Symboliska spel och ideologiska reningsbad tenderar i svensk offentlighet att breda ut sig på bekostnad av sakfrågor. Den farsartade diskussion som pågår kring Konstfacks salong Vita havet är illustrativ för hur en uppsättning idéer har tagit makt över vår tanke, skriver Anosh Ghasri.&nbsp;

KRÖNIKA. Under Fotbolls-VM 1990 möttes Kamerun och England i kvartsfinalen, en match som Kamerun förlorade. När kameran zoomade in på Kameruns avbytarbänk såg det uppgivet och dystert ut. Arne Hegerfors, som kommenterade matchen, sa då: ”det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk.” En kommentar vars dubbeltydighet Hegerfors nog inte tänkte på i stundens ingivelse.

Rasism påstås i samtidsdebatten dölja sig i varje vrå och inom snart sagt varje människa.

Anosh Ghasri: Konstfack frälser oss från våra rasistiska synder

Kolumnisten Torbjörn Fagerström lyfter fram en mjölkproducent, som menar att Sverige saknar en tydlig strategi för livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling. En anledning är att det vetenskapsbaserade jordbruket får stå tillbaka för det ekologiska.

Egentligen hade jag inte tänkt att den här kolumnen skulle handla om jordbruk. Men så kom det ett brev som fick mig att tänka om. Här är det:

Fagerström: Det ekologiska jordbruket tillåts dominera tänkande, debatt och politik, trots att det har starka inslag av vetenskapsförnekelse.

Brev från en kobonde

Man brukade lita på att människor kunde förvalta sin egen egendom. Men i dag anses en tjänsteman på länsstyrelsen förstå din fastighet, naturen runt dig, din situation och ditt bästa bättre än du själv. Karl Marx kunde inte ha formulerat det bättre, skriver Jan Kallberg.

KRÖNIKA. De senaste 50 åren har inneburit ett radikalt angrepp på egendomsrätten i Sverige. Det är inte rödgardisternas likvidering av kulakerna, men det är på svenskt manér en långsam reduktion med en förordning, en ny myndighet och ett nytt direktiv i taget. År ut och år in. Ingen generation har förlorat så mycket egendomsrätt som den generation som är medelålders i dag. Det började på 1960-talet och har fortsatt i eskalerande takt. Stegvis har område efter område avgränsats, beskurits och getts en förvaltningsrättslig ram i stället för privat ägande.&nbsp;

Jans farfar Erik utövar sin frihet och egendomsrätt en vårdag 1953.  

Den enskilde har allt mindre att säga till om angående sin egendom. Varför inte hysa lite tillit?

Jan Kallberg: Vi har slagit in på den totalitära vägen

Ska man vara ärlig har den rödgröna regeringen orsakat ett pärlband av praktskandaler. Nu senast elkrisen. Men kanske är det rätt att tumma på sanningen ibland?

Miljardbelopp avsedda för långsiktig beredskap slussas i stället till ett privat elbolag för att lösa problemet med elbrist i Stockholm. Infrastrukturdepartementet under energiminister Anders Ygeman (S) har i hemlighet tryckt på för en överenskommelse där Svenska kraftnät lägger beredskapsmedel på att renovera ett uttjänt oljevärmeverk. Det berättade <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.dn.se/ekonomi/nationella-elberedskapspengar-skulle-i-hemlighet-losa-stockholms-elbrist/">Dagens Nyheter</a> i veckan.

Energiminister Anders Ygeman (S). Foto: Jessica Gow, TT.

Gudmundson: Ska man vara ärlig har regeringen orsakat en rad skandaler. Senast elkrisen. Men kanske är det rätt att tumma på sanningen ibland?

När är det rätt att ljuga? PS, frågar åt Anders Ygeman (S)

Kolumnisten Paulina Brandberg skriver om gängens skrämselkapital. I dag vidtar många gängkriminella långtgående åtgärder just för att visa sin koppling till nätverket i syfte att bygga upp sitt skrämselkapital och därmed få mer makt. Genom en kriminalisering av deltagande i kriminella organisationer skulle en sådan marknadsföring inte längre kunna ske riskfritt, utan kunna leda till lagföring och straff.

Enligt en forskningsrapport som presenterades för drygt två år sedan finns det i Sverige omkring femtusen personer som ingår i kriminella nätverk. Detta är femtusen personer som påverkar livet oerhört mycket för sin omgivning. Femtusen personer som är en stor del av anledningen till att många människor i vårt land inte längre vågar röra sig fritt i samhället. Gängen sätter upp egna regler och får människorna att rätta sig efter dessa. Det formuleras ofta som att gängen "styr" förorterna. 
 Femtusen personer är givetvis en alldeles för stor siffra men den utgör samtidigt mindre än en halv promille av vår befolkning. Hur kan en sådan här förhållandevis liten andel av befolkningen få så stor makt över oss andra? Svaret är enkelt och heter skrämselkapital. Gängens makt föds helt ur andra människors rädsla. Ju mer rädsla människor känner, desto större blir makten. För att nå större makt sprider gängen ett tydligt och effektivt budskap: kränker du mig eller någon i mitt nätverk kommer du eller någon i din närhet att råka illa ut, möjligen dö eller allvarligt skadas. Det är när detta budskap har fått en tillräcklig spridning som gängen kan styra sin omgivning.&nbsp; 
 De kan då begå både mindre och större brott utan att riskera att dömas – de vet att ingen kommer att våga vittna. De kan då få människor att flytta sig ur deras väg enbart genom att titta på dem. De kan då få ungdomar att begå brott åt dem därför att de är för rädda för att säga nej. De kan då driva in såväl riktiga som påhittade skulder. De kan – om det går tillräckligt långt – även påverka myndighetsföreträdare att positivt särbehandla dem. Vad kan vi då göra åt detta? Till att börja med bör vi till varje pris undvika att hjälpa gängen med deras marknadsföring. I detta sammanhang aktualiseras frågan om den så kallade gangsterrappen. När personer som har starka kopplingar till gäng som har ett flertal släckta liv på sitt samvete, skriver texter som går ut på att de kommer att fortsätta skjuta sina fiender, hur ska vi då förhålla oss till dessa texter?&nbsp;

