Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson hade på tisdagskvällen en offentlig frågestund i Göteborg. Den stördes av demonstranter som ropade slagord till stöd för Hamas. Det borde ha chockat, upprört och enat alla mot dem som stödjer rasism och terror. I stället för att fördöma försvarar i stället det socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll aktivisterna.

Den amerikanske statsvetaren Edward Luttwak <a href="https://www.commentary.org/articles/edward-luttwak-2/if-bosnians-were-dolphins/">skrev tidigt på nittiotalet en uppsats</a> om att det var otur för bosniakerna att de inte var delfiner. Hade de varit delfiner hade inte världen accepterat ett massmord på dem, utan stoppat morden.

Att stats- och finansministern besöker tullverket i Göteborg bevakas av TT men när ett möte med folket störs av Hamas anhängare skrivs det inte. Foto: Adam Ihse/Maja Suslin/TT

Hjort: Hade det handlat om kycklingar hade Strandhäll varit enig med Kristersson

Tre socialdemokratiska partiledare har mycket olika bilder av antisemitism och hur den ska bemötas. Framförallt Magdalena Andersson sticker ut, som tycks mer besvärad av att problem i hennes parti påpekas än att de existerar. Genomgående uppfattar de tre ledarna att antisemtism är en del av det högerextrema och det är där det ska bemötas.

1998 genomförde Göran Persson en folkupplysningkampanj om Förintelsen, ”Om detta må ni berätta”, eftersom kunskapen var låg. Det blev en början till en förändring av hållningen till antisemitism inom Socialdemokraterna. Persson bröt bland annat traditionen av negativ syn på Israel inom Socialdemokraterna.

Det verkar finnas en stor brist på förståelse för den antisemitism som stammar från Mellanöstern. Inte ens när talkörer försvarar mord på civila, drömmer om att förinta Israel eller talar om ”one solution” vill man se antisemitismen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT 

Socialdemokratins syn på kampen mot antisemitism har varierat men fokuserad på att det är något högerextremister ägnar sig åt.  

Hjort: Persson, Löfven och Andersson – tre olika syner på antisemitism 

Skolan borde ha en guldålder. Ny teknik, ny forskning och mängder av vetenskap om hur människans hjärna fungerar och lär sig borde göra att skolan är bättre än någonsin. Märkligt nog tycks det tvärtom – skolan fungerar sämre än förr när det var bänkar och svart tavla. Hur kan skolan ha hamnat fel så?

Tidningen ”Vi lärare” har ett intressant reportage om skolan och hur den är utformad. Vi lever i en tid där det är enormt lätt att få information men paradoxalt nog tycks elever bli allt mindre kunniga. Där vi borde se snabbt stigande resultat tack vare forskning, datorer och annat ser vi i stället fallande resultat.

I vissa klasser används hörselskydd för att ge tillräcklig tystnad för att eleverna ska kunna  läsa ostört. Foto: Stefan Lindblom / HBG-BILD/TT

Skolan borde vara långt bättre än förr, varför är det inte så? 

Hjort: Varför har inte skolan en guldålder? 

Alecta borde som förstahandsval för pensioner vara en stabil punkt som hellre satsar på trygghet än på klipp. Men märkligt nog tycks Alecta ha varit det mest risktagande av de större pensionsbolagen. Med miljardförluster, krisande investeringar och nu en polisutredning framstår det som uppenbart att Alecta inte förstod sitt uppdrag.

Alecta används som ett smeknamn på flickor i Grekland. Då betyder det ärlighet. Inte direkt det första ordet som svenskar förknippar pensionsbolaget med. Framförallt inte efter de senaste turerna.

Alecta borde vara ett lugn i stormen med tanke på uppdraget. Foto: Tim Aro/TT

Alecta borde vara en trygghet för alla de som vill ha en lugn och stabil investering för pensionen