Vare sig vi talar SD:s vitbok, Ygemans folkförflyttningspolitik eller Vänsterpartiets kommunistiska förflutna – varför avkrävs aldrig politiker förklaringar till sina ofta absurda positionsförflyttningar? Och varför tar de aldrig bladet från mun och talar ur skägget? frågar Ann Charlott Altstadt.

Hur obegripligt obegåvat eller kanske katastrofalt klantigt var inte SD:s hantering av sin sedan länge aviserade och efterlängtade vitbok. Äntligen skulle partiet via en gedigen och akademiskt certifierad forskarinsats göra en Vänsterpartiet. Det vill säga lägga sitt mörka förflutna på bordet för att förhoppningsvis kunna gå vidare reningsbadade av självspäkande sanning. Och så visade sig, enligt Expressen, att idéhistorikern Tony Gustafsson gick med i partiet 2017. Oklart i skrivande stund om eventuellt utträde skett.

Jimmie Åkesson – en av många politiker som borde ta bladet från mun och förklara sig? Foto: Magnus Andersson/TT / Karl Gabor

SD:s hantering av sin vitbok har varit katastrofalt klantig. Men de är varken ensamma om det eller i sin ovilja att förklara hur och varför man ändrat sig.

Altstadt: Vitböcker, politiker och förklaringarnas eviga frånvaro

Vad ska Socialdemokraterna göra? Med vem ska Socialdemokraterna göra det? Frågor som Magdalena Andersson (S) inte har några svar på en månad före valet.

Det finns ett skäl till att statsråden Morgan Johansson (S) och Annika Strandhäll (S) kör med gödselspridarna på högsta varvtal i sociala medier och varnar för att tredje riket kommer att återuppstå på svensk mark om Socialdemokraterna förlorar regeringsmakten. Och det skälet blev tydligt i Ekots utfrågning av statsminister Magdalena Andersson (S).

Statsminister Magdalena Andersson (S) bjöd i Ekots partiledarintervju på få svar men en och annan dos av uppfriskande ärlighet. Foto: Henrik Montgomery/TT

I ett plötsligt anfall av brutal ärlighet – eller om det var tanklöshet – underkände statsministern totalt den egna insatsen.

Skogkär: Att köpa grisarna i Magdalena Anderssons (S) säck

Amnesty har skapat stor ilska genom att anklaga Ukraina för krigsbrott när de försvarar sina städer. Organisationen menar att skydd av civila är överordnat och att de bara rapporterar krigsbrott neutralt. Men 1 100 raketer under helgen mot israeliska städer väcker inte Amnestys ilska, till skillnad från Ukrainas försvar.

Amnesty har lyckats att uppröra närmast en hel värld. Inte genom att avslöja nya grymheter, tortyr, politiska fångar eller något liknande. Utan genom att anklaga Ukraina för krigsbrott och därmed använda det kvarvarande av sin trovärdighet till att försöka förvandla Rysslands krig mot Ukraina till en grådassig härva.

Uppsamlingsplats för skrotet från palestinska raketer som skjutits mot Israel. Foto: Thomas Löfqvist/TT

Försvar av städer i Ukraina är krigsbrott enligt Amnesty, medan anfall på israeliska städer möts med tystnad. 

Hjort: Amnesty gör dubbelt fel

Ingen högerekonom eller -politiker har någonsin talat om trickle-down economics. Skattesänkningar för rika och välutbildade handlar istället om att långsiktigt stimulera till utbildning, arbete, företagsamhet och risktagande, skriver John Gustavsson.

Termen ”trickle-down economics” härstammar från USA, där den populariserades under Ronald Reagans presidentskap, som ett öknamn på Reagans tydligt högerinriktade ekonomiska politik. Sedan dess, närhelst någon politiker föreslagit skattesänkningar för de rika – vare sig det handlar om lägre marginalskatter, kapitalskatter eller företagsskatter – så har vänsteraktivister och pseudo-intellektuella avfärdat förslagen såsom varande just trickle-down economics. Bakom kritiken ligger ett grundläggande missförstånd bakom varför högern vill sänka skatter.

President Ronald Reagan var en stor anhängare av utbudsstimulans. Foto: Scott Stewart AP/TT

Det handlar om utbudsstimulans: Utbud av högutbildade, företagsamma risktagare som arbetar mer.

Gustavsson: Trickle-down economics är en socialistisk halmdocka

Regeringen tvekar om hur den ska hantera hushållens skenande kostnader för el. Ett utmärkt läge för det blågula blocket att ta initiativet i den viktiga energifrågan inför valet i september.

