Johan Pehrson går vilse i skattedebatt om skolan, Andersson saknar förmågan att få tyst på egna planhalvans fastighetsskattskramare, och det blågula blocket borde pressa hårdare om kärnkraftsavvecklingen, konstaterar John Gustavson i en kommentar till gårdagens partiledardebatt.

Den andra partiledardebatten på två dagar följde ett liknande format som den som hållits dagen innan: Varje partiledare fick välja ett ämne som debatten skulle handla om, och de flesta valde förutsägbara ämnen. Vad som var mindre förutsägbart var att debatten skulle ha fler än åtta deltagare: Utöver de åtta partiledarna så deltog också programledaren Robert Aschberg och kommentatorn Lena Mellin flitigt. Tyvärr gav deras insatser debatten ett löjets skimmer.

Höger och vänster gjorde upp igår i Aftonbladet regi. Foto: Fredrik Persson/TT

Andersson förlorar på förmågan att få tyst på egna planhalvans fastighetsskattskramare. De blågula vinner i märklig debatt där programledarna deltar. 

Kommentar: Piggare Andersson förlorar på bristande pampauktoritet

<div>Statsministern ger ett utmattat intryck, håller sig till manus och har svårt att försvara sitt mantra om ”Putinpriser”, medan Åkesson måhända framstår som för negativ för sitt eget bästa och Stenevi misslyckas med att ge något egentligt avtryck alls, skriver John Gustavsson i en kommentar. </div>

Igår hölls den första partiledardebatten under valrörelsen, arrangerad av Expressen. I denna debatt fick alla partiledare på förhand välja ett ämne som de ville debattera. Ett mycket intressant format, klart bättre än när SVT väljer de ämnen de tycker att tittarna ska få höra om. Hur gick det då? För oss som vill se ett regeringsskifte så gick det riktigt bra. Två saker blev tydliga igår: Kampanjen har redan tärt på Magdalena Andersson, medan Ebba Busch bara verkar varva upp.

Ebba Busch vinner över en statsminister som tycks uttröttad, enligt John Gustavsson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alla vi som minns valrörelsen 2006 fick tydliga Göran Persson-vibbar av Magdalena Andersson – Persson hade vid det laget egentligen velat avgå i flera år. Anderssons partiledarskap har inte nått ettårsjubiléet. 

Kommentar: Ebba Busch vinner över trött Magdalena Andersson

Vad är det som gör så kallade välfärdstjänster så speciella? Dina skatter har alltid gått till privata vinster. Vare sig stat, region eller kommun köper in mediciner, betalar för lokalhyror, läromedel eller vägunderhåll, så går skatter till aktiebolag och ofta vinstutdelning, skriver John Gustavsson.

Frågan om vinster i välfärden är en av inte alltför många frågor där vänstersidans position – att sådana vinster bör förbjudas – har en <a href="https://www.svd.se/a/0GAoMB/hogervaljare-sager-nej-till-vinster-i-valfarden" target="_blank" rel="noopener">majoritet</a> med sig i folkopinionen. Det är därför inte överraskande att man lyfter frågan så ofta man kan nu i valrörelsens slutskede. På ytan är argumentet att ”skattepengar ska gå till välfärden, inte till privata vinster” mycket övertygande. Det finns bara ett litet, grundläggande problem: Skattepengar har alltid gått till privata vinster.

Dina skattepengar har alltid gått till bland annat privata vinster skriver John Gustavsson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Att prioritera vänsterideologisk renlärighet över att ge patienter bästa möjliga vård skulle aldrig accepteras, så varför i skolan?

Gustavsson: Skattepengar har alltid gått till privata vinster

I del två av en serie krönikor som söker formulera en konservativ miljö- och klimatpolitik riktar Bulletins John Gustavsson in sig på de genmodifierade grödor som kommer att bli en av nycklarna till att möta en värld med ökande temperaturer. Precis som med kärnkraften är det dags att lyssna på empiri och förnuft snarare än på känslor och fördomar.

I första delen av min serie på temat konservativ miljöpolitik skrev jag om hur allvarligt hotet från den globala uppvärmningen är. Sammanfattningsvis: Allvarligt, men inte anledning till panik. Samtidigt menade jag på att vänsterliberaler har en tendens att fokusera på symboliska, godhetssignalerande åtgärder, snarare än på sådant som faktiskt kan antingen vända utvecklingen eller bidra till att anpassa oss till en varmare värld. Något som verkligen skulle kunna göra det sistnämnda är genmodifierade grödor – alltså GMO:s, Genetically Modified Organisms.

GMO-grödor är inget hot. Rapsfält i Kanada. Foto: Jeff McIntosh/AP/TT

Precis som med kärnkraft är det dags att lyssna på empiri och förnuft snarare än på känslor och fördomar.