Upploppen undergräver den Sverigebild som är våra politiker kär, och en grundsten i deras självbild och stolthet. Lösningen ligger i att lagstifta bort de provokationer som avslöjar en havererad integration, skriver Mattias Lindberg i en krönika som kan innehålla inslag av satir...

Totalt 16 poliser har i skrivande stund skadats i de senaste dagarnas upplopp i Linköping, Stockholm och Örebro. Orsaken till upploppen är att högerextremisten (och dansken!) Rasmus Paludan planerat offentliga koranbränningar. Problemet är att detta fungerat som ett effektivt lackmustest på stabiliteten i samhällsbygget, och sprickor i Sverigebygget har kunnat beskådas av en hel värld.

En buss brinner i Rosengård igår, lördag. Foto: Johan Nilsson/TT

Lösningen ligger i att lagstifta bort de provokationer som avslöjar en havererad integration, skriver Mattias Lindberg i en krönika som kan innehålla inslag av satir...

Lindberg: Förbjud koranbränningar för Sverigebildens skull!

Sverige tycks oförmöget att dra självklara slutsatser av sitt integrationshaveri. I kölvattnet av de senaste dagarnas upplopp listar Erik Lidström ett antal åtgärder – från polisrekrytering och bidragspolitik till medborgarskapsförfarande – som borde upp på agendan.

Det är lite svårt att veta var man ska börja med anledning av upploppen i Linköping, Norrköping och Örebro. Det är misslyckanden över hela linjen, oförmåga över hela linjen, okunnighet eller feghet över hela linjen. Polisen, rättsväsendet, migrationspolitiken, integrationen och det politiska styret har alla misslyckats.

En polisbuss stacks i brand i samband med ett upplopp i Örebro i fredags. Foto: Pavel Koubek/TT

Erik Lidström listar ett antal åtgärder – från polisrekrytering och bidragspolitik till medborgarskapsförfarande – som borde upp på agendan.

Lidström: Korankravaller i landet som inte kan

Miljöpartiets stöd sjunker. Förtroendet för språkrören är lågt som alltid. Och nu visar det sig att väljarna också slutat tro på partiets miljöpolitik. Glädjebuden avlöser varandra.

Miljöpartiet är det riksdagsparti de flesta väljare menar har den bästa miljöpolitiken. Det visar en <a href="https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-valjarna-sanker-betyget-pa-sds-flyktingpolitik/">opinionsmätning</a> från DN/Ipsos. Drygt var sjätte röstberättigad svensk, eller 16 procent, ser de grönas miljöpolitik som överlägsen andra partiers. En skrämmande stor andel vid närmare eftertanke.

På två mandatperioder har andelen som tycker att Miljöpartiet har bästa miljöpolitiken minskat från 62 till 16 procent. Något för språkrören Märta Stenevi och Per Bolund att begrunda. Foto: Pontus Lundahl/TT 

Väljarna har in på skinnet – och lädret i plånboken – fått erfara vad grönt maktutövning innebär.

Skogkär: Det låga förtroendet för Miljöpartiets politik är alldeles för högt

När Annie Lööf (C) övergav alliansen för ett samarbete vänsterut beskrev kritiker henne som en politikens Judas. Fast Judas fick åminstone något för sitt svek.

I kristen tradition handlar påsken om Jesu lidande, död och uppståndelse. Jesus förråddes av Judas Iskariot, förnekades av sin trogne följeslagare, aposteln Petrus, och dömdes till korsfästning av den romerske ståthållaren Pontius Pilatus.

Annie Lööf med Centerns ”valkoncept”. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Annie Lööfs (C) bäst före-datum tycks närma sig. Om det inte redan har passerats.

Skogkär: Jesus, Judas och Annie Lööf

Den tidigare utrikesministern känner att M ”pinkar” på historien när de kritiserar S i Natodebatten, ett tecken på en osund sammansmältning av parti och stat. Torsten Sandström önskar sig en politikens Pippi Långstrump, snarare än fler prussiluskor.

I en intervju – förstås i DN (28/3) – påstår Margot Wallström att Moderaternas ståndpunkt i Natodebatten innebär att M ”pinkar på vår historia”. Vidare säger hon att ”Sådana som jag blir kallade FN-kramare och fredsskadade”.

Margot Wallström – en fredsskadad idealist? Foto: Lisa Arfwidson/SvD/TT

Den som tror på hållbar fred utan starkt försvar och effektiv rustning är ingenting annat än just fredsskadad.

