Det senaste kapitlet i drevet mot Ebba Busch gäller en eventuell delgivning av brottsmisstanke om förtal. Men stalltipset är ändå att saken läggs ner, skriver journalisten Anders Carlgren i en gästtext för Bulletins ledarsida.

Häromdagen skrevs det senaste kapitlet i drevet mot KD-ledaren Ebba Busch. Det handlade om att hon kallats till förhör i slutet av maj och att hon kommer delges misstanke om förtal. Vilken grad av förtal det rör sig om vill åklagaren inte säga.

Anders Carlgren: Det senaste kapitlet i drevet mot Ebba Busch – stalltipset är att saken läggs ner.

Hur kan en sanning vara förtal?

Svenska politiker har under lång tid blundat för att företagandet på landsbygden går alltmer upp i åldrarna och att återväxten uteblir, skriver Nima Sanandaji.

Många mindre och medelstora företag upplever idag en svår tid. Coronakrisen har lett till ekonomiska problem, och det stöd som företagare får i Sverige är, och har genom krisen varit, betydligt mindre omfattande än i grannländerna Norge och Danmark.

Igenbommad butik i Töre i Kalix kommun i Norrbotten. Foto: Helena Landstedt/TT.

”Stora delar av Sverige kommer att få det svårt när de äldre företagarna går i pension.”

Nima Sanandaji: Företagsdöden på landsbygden

Vill man göra något åt våldet måste man prata om orsakerna och förövarna. Generaliseringar löser inte problemen, skriver Lars Åberg.

Handböcker i barnuppfostran har det getts ut ganska många eftersom det finns ett mänskligt behov av enkla råd och förutsägbarhet. Väldigt lite talar dock för att jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) har rätt när hon i en intervju i <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/marta-stenevi-ett-djupt-samhallsproblem-att-pojkar-och-man-fostras-att-sla/">Dagens Samhälle</a> säger att män och pojkar fostras att slå. Våldsanvändning kan vara vanligare i vissa länder och kulturer än i andra, men det är inte den distinktionen Stenevi gör. Hon talar vagt om ”en destruktiv mansnorm” utan att beskriva den eller ange vilka som bär på den.

Vill man göra något åt våldet måste man prata om orsakerna och förövarna.

Lars Åberg: Ingen vettig människa fostrar sina barn till våldsverkare

I Gislaved tyckte kostchefen på äldreboendet att läsken skulle bort. ”Den tillför ingen kvalitet för våra äldre”, sa hon. Men vad som ger en människa kvalitet är ju individuellt och inget någon kommunal byråkrat ska besluta om. Låt folk njuta som de vill – utan kommunalt översitteri!&nbsp;

KRÖNIKA. Till och med Anders Lindberg, politisk chefredaktör för röda Aftonbladet, reagerade negativt. På Twitter skrev han: ”Vad är det för vansinnig idé att äldre människor blir omyndiga och inte ska få dricka läsk för att någon tomte på kommunkansliet bestämt det?” (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://twitter.com/anderslindberg/status/1385844707893391362">24/4</a>).&nbsp;

Byråkraterna i Gislaved ville stoppa de gamla från att dricka vad de önskar sig. Nu stoppas beslutet, men att det ens fattades är oroande.

Låt äldre få dricka läsk om de vill – stoppa byråkratiskt förmynderi

Som bekant finns det många talesätt på temat vad nöden gör med oss: Nöden har ingen lag, nöden är uppfinningarnas moder och i nöden prövas vännen. I coronavirusets spår kommer vi nu att kunna sjösätta ännu en aforism på samma tema: I nöden hedras kunskap. Pandemin har inneburit en renässans för ett vetenskapligt förhållningssätt i nyhetsrapporteringen.

Det är detta som är min spaning: Media ägnar mycket utrymme åt oenigheterna kring Sveriges val av strategi för bekämpning av pandemin, men bortom detta finns en underliggande enighet på ett annat plan. Vetenskap och beprövad erfarenhet har blivit ledstjärna i den mediala dramaturgin på ett sätt som vi inte har sett på länge. I och för sig hävdar sig nog en vetenskaplig grundsyn generellt bättre inom det medicinska området än inom många andra fält. Men jag tycker ändå att nyhetsrapporteringen om pandemin är ett glädjande uppsving för vetenskapen.

