Sverige har vänt från naivitet till handlingskraft i kampen mot organiserad brottslighet. Resultaten syns i statistiken – men frågan kvarstår: kommer den nya linjen ligga kvar efter valet eller går vi tillbaka till det som var?

Den brittiska tidningen The Times uppmärksammade i förra veckan Sveriges kamp mot gängvåldet. I spalterna noterades att en månad hade passerat utan att någon skjutits till döds – efter en period av intensifierade gripanden av kriminella, även utanför landets gränser. Att en månad utan skjutvapenmord över huvud taget kan beskrivas som en framgång säger något om hur djupt fallet har varit.

Hjort: Vad händer med gängen efter valet? 

Hur behandlar vi den som vägrar rätta in sig i ledet? Expo, SKMA, ETC och Flamman drevar mot Anna Nachman och det är mer än en konflikt kring en enskild person – det är ett lackmustest på hur tolerant vårt offentliga samtal egentligen är.

Drevet mot Anna Bachman är absurt. Inte bara absurt utan också osmakligt och ynkligt. Huvudanklagelsen mot henne är att hon har uttryckt sig förmildrande om nazism och nazister, en anklagelse som är uppenbart orimlig.

Skuld genom umgänge – en gammal moralism i ny tappning

Hjort: Expos drev mot Anna Nachman följer ett farligt mönster

I 230 kommuner är det fler som inte arbetar än som gör det. En krympande grupp bär en växande börda – och det hotar hela samhällskontraktet.

Sverige står inför en möjlig försörjningskris, men åtminstone en försörjningsmässig brytpunkt. I närmare fyra av fem kommuner är det fler som inte arbetar än som gör det. Det är inte en tillfällig obalans, utan en långvarig utveckling. Totalt är det omkring 230 kommuner i Sverige där en minoritet försörjer resten av kommunen. Det är ett mycket stort misslyckande.

Hjort: Ett land kan inte leva på bidrag

Idrotten lär oss att framgång är resultatet av slit. Ändå lever föreställningen kvar att ekonomiskt välstånd kan skapas utan ökad arbetsinsats. Ekonomi och idrott är lika på det sättet att välstånd kräver arbete.

OS fångar just nu en stor del av mänskligheten. Uppskattningar talar om att nästan var femte levande människa kommer att se delar av sportfesten. Det finns något fascinerande i hur hårt arbete kan få människor att prestera.

Inga medaljer utan träning – inga välstånd utan arbete