Även Norge står inför en elkris. 80 procent av elen som <a href="https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/vattenkraft/">produceras</a> kommer från vattenkraft. Och nivåerna i vattenmagasinen är låga. Med pågående energikris i Europa kan Norge inte heller räkna med att räddas av elimport när efterfrågan är som störst. Liksom Svenska Kraftnät förbereder sig den norska motsvarigheten, Statnett, nu för en vinter med elransonering och i värsta fall rullande nedsläckningar där elleveranserna helt enkelt bryts under längre eller kortare perioder i område efter område.

Vinterns elräkningar läses med fördel i skenet från ett stearinljus. Foto: Exponera/ SCANPIX

När elpriserna flerdubblas på ett år drabbar det alla, inte bara villaägare, utan också den som bor i lägenhet. Människors ekonomi håller på att slås sönder. 

Skogkär: Den som vill vinna valet måste lindra elprischocken

I Sverige behöver man sällan vänta länge innan politiska diskussioner urartar i nazism- och Hitler-analogier. Denna vargen kommer-relativisering förminskar en av historiens mörkaste perioder och ett av dess värsta brott. Det är hög tid att lägga ner de svenska nazi-tourettsen, skriver Luai Ahmed.

<div>
 Godwins lag formulerades av författaren och juristen Michael Godwin 1990, och hävdar att ju längre en nätdiskussion pågår, desto mer närmar sig sannolikheten för att analogier till nazisterna och Hitler kommer att introduceras till 100 procent.
</div>

Det är hög tid för det svenska politiska samtalet att ta sig självt på allvar.

Ahmed: Att förminska nazismen och Förintelsen

Regeringen släppte ett pressmeddelande precis innan folk går hem för helg. Det handlar om bland annat varg. Regeringen försöker gömma vargproblemen och krisar det kan pressmeddelandet fungera som alibi.

Att ett pressmeddelande dimper ner fredag eftermiddag är oftast ett tecken på att någon vill ha sagt något men inte vill synas. Det ska finnas i arkivet men inte i medias blickfång.

För att undvika protester gör regeringen en pytteliten justering av vargpolitiken precis före valet. De smyger ut beskedet för att inte reta Miljöpartiet och andra lobbyister. Foto: Jonas Ekströmmer/TT

Genom att smyga ut frågan kan regeringen slippa debatt och om det senare ställs frågor har man ett pressmeddelande att visa upp.

Hjort: En röst på C är en röst på MP:s vargpolitik

Den glädje som många människor de senaste dagarna visat över att Lisa Holms mördare själv mördats i fängelset i Litauen får mig att ställa frågan om detta beror på hämndbegär eller rättskänsla. En bok av Simon Wiesenthal har mycket att säga om det.

En gång när jag var ung och studerade i Jerusalem – det är med andra ord drygt fyrtio år sedan – mötte jag Simon Wiesenthal på gatan. Han var elegant, i ljusblå kostym, och jag stirrade nog lite väl mycket på den kände nazistjägaren. Han stirrade tillbaka.

Simon Wiesenthal. Foto: Everett Collection/TT

Simon Wiesenthal förlät aldrig, svenskar gläds när Lisa Holms mördare själv mördats. Är det hämndbegär eller rättskänsla?

Korn: Medkänsla, men ingen förlåtelse

Under flera år slogs Staffan Danielsson i motvind inom C. Till slut gav han upp och lämnande partiet efter 50 år. Nu återkommer han politiskt med landsbygdspolitik inom KD och verkar kunna fylla tomrummet där Centern förr fanns.

I HC Andersens saga om Kejsarens nya är kläder är det ett litet barn som utbrister att kejsaren är naken. Folket mumlade först för att sedan under skratt utbrista att kejsaren var naken. Härskaren, grundlurad, blev genomskådad av folket.

En valaffisch om att hela Sverige behövs visar Annie Lööf med personer i bakgrunden. Det är en del av Centerpartiets problem. Foto: Valaffisch från C.

För man inte längre sin politik finns det andra som tar över den.

Hjort: KD ersätter C på landsbygden

Att omröstningen i Kansas slutade med att ja-sidan till abort vann var ganska väntat. Den amerikanska abortdebatten har inte speglat folkets åsikter eftersom konstitutionen skyddade aborter och det var bara udda åsikter som iddes debattera. När skyddet är borta blir frågan intressant för alla och det kommer att ske stora skiften i amerikansk politik.

När amerikanska Högsta domstolen upphävde Roe vs Wade-domen närmast exploderade världen. Det var en tävlan i att fördöma och att utmåla de hemskaste av scenarier. Facebook och andra sociala medier fylldes av memer och det fanns en stark tro att tiden för abort i USA var förbi.

Protester präglade rapporteringen kring abortfrågan i USA. Men få ställde frågan vad som skulle ske senare. Foto: Sipa-USA/TT

Protesterna mot Högsta domstolens dom i abortfrågan byggde på att folk verkade tro att abort skulle förbjudas. Nu går utvecklingen i en annan riktning. 