Torbjörn Fagerström: Nyhetsrapporteringen om pandemin är ett glädjande uppsving för vetenskapen.

I nöden hedras kunskapen

Varför envisas politiker med reformer som inte ger resultat? Vetenskapen har faktiskt en teori.&nbsp;

”När vi nu återstartar ekonomin, då ska vi göra det med fokus på gröna jobb”. Det framhävde finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade vårbudgeten häromveckan. Det lät kanske imponerande, men innebar i praktiken sådant som att regeringen avsätter tio extra miljoner till ”naturnära jobb”, det vill säga att rusta upp vandringsleder och plocka skräp i naturen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar en handfull "gröna jobb" som svar på massarbetslöshet. Foto: Fredrik Sandberg, TT.

Gudmundson: Därför envisas politiker med att genomdriva meningslösa åtgärder.

Fullt sysselsatt med att göra ingenting

En enda resenär som struntade i karantänen. Det var allt som krävdes. Resultatet: 2 700 smittade, flera döda och fem månaders kamp för att bryta smittkedjan.

Vilken roll spelade det att regeringen och statsepidemiolog Anders Tegnell avstod från att diagnosticera utlandsresenärer vid sportlovet förra året? Sverige har varken haft effektiva gränskontroller eller fungerande smittspårning, så det är svårt att säga.

Socialminister Lena Hallengren (S) och statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, två av arkitekterna bakom den svenska covidstrategin. Foto: Naina Helén Jåma, TT.

Gudmundson: En resenär struntade i karantänen. 2 700 blev sjuka. Smittkedjan tog fem månader att bryta.

Island visar oss Tegnells och regeringens felbedömning

Aftonbladets ledarskribent försöker göra identitetspolitik av Volvos logotyp. Detta är inte bara olustigt, utan kan också i förlängningen leda till självcensurering och politisering av marknadsföringen hos privata företag. Även logotypens viktighetsgrad bland samhällsfrågor man kan engagera sig i reser frågetecken, skriver Bulletins krönikör Mattias Lindberg.

Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima trendar på Twitter efter att ha ifrågasatt Volvos logotyp: “Varför har<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://twitter.com/volvocars"> @volvocars</a> en manlighetssymbol som logotyp? Känns ju minst sagt stereotypt och omodernt”, twittrade hon. Vad är det som gör att så många reagerat så negativt på hennes uttalande att det orsakar en storm på Twitter?

Volvos logotype. Foto:  Jonas Ekströmer/TT

Jonna Sima försöker göra identitetspolitik av Volvos logotyp skriver Mattias Lindberg. 

Olustigt när Sima ger sig på företag med för henne förment manssymbol

Psykologen Johan Grant svarar i sin premiärspalt för Bulletin på en fråga från en man som hamnat i konflikt med en yngre bråkbenägen kollega med radikala åsikter.

Johan Grant har doktorerat och är legitimerad psykolog. Tidigare har han föreläst om gruppdynamik i en kurs vid Lunds universitet – tills studenter klagade då de kände sig kränkta. I sin nya Bulletinspalt kommer Johan att svara på frågor om ledarskap.

Johan Grant, legitimerad psykolog. Foto: Pressbild.

Psykologen Johan Grant gör debut hos Bulletin.

Johan Grant svarar:  Generation YZ sämre rustad att hantera motstånd

Integrationen funkar inte; kostnader och problem ökar. I det läget är det ansvarslöst av S att lufsa efter MP och smyga in gröna ändringsförslag som gör den framtida migrationspolitiken mer generös än vi klarar av. &nbsp;

KRÖNIKA. Migrationspolitiska kommitténs betänkande har transformerats efter en stund hos regeringen. Det som Morgan Johansson (S) i februari <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svd.se/morgan-johansson-m-och-sd-ar-som-tvillingar">kallade</a> ”den stramaste lagstiftningen vi haft på 40 år” har blivit något helt annat. Något totalt annorlunda.

Från två partier som bär skuld. Team. Foto: Jessica Gow / TT 

Regeringens förslag till ny migrationspolitik är för generös. Det kommer att få konsekvenser. 