förmedlade på så vis den S-märkta FN-chefens herdebrev till sin församling, ett evangelium som osar såväl eld som rök och översvämningar. Allt på grund av en enda sak: människans utsläpp av CO2.

Vår planets klimat beror bland annat på händelser i solsystemet som vi inte kan påverkar. Foto: NASA/Bill Anders

Vårt klimat bestäms i hög grad av händelser helt utanför mänsklig kontroll.

Sandström: Det enögda klimatevangeliet i public service

En åklagare som även ska driva åtal mot en misstänkt i domstol, riskerar att redan under förundersökningen investera prestige i skuldfrågan, och ännu mer om han eller hon gjort mediala utspel innan rättegång. Ett nutida exempel är åtalet för grovt jaktbrott mot företagaren Karl Hedin, skriver Torsten Sandström.

Sedan upplysningstiden har statens hantering av brottmålsprocessen kritiserats. Övergreppen mot enskilda har varit otaliga. En av de framväxande demokratiska staternas främsta uppgifter var därför att skapa nationer under lagarna, alltsåatt noga reglera rättsstatens principer i syfte att motverka övergrepp mot enskilda individer. Följden har bland annat blivit en långtgående reglering av brott och straff samt själva proceduren från misstanke till domslut.

Borde åklagarens uppgifter delas på två ämbeten? Foto: Anders Wiklund/TT

 Flera nationellt uppmärksammade brott visar hur starkt ett engagemang kan utvecklas hos en åklagare redan under förundersökningen. Och hur galet det kan gå. 

 Sandström: Dela åklagarens uppdrag på två ämbeten

En debattartikel i DN författad av tre statsvetare ger vid handen att de i stort sett är nöjda med de senaste åtta årens politiska konstruktioner. Istället för kritisk diskussion av oheliga alliansers inverkan på demokratin blir det en hyllningssång till det bestående, alltså till Socialdemokratin, skriver Torsten Sandström.

Vid morgonkaffet dras mina ögon till en debattartikel i SvD den 18/5 med den populistiska rubriken ”<a href="https://www.svd.se/a/Jx9n06/bjereld-garme-hinnfors-ar-karlekens-tid-over-i-politiken">Är kärlekens tid över i politiken?</a>” I texten talar sig tre svenska statsvetare – Ulf Bjereld, Cecilia Garme och Jonas Hinnfors –varma för vad de kallar ”kontraktsparlamentarism”.

Riksdagen har under snart åtta år sett ett antal ovanliga uppgörelser. Foto: Jessica Gow/TT

 Istället för kritisk diskussion bjuder statsvetarna på en hyllningssång till det bestående och socialdemokratin.

Sandström: Politisk kärlek och statsvetenskapens kris

<div>Från låga straff för våldsbrott och motstånd mot betyg till avskaffat tjänstemannaansvar löper en röd tråd: I Sverige finns ett starkt motstånd mot individuellt ansvarsutkrävande, både juridiskt och socialt. I längden fräter detta sönder rättsstaten, skriver Torsten Sandström. </div>

Som jurist är jag självklart bekymrad över att den svenska rättsstaten på flera fronter förfaller. I dag tänker jag diskutera en särskilt viktig del av detta problemområde, nämligen bristen på ansvarsutkrävande.

Fru Justitia – impopulär i Sverige? Foto: Lonpicman (CC BY-SA 3.0)

I Sverige finns ett starkt motstånd mot individuellt ansvarsutkrävande, både juridiskt och socialt.