Brandberg:  Gängens makt föds helt ur andra människors rädsla. Ju mer rädsla människor känner, desto större blir makten.

Hjälp inte gängen med marknadsföring

På senare år har kvaliteten på det svenska rättssystemet försämrats. Ny forskning tyder på att det kan utgöra ett allvarligt problem för Sveriges judar, skriver Niclas Berggren.

KRÖNIKA. I november 2019&nbsp;<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://jfst.se/om-oss/nyheter/fraan-foersamlingens-ordfoerande-vecka-46-2019/">skrev</a> ordföranden i Judiska församlingen i Stockholm: ”Natten mellan lördagen och söndagen, samtidigt som 81-årsminnet av Kristallnatten högtidlighölls, har synagogor och judiska institutioner i Danmark, Finland, Norge och Sverige fått olika former av Davidsstjärnor uppsatta på fasaderna. I Stockholm har vi kunnat se det på Bajit och vid Stora synagogan. I Norrköping och Helsingborg också vid respektive synagoga.” Och för några veckor sedan meddelade Stockholms stad att man ska anlägga terrorhinder vid Stockholms Stora synagoga.

Demonstration mot antisemitism i Erfurt, Tyskland. Jens Meyer/AP/TT

Vem ska skydda Sveriges judar om polisen saknar resurserna? 

Niclas Berggren: Sveriges judar hotas av rättsstatens försvagning

Skrämselstrategin säkrade Löfven regeringsmakten år 2018. Sannolikheten att det skulle fungera ännu en gång är däremot minimal. Ty väljarna är inte dumma, varken de egna eller andras.&nbsp;

I totalitära stater är&nbsp;rädslan&nbsp;regimens främsta bundsförvant. Genom hot och repressalier kan man hålla en hel befolkning i schack. Ett historiskt andetag i varje fall. Förr eller senare kommer alltid en motreaktion som försätter skräckväldet i gungning.

Alice Teodorescu Måwe. Foto: Karl Gabor.

Teodorescu Måwe: Skrämselstrategin säkrade Löfven regeringsmakten år 2018. Sannolikheten att det skulle fungera ännu en gång är minimal.

Slutet för Socialdemokraterna

Kampen mot pandemin är ett lackmustest för olika civilisationers och politiska regimers förmåga att hantera hotfulla scenarier, skriver kolumnisten Mauricio Rojas.&nbsp;

För snart ett år sedan publicerade den koreansk-tyske samhällskritikern Byung-Chul Han en essä i&nbsp;Die Welt&nbsp;om kontrasten mellan det högeffektiva ostasiatiska sättet att bekämpa pandemin och Europas vanmakt&nbsp;inför virusets dödliga framfart (23/3 2020). Skillnaderna i covidrelaterad dödlighet per capita var påtagliga redan då, men har blivit avgrundsstora sedan dess och så är det också i jämförelse med USA och Kanada.

Rojas: Att offra individuell frihet på den kollektiva säkerhetens altare – en tendens som manifesteras med kraft i kris.

Civilisationernas kamp i pestens tid

I stället för att utgå ifrån en försiktighetsprincip i fråga om munskydd efterlyste statsepidemiolog Anders Tegnell praktiska erfarenheter från andra länder. Och Regeringen valde okritiskt att låta Folkhälsomyndigheten formulera den svenska strategin, trots att myndighetens uppfattning avvek från internationell expertis.

Är det sannolikt att personer kan vara sjuka och smittsamma i covid, trots avsaknad av symptom? Svaret på denna fråga torde rimligtvis ha bäring på vilka åtgärder som vidtas. Men Folkhälsomyndigheten kände till riskerna med så kallad symptomfri smitta utan att agera, vilket <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/fhm-kande-till-symtomfri-smitta-agerade-6-manader-senare-nar-kurvan-okade/">Expressen</a> nyligen rapporterade om (18/2).

Anders Tegnell. Foto: Amir Nabizadeh / TT

Boscanin: Det hade inte kostat särskilt mycket att komma med rekommendationer om munskydd i ett tidigare skede.

Blott Sverige svenska experter har

Sverige måste välja väg. Antingen så reformerar vi vårt samhälle och skapar öppna strukturer på arbetsmarknaden eller så begränsar vi invandringen kraftigt. Utifrån vänskapsband och med stöd i forskning skriver Per Brinkemo om somalier som har valt att lämna trygga Sverige i hopp om att kunna försörja sig själva.

KRÖNIKA.&nbsp;

Antingen så reformerar vi vårt samhälle eller så måste vi begränsa invandringen kraftigt.