I regeringens höstbudget sänks skatten på bränsle till en kostnad av 6,7 miljarder. I praktiken innebär detta att priset på bensin sänks med <a href="https://www.expressen.se/nyheter/regeringen-presenterar-budgeten/">14 öre</a>, och priset på diesel med 41 öre. Många är besvikna, inte minst eftersom M, KD och SD alla under den nyss gångna valkampanjen betonade nödvändigheten i att kraftigt sänka bränslepriserna. Jag tillhör själv dem som anser att bränsleskatterna borde sänkts betydligt mer, samtidigt som jag förstår att budgetutrymmet är litet. I det pressade ekonomiska läge vi befinner oss i borde regeringen därför dela in Sverige i bränsleskattezoner, och på så vis låta de som behöver bilen mest få betala minst skatt vid pumpen.

Idag är bränsleskatterna lika höga i hela landet. Den som tankar sin bil i Stockholm betalar samma skatt som den som tankar bilen i glesbygden, trots att de som bor på landsbygden sannolikt behöver bilen betydligt mer än stockholmare och andra boende i större städer som ju har tillgång till en kollektivtrafik som stora delar av övriga landet bara kan drömma om.

Dela in landet i zoner så att de som behöver bilen mest betalar minst i skatt

Gustavsson: Sverige behöver bränsleskattezoner

Liberalerna släppte nyligen sin <a href="https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/valutvardering-2022.pdf">eftervalsanalys</a>. Valanalysen börjar med att korrekt konstatera att valet var Liberalernas sämsta, men samtidigt att man ändå mot förmodan klarade riksdagsspärren efter en snabb upphämtning, skriver John Gustavsson.

Min kritik mot eftervalsanalysen är inte främst vad den säger, utan vad den inte säger. Några exempel:

En stor ledare för ett litet parti. Foto: Björn Lindahl, Aftonbladet/TT

Det intressantaste med Liberalernas eftervalsanalys är inte vad som står där, utan vad som inte står där.

Gustavsson: Liberalernas säregna eftervalsanalys

Det spelar ingen roll om det handlar om Emmypriser, primärval eller presidentval – Donald Trump tror att alla val som går honom emot handlar om valfusk. Hög tid för Republikanerna att pensionera honom och satsa på någon med liknande politik, men utan hans karaktärsbrister, skriver John Gustavsson.

Alla som har minsta intresse för amerikansk politik minns att Donald Trump efter att ha förlorat presidentvalet 2020 hävdade att valet inte gått rätt till. En stor del av det republikanska partiet hängde på Trump och förnekade valets legitimitet, något som kulminerade i stormningen av Kapitolium den sjätte januari 2021. Vad färre vet är att Donald Trump har en lång historia av att ropa ”Valfusk!”.

Donald Trump – tror sig gärna vara ett offer för vakfusk. Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT

Hög tid att pensionera Trump och satsa på någon med liknande politik, men utan hans karaktärsbrister.

Gustavsson: Donald Trump och valfusk – en kärlekshistoria

Att hårdare straff inte verkar avskräckande är enligt svenska kändiskriminologer en självklar sanning, men frågan är betydligt mer komplicerad än de vill redovisa. Och att inkapacitering fungerar ifrågasätter egentligen ingen. Så åtminstone riktade hårdare tag bör prövas, skriver John Gustavsson.

Efter budgetmotionen väntar vi alla nu på kriminalpolitiska reformer från den nya regeringen. Eller, för att tala ren svenska: Vi väntar på hårdare tag. Men hjälper hårdare tag? Under hela valkampanjen upprepade både politiker och så kallade experter att så inte är fallet. Hårda straff avskräcker inte, sades det, utan man måste in med förebyggande åtgärder. Forskningen på området är dock lite mer komplicerad än kändis-kriminologer i Sverige gör gällande. Hur ligger det egentligen till? Avskräcker långa fängelsestraff från brottslighet?

Ger hårdare straff minskad brottslighet? Illustration: Okänd konstnär, public domain

Hårdare tag kan mycket väl verka avskräckande och riktad inkapacitering mot livsstilskriminella gör det definitivt. 