I samband med ett nyligen genomfört arrangemang vid Högskolan i Borås konstaterade professor Svante Nordin att han under sin långa karriär aldrig tidigare med samma frekvens som nu har blivit inbjuden att föreläsa om akademisk frihet.

Denna av den namnkunnige idéhistorikern presenterade tendens kan tolkas på olika sätt. Negativt – som ett uttryck för att friheter som tidigare har tagits för givna nu är påtagligt hotade. Positivt – som ett tecken på att viljan att anlägga moteld mot frihetens fiender ökar.

Universitetet i Oslo. Foto: Jose Giribas/TT

En norsk utredning om akademisk yttrandefrihet hade knappast kunnat skrivas i Sverige.

Sundeen: En akademisk vägvisare från broderlandet

Kollektivistisk politik är ofrånkomlig, och från stånden över agrarpolitiken till industrialiseringen och arbetarrörelsen har den gjort nytta. Socialdemokratins maktinnehav har dock tillåtit den att rulla på långt efter sitt bäst-före-datum, skriver Torsten Sandström.

Efter mina många skriverier i opposition mot socialdemokratins bygge av kollektivens Sverige kanske läsaren undrar hur jag anser att man bör tänka kring valet mellan kollektiv och individ? Läs även: <a href="https://bulletin.nu/sandstrom-socialdemokratisk-hegemoni-och-dess-tentakler">Sandström: Socialdemokratisk hegemoni och dess tentakler</a>

Socialdemokratin har skapat en obalans mellan kollektiv och individ. Foto: Adam Ihse/TT

I Sverige land har en rimlig balans mellan kollektivens och individens rätt sedan länge rubbats. 

Sandström: Mellan kollektiv och individ

Enligt Alexandra Pascalidou i DN är midsommar ”ett integrationstest”. För en gångs skull håller jag med Pascalidou, om än bara i den formuleringen. Midsommar är en högtid som berättar mycket om Sverige och det är inte alls så förfärligt som Pascalidou vill påskina.

Till midsommar brukar många på sociala medier dela bilden av ett anslag, en inbjudan till midsommarfirande, där det står ”Vi klär midsommarstången med barn från förskolan och Tord Levin”. Om vi bortser från det komiska syftningsfelet – vad har Tord Levin och de stackars förskolebarnen gjort för ont? – är väl det där ett mycket typiskt anslag. Lite varstans så här års sitter sådana anslag på informationstavlor eller på plakat vid vägkanterna.

Folkdräktsklädda kyrkbesökare i Rättvik 1924. Foto: Gustaf Heurlin/Nordiska Museet

Midsommar och folkdräkter är inbjudande exempel på det bästa i svensk kultur

Korn: Midsommar är för alla som vill fira, så skuldbelägg inte svenskar

Det är vanligt bland borgerliga att skylla socialdemokratin för den allomfattande statens framväxt, men de första stegen på den vägen togs av konservativa tullförespråkare. Nu sitter vi här 150 år senare med ett av världens högsta skattetryck, och tack vare omfattande regleringar även i en situation där ”allt påverkar allt”. Vill vi få ordning på förvaltningskrisen, från vård till polis och utbildning, kommer det att krävas drastiska reformer, skriver Erik Lidström.

Att den offentliga verksamheten i Sverige idag befinner sig i en kris över nära nog hela linjen börjar bli uppenbart för de flesta. Havererad skola, usla pensioner, knappt något försvar, skjutningar mest varje dag, köer till vården i månader för operationer och inte sällan ett dygn på akuten, och just nu timslånga köer till flyget och månader långa köer för att få ett pass.

När Olof Palme tog över var den allomfattande staten redan på plats. Foto: Gunnar Lantz/SvD/TT

Att den offentliga verksamheten i Sverige idag befinner sig i en kris över nära nog hela linjen börjar bli uppenbart för de flesta.

Lidström: Att vända det svenska förfallet

Putins märkliga pladder om att denazifiera Ukraina har en – om än skruvad – logik. Förklaringen ligger i den sovjetiska antisemitismen.

Det ryska pladdret om avnazifiering av Ukraina är för de flesta otroligt märklig. Inte minst eftersom Volodymyr Zelenskyj är jude och att många av hans släktingar mördades i Förintelsen. Men det finns en – om än skruvad – logik, eftersom nazism betyder delvis olika saker i Ryssland och i väst. I Ryssland är inte nazismen en primärt antisemitisk rörelse, utan en antirysk. Den sovjetiska propagandan förvred nazism som begrepp så att det kom att betyda något annat.

