De etiska och abstrakta argumenten för aktiv dödshjälp må vara aldrig så övertygande, men i takt med att fler länder legaliserat den har de rent konkreta problemen framträtt i blixtbelysning: Definitionerna vidgas för att kunna inkludera improduktiva delar av befolkningen, som äldre, eller människor med psykiska åkommor, skriver John Gustavsson.

Dödshjälp har alltid varit en kontroversiell och svår etisk fråga. Nu, tack vare Kanada, är det även för kanske första gången en praktisk fråga. Kanada legaliserade dödshjälp 2016, och antalet som dör genom dödshjälp har sedan dess ökat exponentiellt. Förra året dog <a href="https://www.canada.ca/en/health-canada/services/medical-assistance-dying/annual-report-2021.html" target="_blank" rel="noopener">10 064 kanadensare</a> genom aktiv dödshjälp, vilket utgjorde 3,3 procent av alla som dog i Kanada totalt det året. I ljuset av Kanadas erfarenhet måste vi ställa oss en praktisk fråga om dödshjälp: Litar vi på att våra politiker är kompetenta nog att inte missbruka dödshjälp om det skulle legaliseras?

Vem bör via aktiv dödshjälp få välja tid och plats för den sista färden? Foto: René Hourdry (CC BY-SA 4.0)

I Kanada dog förra 10 064 människor genom aktiv dödshjälp, vilket utgjorde 3,3 % av alla som dog i landet.

Gustavsson: Den konkreta faran med legaliserad dödshjälp

Det till leda upprepade påståendet om julen om som en torftigt maskerad hednisk högtid fyller samma funktion som snacket om att ingen svensk kultur finns och att allt vi värdesätter kommit till Sverige utifrån. Det finns bara ett problem: Det är historierevisionistisk rappakalja skriver John Gustavsson.

Varför infaller Juldagen den 25 december? Du tror säkert att du vet svaret. I Sverige blir vi varje december påminda om att julen faktiskt egentligen inte är kristen högtid, och att datumet 25 december valts för att det sammanträffar med hedniska vintersolståndshögtider, i synnerhet Saturnalia som romarna firade.

Det finns höggradigt kristna skäl till att julen firas 25 december. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Den postmodernistiska historieskrivningen är värd att bekämpa och ingen ska inbilla sig något annat än att julen alltid varit en kristen högtid..

Gustavsson: Vänsterliberala lögner om julen och Jesus födelse

Den politiska debatten, åtminstone på sociala medier, dominerades veckan inför Lucia av Mariehemsskolan i Umeås beslut att inte ha några kristna inslag i sitt Luciafirande. Från höger protesterade man mot detta traditionslösa godhetssignalerande, medan det bland vänsterskribenter fanns desto fler röster som sympatiserade med skolan och dess försök att vara ”inkluderande”. Min fråga är hur länge jultomten får stanna kvar. Han har nämligen också ett religiöst ursprung, skriver Johan Gustavsson.

För er som inte vet eller inte minns: Den moderna, disneyfierade berättelsen om jultomten är baserad på helgonet Sankte Nikolaus som levde på 200- och 300-talet. Han var en mycket generös man: Efter att hans föräldrar dog behöll han inte arvet, utan gav det istället åt de fattiga. Nikolaus var inte bara generös, utan också ödmjuk: I ett berömt fall kastade han en pengapåse genom fönstret på ett hus och sprang sedan snabbt iväg så att mottagaren inte skulle veta vem han fått pengarna från. Mottagaren var en fattig man med tre döttrar, som på grund av fattigdom höll på att tvingas in i prostitution då pappan inte hade råd med någon brudgåva och därför inte kunde få dem bortgifta.

Portad jultomte? Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock/TT

Står jultomten, som från början var ett helgon, näst i tur att bannas från skolor och förskolor?

Gustavsson: När portas jultomten från skolan?

I regeringens höstbudget sänks skatten på bränsle till en kostnad av 6,7 miljarder. I praktiken innebär detta att priset på bensin sänks med <a href="https://www.expressen.se/nyheter/regeringen-presenterar-budgeten/">14 öre</a>, och priset på diesel med 41 öre. Många är besvikna, inte minst eftersom M, KD och SD alla under den nyss gångna valkampanjen betonade nödvändigheten i att kraftigt sänka bränslepriserna. Jag tillhör själv dem som anser att bränsleskatterna borde sänkts betydligt mer, samtidigt som jag förstår att budgetutrymmet är litet. I det pressade ekonomiska läge vi befinner oss i borde regeringen därför dela in Sverige i bränsleskattezoner, och på så vis låta de som behöver bilen mest få betala minst skatt vid pumpen.

Idag är bränsleskatterna lika höga i hela landet. Den som tankar sin bil i Stockholm betalar samma skatt som den som tankar bilen i glesbygden, trots att de som bor på landsbygden sannolikt behöver bilen betydligt mer än stockholmare och andra boende i större städer som ju har tillgång till en kollektivtrafik som stora delar av övriga landet bara kan drömma om.

Dela in landet i zoner så att de som behöver bilen mest betalar minst i skatt