Sandström: Den fredsskadade Margot Wallström

När det gäller att försvara yttrandefriheten handlar det om betydligt mer än Rasmus Paludans koranbränningar. Att rättsstaten inte ger efter är grundläggande för vårt samhälles framtid.

Rasmus Paludan vet precis hur man skapar uppmärksamhet. När han anordnar möten och meddelar att han tänker bränna en Koran fungerar människor som uppdragningsbara mekaniska dockor. Var och en gör precis det som förväntas av dem. Polisen ger tillstånd, eftersom yttranderätten är grundlagsskyddad. En mobb muslimer, mest ungdomar, kastar sten på polisen, bränner bilar och vandaliserar offentliga platser. Vissa debattörer uttalar sig för att försvara yttrandefriheten och påpekar att religionsfrihet också innebär rätten att häda religioner. Andra, vanligen debattörer till vänster, säger att provokationen är onödig och förespråkar dialog i stället för polisinsats.

Från de i skrivande stund pågående upploppen i Rinkeby. Foto: Henrik Montgomery/TT

Dan Korn: Rättsstaten kräver en stark polis

Nationalister, som franska presidentkandidaten Marine Le Pen, borde inse att den ryske diktatorn Vladimir Putin är en fiende, inte en allierad.

Val i Sverige avgörs inte av utrikespolitiken, det är en gammal sanning. Samma tumregel gäller i Frankrike. Mat på bordet, en lön eller pension det går att leva på, värme på elementen och en någorlunda ljus framtid för barnen är vad som i regel avgör hur folk lägger sin röst.

Marine Le Pen har, liksom hennes far Jean-Marie Le Pen före henne, varit en flitig gäst i Moskva. Här en bild från ett besök 2017. Foto: Mikhail Klimentyev/Sputnik/AP

Le Pen och hennes parti har länge odlat goda relationer med Ryssland och diktatorn Vladimir Putin.

Skogkär: En fransk trojansk häst i Putins stall

Trumpadministrationen drog sig ur TPP-avtalet, som hade det uttalade målet att knyta Sydostasien närmare Väst och isolera Kina. Ett nytt frihandelsavtal måste till som knyter Kinas grannar närmre den västerländska gemenskapen, skriver John Gustavsson i sin fjärde och avslutande krönika om Västs kraftmätning med Kina.

Vad ska vi i västvärlden göra åt Kina? I min förra krönika i ämnet diskuterade jag att Kinas inflytande över västvärldens högskolor måste stoppas. Det finns dock mycket mer som behöver göras för att garantera att det tjugoförsta århundradet inte blir ett kinesiskt sådant.

Xi Jinping – ledare för en blivande supermakt? Foto: Ng Han Guan/TT

Kina behöver allierade, och vår främsta uppgift just nu är att ta alla potentiella värdefulla allierade, och istället knyta dem till väst.

Gustavsson: Frihandel är nyckeln till att slå Kina

Journalistiken ska granska och kritisera nationalstaten, inte föra dess talan. Men en liberal och demokratisk stat som accepterar granskningen är just därför värd att försvara. När krig hotar blir det gemensammas vilkor synliga, och vi ställs alla inför obekväma frågor, skriver Per Brinkemo.

Få människor älskar hela mänskligheten.

Torgny Segerstedt-pristagaren Niklas Orrenius företräder en ickenationalistisk syn på journalistik. Foto: Johan Nilsson/TT / Karl Gabor

Utan Sveriges grundlagsskyddade press- och yttrandefriheten hade journalister riskerat fängelsestraff och i värsta fall sina liv för att de granskar makten.

Brinkemo: Den ickenationalistiska journalistikens paradox

Allting tyder på att Sverige och Finland gemensamt kommer att ansöka om medlemskap i Nato. För Socialdemokraterna i Sverige är det inte bara av omtanke om landets säkerhet utan också av omtanke om partiets möjligheter till fortsatt maktinnehav.

Det finns en underbar och underfundig barnbok, eller snarare en serie barnböcker, av Anna Höglund och Gunnar Lundkvist som handlar om Igelkotten och Mullvaden. Mullvaden är en lite tråkig, ordningsam figur, Igelkotten något av en bohem som tar dagen som den kommer.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands statsminister Sanna Marin (S). På marsch mot Nato tillsammans? Foto: Paul Wennerholm / TT 

Socialdemokraterna inser att Natofrågan riskerar att leda till att regeringsmakten glider partiet ur händerna.