<div> De satte ett VR-headset på mig för att låta mig genomleva skräcken den 7 oktober. Bilderna och rösterna och människors sista desperata ord av kärlek till varandra överföll mig. Det är det värsta jag har varit med om, trots att jag inte var med om det alls, skriver Luai Ahmed. </div>

<div>
 På 8:e våningen i en byggnad i Tel Aviv visades vi i delegationen av inbjudna journalister in i ett rum med VR-headsets. Dagen därpå skulle vi till det israeliska parlamentet Knesset för att träffa politiker, och efter det skulle vi träffa offer från pogromen 7 oktober. 
</div>

Picassos målning av nazisternas bombning av Guernica på beställning av spanska fascister. Foto: Jules Verne Times Two (CC BY-SA 4.0) / Timmy Augustsson

De satte ett VR-headset på mig för att låta mig genomleva skräcken den 7 oktober. 

Ahmed: Rösterna ur oktoberpogromen glömmer jag aldrig

När tidigare statsrådet Annika Strandhäll (S) hyllar dem som saboterar statsminister Ulf Kristerssons offentliga möte så rycker Sveriges Television ut – men inte för att ställa kritiska frågor utan för att hålla Strandhäll om ryggen.

Det måste kännas tryggt för Socialdemokraterna att statstelevisionen äter ur ordföranden Magdalena Anderssons hand. Klampar Annika Strandhäll runt i sociala medier en sen kväll likt en elefant i en porslinsbutik? Ingen fara. Om så skulle behövas står Sveriges Televisions pigga reportrar alltid redo att med kvast och skyffel städa bort varje spår av förödelsen.

Det är inte förvånande att rödgröna politiker älskar public service.

Skogkär: Statstelevisionen är en socialdemokrats bästa vän

Först kom ålfisket och nu är det trädäcket som är i centrum. Medias nyfunna intresse för statssekreterares leverne och laglydighet speglar knappast väljarnas önskan om granskningar av makthavare. Det finns långt större och viktigare problem i Sverige i dag än ett trädäck. Den enda funktionen sådana granskningar fyller är att det ena laget får förfasas över det andra en stund.

Agendasättande journalistik bygger på tanken att vad som uppfattas som viktigt i nyhetsflödet inte bara bestäms av nyhetens vikt utan också placering. Nyheter som upprepas varje dag uppfattas av många som väldigt viktiga just därför att de syns mycket. Massmedier kan markera viktighet genom att skriva mycket eller lite om något. De kan också lyfta småsaker som väldigt viktiga genom att rapportera massor. Det är lite av kändisjournalistikens signum.

Vanligt folk verkar ha ett begränsat intresse för tjänstemäns trädäck. Foto: Fredrik Sandberg/TT 

Medias granskningar är viktiga men de måste granska saker som är viktiga för väljarna

Hjort: Politiker, inte trädäck, ska granskas

Vi fick knappt hämta andan efter pandemin och vaccinstriderna innan Putin bestämde sig för att anfalla Ukraina, något Hamas för en månad sedan skickade från löpsedlarna med den största pogromen sedan Förintelsen. Under tiden knattrar skotten i våra utsatta områden, hunden verkar krasslig och Sverige spelar skämskudde i fotboll. Det är inte utan att man vill ge Stefan Sauk rätt i sitt lakoniska omkväde från Lorry, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Man har knappt hämtat sig från pandemin förrän allt ställts på ända. Den ena skiten avlöser den andra. Ryssland invaderar Ukraina och man ser dagliga raketer mot skolor, bostäder och sjukhus och ukrainarnas tappra försvar. Man hör om skjutglada gäng som spränger hus som kunde vart ens eget och rapporter haglar om infiltration av statens institutioner. Polis har gripits, domstolsläcka, gangsteradvokater, Rawa Majid, en kurdisk räv och ”Jordgubben” och anhöriga till kriminella som flyr landet för att inte dödas.
</div>

Det är numer mycket enligt Per Brinkemo, och antar vi, Stefan Sauk. Foto: Karl Gabor / Skärmavbild Youtube/Sautube

Det är inte utan att man vill ge Stefan Sauk rätt i sitt lakoniska omkväde från Lorry.

Brinkemo: Det är mycket nu…

Till skillnad från Socialdemokraterna försöker i alla fall inte Miljöpartiet ge sken av att vara för kärnkraft. Alltid något.

Knappt hade han valts till nytt språkrör med minsta möjliga marginal – en röst – förrän Daniel Helldén började ställa ultimatum inför ett framtida regeringssamarbete med Socialdemokraterna. Självförtroendet är det åtminstone inget fel på.

Märta Stenevi och Daniel Helldén – Miljöpartiets språkrör kompletterar varandra väl. Foto: Christine Olsson/TT

 Medan Stenevi drömmer om att bygga broar gör Helldén sitt bästa för att bränna dem.

