Turkiet har satt sig på tvären om Sveriges Natoansökan. Men hur irriterad man än må vara på regeringens pro-kurdiska hållning, har Sverige närmast noll inverkan på kurdernas göranden i Mellanöstern. Troligen handlar det om att man vill utverka hjälp med en havererad ekonomi, skriver John Gustavsson.

Turkiet har blivit en huvudvärk för regeringen. Erdoğan stoppar Sveriges Natoansökan, och ingen verkar helt säker på vad han vill ha i utbyte mot att låta Sverige gå med i försvarsalliansen, inte ens den turkiska regeringen verkar helt säker. Sveriges stöd för Kurdistan stör säkert, men Sverige har inget inflytande alls över kurdernas situation i Mellanöstern. Bortom den höga geopolitiska retoriken finns en annan, mycket mer grundläggande anledning till att Turkiet bråkar: De behöver en bailout (räddningspaket).

Vad vill egentligen Turkiets president Erdoğan uppnå? Foto: TT NYHETSBYRÅN

 Den som tror att Turkiet vill att vi utvisar Kakabaveh eller några andra kurder förstår inte landets inhemska situation. 

Gustavsson: Vad vill Turkiet ha? Troligtvis en bailout

Boris Johnson vann gårdagskvällens misstroendeomröstning. Men efter hans lögner om ”partygate” är förtroendet förbrukat i partiet och bland väljarna. Om Johnson stannar kvar vid rodret är risken stor för en Labourseger i nästa val, skriver John Gustavsson.

Igår kväll hölls en misstroendeomröstning om Boris Johnsons partiledarskap. Alla parlamentsledamöter i det konservativa partiet fick rösta, och i slutändan visade det sig att 211 hade fortsatt förtroende för Johnson, mot 148 som saknade förtroende. En betryggande seger kan man tro, men som anhängare av Brexit och tidigare varm anhängare av Boris Johnson hoppas jag att Johnson tar sitt förnuft till fånga och avgår. Om han inte gör det riskerar han tyvärr att tillintetgöra Brexit.

Boris Johnson blir kvar på 10 Downing Street tillvidare. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Boris Johnson vann förtroendeomröstningen, men om han stannar kvar vid rodret är risken stor för en Labourseger i nästa val.

Kommentar: Boris Johnson borde avgå – för att skydda Brexit

Programformatet visar än en gång att det primärt är underhållnings som bjuds, och underhållande blev det. Ekonomin lös dock återigen med sin frånvaro, vilket är märkligt i dagens situation, med minskande investeringar och stigande inflation, skriver John Gustavsson i en kommentar.

Ikväll hölls ännu en partiledardebatt, detta som blivit en modern underhållningsform. Att det var underhållning snarare än sakpolitisk debatt som TV4 var ute efter var uppenbart, med 30-sekunders repliker och programledare som hade svårt att få partiledarna att inte överrösta varandra. Likväl innehöll debatten en hel del talande ögonblick.

Johan Pehrson och Ebba Busch gjorde bra ifrån sig. Foto: Fredrik Persson/TT

Ekonomin lös än en gång med sin frånvaro, vilket är märkligt i dagens situation.

Kommentar: Partiledardebatten – Pehrson och Busch vinnare

Ådahls insats i Sverige möts har genererat en störtflod av memen, men bakom dem framträder en centerpartistisk längtan tillbaka till en tid då man slapp hålla sig till fakta i just migrationsdebatten, skriver John Gustavsson.

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl har gjort ett antal uppmärksammade uttalanden på sistone. Först hävdade han att Sverige har hundratusentals muslimska läkare och poliser, vilket inte är i närheten av sant. Centerpartiet citerade faktiskt Ådahls felaktiga påstående i ett <a href="https://twitter.com/Centerpartiet/status/1526990322500263946" target="_blank" rel="noopener">Twitter-inlägg</a> från partiets officiella konto, och ännu har man inte kommit med någon dementi. Därefter hävdade Ådahl i debattprogrammet ”Sverige möts” att bara en ”pytteliten minoritet” av muslimer sysslar med hederskultur. Ärligt talat: Vad håller mannen på med?

Martin Ådahls uttalanden har mötts av en mängd memes. Foto: Skärmavbild socmed/collage

Debaclet i Sverige möts avslöjar en centerpartistisk längtan tillbaka till en tid då man slapp hålla sig till fakta i migrationsdebatten.