Nazismens judiska offer berövades i Sovjet sin identitet och i Babi Jar restes inte något minnesmärke före 1970-talet. Först på 90-talet ändrades texten så att judarna nämndes. Foto: Wikicommons

Putins pladder om denazifiering går att förklara.

Hjort: Vad Putin menar när han talar om nazister

<div> Motorvägstrafiken håller så sakteliga på att tunnas ut och vi lindar av olvon, samlar sju sorters blomster och dukar borden. Per Brinkemo tar sin hund längs havet och begrundar livets förgänglighet och skönhet. Och känner tacksamhet. </div>

<div>
 Vi har en gigantisk björk på sommarstugans tomt. Den har liksom tre stammar och grenarna växer åt alla möjliga håll, både horisontellt och vertikalt, både uppåt och nedåt. I den har vi lyktor och hänggunga och en fintrådig hängmatta från Mexiko. Att ligga i den och genom lövverken höra vindens sus och mellan blad och grenar ana solen från en klarblå himmel får mig nästan att lämna tid och rum, allt det där som annars upptar tankarna.
</div>

En tall som ritar en bild av ett människoliv. Foto: Karl Gabor / Per Brinkemo

Vi har alla bara ett liv, ett enda, och i det stora hela är vi väldigt små och betydelselösa. Men vi är här, just nu är vi här, vår stund på jorden är nu.

Brinkemo: Midsommar vid en tall som livet självt

Jag tog bussen från Bromma till Kista och det kändes som världens snabbaste tripp från Sverige till Mellanöstern. En resa som fick mig att erfara den svenska segregationen på ett helt nytt sätt, skriver Luai Ahmed.

<div>
 I veckan hade jag ett läkarbesök i Kista inbokat. Jag bor inte i Kista, men vårdcentralen där jag bor i Bromma har dåligt med lediga tider, och särkilt nu under sommaren när många sjuksköterskor och läkare går på semester blir det ännu svårare att få tid. Lagom kul att behöva vänta på läkartid i månader i ett land med ett av världens högsta skattetryck.
</div>

Foto: Timmy Augustsson / Martina Holmberg/TT

Luai Ahmed åker buss och ser segregationen på ett nytt sätt.

Ahmed: En bussfärd från Bromma till Mellanöstern  

En undersökning gjord av Uppsala universitet och SOM-institutet visar att Sverige har ett stort underskott på tolerans. Av deltagarna i studien upplevde mer än hälften att de inte kunde uttrycka sin åsikt fritt.

Självcensur och åsiktskorridor har länge varit ett fenomen som diskuterats. Inom ramen för forskningsprojektet ”Det öppna samhället” har nu Uppsala universitet och SOM-institutet gjort en enkel undersökning för att försöka uppskatta hur omfattande problemet är. Det är stort, visar undersökningen.

Svensk debatt som ett Speakers’ Corner är långt borta. Foto: Wikicommons

Intoleranta samhällsgrupper är ett hot mot demokratin, visar ny undersökning.

Hjort: Tolerans är en del av demokratin

<div> Chang Frick borde vara en medial älskling i vår intersektionella tid: Arbetarklassjude, rom och raggare och därtill tankevig, humoristisk och framgångsrik. Men ställer man fel frågor och vägrar spreta med lillfingret på anvisat sätt så fungerar det inte i alla fall, skriver Per Brinkemo. </div>

<div>
 Han är nagel i ögat på etablissemanget, ett störande element som många inte tycks veta hur man ska hantera och beskriva. Den uppmuntran som ofta uttrycks om att vara sig själv, sin egen, tycks inte gälla Chang Frick.
</div>

Journalisten och entreprenören Chang Frick. Foto: Karl Gabor / Staffan Löwstedt/SvD/TT

Ställer man fel frågor och vägrar spreta med lillfingret på anvisat sätt blir man inte särdeles allmänt älskad.

Brinkemo: Journalistikens Eddie Meduza förtjänar respekt

Regeringen har nu svängt och beslutat att utreda språkkrav för medborgarskap. När Lars Leijonborg föreslog det för nästan tjugo år sedan fördömdes det som rasism.

Regeringen har nu kommit till skott med att tillsätta en utredning om språkkrav, liksom samhällskunskapskrav, för permanenta uppehållstillstånd. Beslutet är gammalt men som så ofta har regeringen valt att ducka för riksdagens krav. När det närmar sig val blir det mer akut.

Fiskande i grumliga vatten har återigen blivit regeringspolitik. Foto: Wikicommons

När Lars Leijonborg föreslog språkkrav för permanent uppehållstillstånd brännmärktes det som rasism. Nu är det regeringens politik.