Skogkär: Miljöpartiet är svansen som vill vifta på hunden

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson hade på tisdagskvällen en offentlig frågestund i Göteborg. Den stördes av demonstranter som ropade slagord till stöd för Hamas. Det borde ha chockat, upprört och enat alla mot dem som stödjer rasism och terror. I stället för att fördöma försvarar i stället det socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll aktivisterna.

Den amerikanske statsvetaren Edward Luttwak <a href="https://www.commentary.org/articles/edward-luttwak-2/if-bosnians-were-dolphins/">skrev tidigt på nittiotalet en uppsats</a> om att det var otur för bosniakerna att de inte var delfiner. Hade de varit delfiner hade inte världen accepterat ett massmord på dem, utan stoppat morden.

Att stats- och finansministern besöker tullverket i Göteborg bevakas av TT men när ett möte med folket störs av Hamas anhängare skrivs det inte. Foto: Adam Ihse/Maja Suslin/TT

Hjort: Hade det handlat om kycklingar hade Strandhäll varit enig med Kristersson

Strejker som på Klarna eller Tesla handlar inte om faktiska villkor för de anställda utan om makten över pensionsfondernas 2 000 miljarder kronor. Och Svenskt Näringsliv som borde stå på företagarnas sida i striden sträcker vapen, eftersom de stora fondförvaltarna samägs med samma fackföreningar som blåser till strejk, skriver John Gustavsson.

Fackets syn på strejker har sakta med säkert förändrats. Traditionellt var syftet med en strejk att pressa företag med usla löner och villkor att förbättra lönerna och villkoren, vilket är något de flesta kan stå bakom.

Strejkar för makten över pensionsfondernas miljarder? Foto: Jessica Gow/TT

Kollektivavtal ger Svenskt Näringsliv och fackföreningarna kontroll över 2000 miljarder i pensioner. 

Gustavsson: Teslastrejken är vår tids löntagarfondsstrid

Tre socialdemokratiska partiledare har mycket olika bilder av antisemitism och hur den ska bemötas. Framförallt Magdalena Andersson sticker ut, som tycks mer besvärad av att problem i hennes parti påpekas än att de existerar. Genomgående uppfattar de tre ledarna att antisemtism är en del av det högerextrema och det är där det ska bemötas.

1998 genomförde Göran Persson en folkupplysningkampanj om Förintelsen, ”Om detta må ni berätta”, eftersom kunskapen var låg. Det blev en början till en förändring av hållningen till antisemitism inom Socialdemokraterna. Persson bröt bland annat traditionen av negativ syn på Israel inom Socialdemokraterna.

Det verkar finnas en stor brist på förståelse för den antisemitism som stammar från Mellanöstern. Inte ens när talkörer försvarar mord på civila, drömmer om att förinta Israel eller talar om ”one solution” vill man se antisemitismen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT 

Socialdemokratins syn på kampen mot antisemitism har varierat men fokuserad på att det är något högerextremister ägnar sig åt.  

Hjort: Persson, Löfven och Andersson – tre olika syner på antisemitism 

Föreställningen att den starke alltid är gärningsmannen och den svage hans offer, leder inte sällan till att den svages motiv, medel och mål aldrig nagelfars eller kritiseras. Att Israel överlevt alls beror på dess styrka, men styrkan är samtidigt landets största svaghet, skriver Jakob Sjölander.

Det är pinsamt att vara stark. Särskilt om man ligger i fejd med någon som är svag. Då framstår man lätt som skurken, mobbaren, tyrannen, även om man både har rätt och är den som angripits. Vår kultur rymmer många exempel på denna fördom: ”Ge dig på någon i din egen storlek!”, ”David mot Goliat,” och så vidare. Men hur pinsam denna styrka än är så är den ändå bättre än svaghet. För svaghet har konsekvenser, konsekvenser som demonstrerades den sjunde oktober i Israel.

Manifestation för de människor som kidnappades av Hamas 7 oktober. Foto: Lindsey Wasson/AP/TT

Att palestinierna är svagare än Israel innebär inte att araberna har rätt om mål och medel. 

Sjölander: Israel och den pinsamma styrkan

Skolan borde ha en guldålder. Ny teknik, ny forskning och mängder av vetenskap om hur människans hjärna fungerar och lär sig borde göra att skolan är bättre än någonsin. Märkligt nog tycks det tvärtom – skolan fungerar sämre än förr när det var bänkar och svart tavla. Hur kan skolan ha hamnat fel så?

Tidningen ”Vi lärare” har ett intressant reportage om skolan och hur den är utformad. Vi lever i en tid där det är enormt lätt att få information men paradoxalt nog tycks elever bli allt mindre kunniga. Där vi borde se snabbt stigande resultat tack vare forskning, datorer och annat ser vi i stället fallande resultat.

I vissa klasser används hörselskydd för att ge tillräcklig tystnad för att eleverna ska kunna  läsa ostört. Foto: Stefan Lindblom / HBG-BILD/TT

Skolan borde vara långt bättre än förr, varför är det inte så? 