Zombieföretag, företag som varken ger vinst eller går i konkurs, ökar i antal i Sverige. Det binder kapital som hade kunnat användas effektivare i fungerande företag och det skapar en ökad risk när Sverige går in i en lågkonjunktur.

Zombieföretag är faktiskt ett existerande begrepp. Det är företag som är äldre än tio år och under minst tre år haft en vinst som understiger räntekostnaden. Bolagen hankar sig fram genom lån eller investerare.

Som döda svävar zombieföretagen mellan konkurs och vinst. I skiftande konjunktur med stigande ränta kan många av de företagen knuffas över kanten och gå i konkurs. Foto: Mast Irham/TT  

Att fler företag blir zombier kan innebära en risk när ekonomin snabbt försämras. 

Zombieföretagen ökar i antal

Hur Morgan Johansson och Annika Strandhäll puttas bort är symboliskt för den förändring som Socialdemokraterna måste påbörja. Ansvariga för en lång rad allvarliga samhällsproblem och utan metoder för att lösa dem måste Socialdemokraterna nu nyktra till och hitta lösningar. Samtidigt som den omställningen kommer deras viktigaste argument, oro för maktskifte, att bli allt mindre hotfullt. En annan regering kommer att bli vardag medan socialdemokratins sökande efter svar fortsätter.

Den socialdemokratiska valkampanjen i år var sällsamt ful. Huvudbudskapet var inte vad de ville åstadkomma politiskt utan i stället att smutskasta framför allt Sverigedemokraterna. Kampanjen gick kanske inte lysande och de två värsta – Morgan Johansson och Annika Strandhäll fick ta ett stort ansvar för hur de betedde sig.

Det är talande att Socialdemokraternas övergång från att vara ett parti som bara är emot maktskifte till att bli ett parti som måste ha idéer och lösningar inleds med att Morgan Johansson och Annika Strandhäll försvinner från den inre kretsen. De snarare bleknade bort än tackades för sina tjänster. Foto: Henrik Montgomery/TT

Socialdemokraterna kommer nu att behöva skifta från brunmålning till kreativitet. Från smutskastning till problemlösning.

Hjort: Brunmålningens tid är förbi

Från Expressen spreds rykten om amerikansk oro inför ett maktskifte. Vita huset påstods ha synpunkter på Sverigedemokraternas roll, vilket skulle kunna påverka bland annat informationsutbytet mellan Sverige och USA. Denna påstådda amerikanska oro lär snarare vara ett försök från socialdemokratiskt håll att sätta käppar i hjulet för regeringsbildandet.

För ett par dagar sedan larmade Expressen. Vita huset hade uttryckt oro över att Sverigedemokraterna skulle få inflytande över nästa regering, Vita huset uppfattar Sverigedemokraterna som ett kontroversiellt parti, hävdades det.

Den påstådda amerikanska oron är mer än inhemsk påverkanskampanj än ett amerikanskt hot. Foto: SOPA/TT

Amerikansk oro för ett maktskifte är snarare en svensk än amerikansk påverkan på regeringsbildandet än 

Hjort: Oroas USA av Sverigedemokraterna? 

Svensk utrikespolitik har länge kännetecknats av att inte vilja välja sida. Att vara neutrala. Den hållningen fortsatte efter Sovjets fall och med en tydlig motvilja mot Nato. Att inte ta ställning, att vara neutral var bättre. Den hållningen är konstig. Men ännu konstigare är det när neutralitetens förespråkare angriper Åkesson för att inte vilja välja mellan Biden och Putin.

Den svenska utrikespolitiken baserades fram till Sovjetunionens fall på den så kallade kålsupardoktrinen. USA och Sovjet var lika illa, det gick inte att välja sida, och Sverige stod därför neutrala i mitten.

Kärnan i Socialdemokraternas utrikespolitik var neutraliteten. Att inte vilja välja. Eller om man vill, att vara likgiltig. Nato eller Sovjet var ett val som inte var möjligt att göra. Foto: Alexander Zemlianichenko/TT

Den svenska utrikespolitiska linjen var länge att inte välja sida. Trots det har Jimmie Åkessons ovilja att välja blivit ett stort nummer. 