Att ta ställning mot rasism är lika sympatiskt som ofarligt – du kommer att få minimalt med mothugg. Men det väcker måttlig uppmärksamhet att tycka som alla andra, varvid radikala idéer gärna dyker upp när antirasisten vill skilja sig från mängden, skriver Jakob Sjölander.

Viljan att göra gott är människans ädlaste egenskap. Men det den driver oss till är inte alltid lika ädelt. Detta eftersom vi har svårt att skilja på känslan av att göra gott och att faktiskt göra gott.

Att vara emot nazism är tack och lov inte särskilt kontroversiellt. Foto: Maja Suslin / TT

Det väcker måttlig uppmärksamhet att tycka som alla andra, varvid radikala idéer gärna dyker upp när antirasisten vill skilja sig från mängden.

Sjölander: Självklar antirasism vs. radikal galenskap

Att G K Chesterton är såpass bortglömd beror förmodligen på att han skrivit så mycket, men inget självklart mästerverk som överglänser allt det andra, så att det räcker att ha läst den boken för att förstå författaren. Chestertons storhet ligger dold i mängder av noveller och essäer, skriver Jakob Sjölander.

Att förenkla handlar om att ta bort sådant som skymmer sikten så att det vi vill se framstår tydligare. Att ta bort träd så att vi kan se skogen. Men ju mer komplicerat något är, desto mer måste det förenklas för att förstås. För att se skogen måste träden bort, men för att se hela länder måste till och med skogarna bort. När vi ersätter mikroskopet med ögat förenklar vi, men kan på så vis se mer.

Ett författarskap som glömts bort därför att det inte finns någon favoritbok i den väldiga produktionen.

Sjölander: G. K. Chesterton – paradoxernas prins

Det mångkulturella Sverige är här, och alla kända exempel tyder på att integration tar lång tid i bästa fall, och faktiskt aldrig inträffar i många andra fall. En del tyder på att övertron på den svenska kulturens attraktivitet än en gång gjort oss naiva, skriver Jakob Sjölander.

Sverige har nått en brytpunkt i de senaste årens stora stridsfråga: invandringen. Detta i och med högerpartiernas seger i riksdagsvalet. Även om inga konkreta reformer ännu trätt i kraft så lär invandringen minska framöver. Det vi nu ser är början på slutat av den stora massinvandringens tid. Jag har visserligen själv skrivit två böcker om misslyckade förutsägelser, varav en heter ”100 Failed Predictions”. Kanske får jag snart tillfälle att göra en uppdaterad version, ”101 Failed Predictions”, och inkludera mig själv. Men tills vidare är detta min förutsägelse.

Integration och smältdegel är en möjlighet men inte en naturlag. Foto: Noah Webster (public domain)

I värsta fall blir integrationen inte av alls. En del tyder på att övertron på den svenska kulturens attraktivitet än en gång gjort oss naiva.

Sjölander: Hur lång tid kommer integrationen att ta?

Handlar den tröga regeringsbildningen om det ”högerextrema” Sverigedemokraterna eller det ”socialdemokratiska”? Är min före detta fiendes fiende fortfarande min vän när man vunnit, och vilken politik vill SD driva när de för första gången kan? frågar sig Jakob Sjölander.

Vi människor kommer lätt överens när vi har gemensamma motståndare. ”Min fiendes fiende är min vän”, som man säger. Men vad händer när segern är vunnen och fienden besegrad? Plötsligt måste vi komma överens med vår fiendes fiende om hur bytet ska fördelas, och den gemenskap den gemensamma fienden inspirerat dör. Detta ser vi i regeringsförhandlingarna mellan Sverigedemokraterna och övriga högerpartier.

Är det klassiska höger–vänster-frågor som fördröjer regeringsbildningen? Foto: Tim Aro/TT / Jonas Ekströmer / TT

Handlar den tröga regeringsbildningen om det ”högerextrema” SD eller det ”socialdemokratiska”? 