Sverige sägs oftast vara utpräglat individualistiskt, men att människan är ett flockdjur som hittar sin trygghet i stammen är påtagligt även hos oss. Inte minst tydliggörs detta i det pågående mötet med andra stammars medlemmar, som söker sin trygghet i för oss helt nya värderingar, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Sverige är världens mest individualistiska land. Det måste rimligtvis innebära att svenskarna består av oberoende och självständiga solitärer, helt okänsliga för grupptryck och behov av tillhörighet eftersom befolkningen gjort sig fri från alla förtryckande och begränsande band.
</div>

Fotboll är inte det enda som lockar fram stamkänslan hos svenskar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att även svensken är kollektivistisk blir påtagligt i mötet med för oss nya stamvärderingar.

Brinkemo: Svensken som individ och stammedlem

Svenskt Näringslivs VD Jan Olof Jacke är oroad för Sveriges roll i den gröna ekonomin. Som så ofta kokar det ner till att han vill se subventioner och stöd snarare än att ge näringslivet förutsättningar. Hade den gröna ekonomin varit framtiden hade kapital strömmat dit, då hade inga subventioner krävts. I stället bidrar Svenskt Näringsliv till en bubbla som kommer att brista och skattebetalarna kommer att få ta smällen.

Svenskt Näringslivs VD Jan Olof Jacke är upprörd. Han anser att den gröna omställningen går för sakta. Regeringen tänker fel, de håller i pengarna i den ekonomiska krisen i stället för att spendera stort på det Gröna.

Jan Olof Jacke är Svenskt Näringslivs VD. Han borde inte se som sin roll att pressa staten på subventioner.

Näringslivets organisation borde inte elda på en grön bubbla

Hjort: Svenskt näringsliv borde vara klokare

LO och Svenskt Näringsliv har länge hållit det svenska näringslivet i ett järngrepp, och ytterst få har varit stora nog att ta upp kampen. Men i Elon Musk har man gett sig på fel mobbingoffer, ett med de ekonomiska musklerna att slå tillbaka, skriver John Gustavsson.

Som en del av fackets stridsåtgärder har statliga Transportstyrelsen och Postnord sedan en tid tillbaka vägrat att leverera registreringsskyltar åt Tesla. Företaget har krävt att få skicka personal för att på plats hämta registreringsskyltarna, något Transportstyrelsen inte gått med på. Att <a href="https://arbetet.se/2023/11/28/fackens-blockad-mot-tesla-rundas-far-hamta-registreringsskyltar/" target="_blank" rel="noopener">Norrköpings tingsrätt</a> nu dömt till Teslas fördel visar att facket håller på att tappa stryptaget över Sveriges ekonomi – och det är verkligen på tiden.

Elon Musk vid ett offentligt samtal med Storbritanniens Rishi Sunak 2 november. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

Tingsrättsdomen är en varning till myndigheter som vill gå fackets ärenden och ett tecken på nyordning.

Gustavsson: Teslas motstånd visar att kejsaren är naken

När jag skulle ta tunnelbanan från Jerusalem till Tel Aviv var jag tvungen att föra min väska genom en säkerhetskontroll som om det vore en flygplats, detta på grund av det mycket höga terrorhotet. Sedan slog det mig: Är det här Europas framtid? skriver Luai Ahmed.

<div>
 Det brukar sägas att ”Två judar, tre åsikter”.
</div>

Terrorhotet i Israel är påtagligt och gör mig mycket orolig för Europas framtid. 

Ahmed: Ser vi Europas framtid i Israel av idag?

Tillväxtverket har beräknat kostnaden för regelkrångel till 377 miljarder kronor. Kostnaden stiger med ungefär fem miljarder per år. Regelkostnader är osynliga och syns aldrig i en budget utan är siffror som borde ha funnits bland intäkterna, men som dog. Det är idiotiskt och något som vi borde få bort snabbare än snabbt. För frågan om alternativkostnad finns alltid där. Är regler verkligen bästa sättet att använda pengarna?

Företrädare för Näringslivets regelnämnd, Fastighetsägarna, Lantbrukarnas riksförbund, Företagarna, Småföretagarnas riksförbund och Svensk handel skriver <a href="https://www.altinget.se/arbetsmarknad/artikel/att-folja-kraangliga-regelverk-kostar-svenska-foretag-mer-an-377-miljarder-kronor">en debattartikel</a> i Altinget om kostnaderna för svenska företag som uppstår tack vare regelkrångel från staten.

Tillväxtverket beräknar regelkostnaderna till 377 miljarder kronor och en ökning på fem miljarder om året. Foto: Janerik Henriksson/TT 

Är krångliga regler bästa sättet att använda 377 miljarder? 

Hjort: Krångliga regler för 377 miljarder, vill vi ha det? 

Uppgifter som kommer från auktoritära regimer med total kontroll förtjänar ingen tilltro. Dessa uppgifter borde betraktas som propaganda, även av de medier som vidarebefordrar uppgifterna som om de vore fakta, noterar Lennart Göranson.

Krigets första offer är sanningen konstaterade dramatikern Aischylos redan för 2500 år sedan. Många har upprepat frasen sedan dess. Nu pågår krig i Östeuropa och Levanten. Medierna fylls av uppgifter om det andra offret – människor. Hur det står till med det första offret är svårare att få grepp om.

Vad bör vi tro om uppgifter från Hamas? Här Hamas politiske ledare i Gaza, Yahya Sinwar. Foto: Adel Hana/AP/TT

Uppgifter från auktoritära regimer med total kontroll förtjänar ingen tilltro och bör ses som propaganda.

Göranson: Vem i hela världen kan man lita på?

Malmö stadsbibliotek tycker att det är ”problematiskt” att Bulletin skrev om att en bok med titeln Mein Kampf som i bibliotekets katalog hade Adolf Hitler som författarnamn skulle vara Adolf Hitlers Mein Kampf. Det finns annat som är mer problematiskt.

En läsare hörde av sig till Bulletin. Denne hade varit på Malmö stadsbibliotek och på dess arabiska avdelning hittat en bok som vid sidan om dess arabiska text också hade namnet Adolf Hitler och titlarna Mein Kampf samt My Struggle satta med latinska bokstäver. Läsaren tog ett foto på hur boken stod utställd. Vi skickade dit en journalist, som också fann boken utställd på en boksnurra.

Hitlers originaltext kan försvara sin plats som referenslitteratur på ett bibliotek, men knappast en redigerad utgåva på arabiska.  

Är en redigerad utgåva av Mein Kampf på arabiska det samma som Mein Kampf eller inte?

Korn: Det problematiska med Malmö stadsbibliotek

Det pågår en flyktingkris i Europa, den har bara inte nått Sverige, vilket beror på regeringens signalpolitik. Faktisk politik måste på plats för att det ska hålla i längden, men vi ska vara tacksamma över att Magdalena Andersson inte är statsminister, skriver John Gustavsson.

Om jag säger ”flyktingkris”, vad säger ni då? Antagligen förs tankarna till 2015. Faktum är dock att antalet asylsökande till EU nått liknande volymer i år, och då är flyktingar från Ukraina inte medräknade. Samtidigt är läget förhållandevis lugnt i Sverige: I år väntas ”bara” totalt <a href="https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2023/2023-10-23-Farre-asylsokande-vantas-till-Sverige.html" target="_blank" rel="noopener">13 000</a> söka asyl här, en nedgång från knappt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/asylsokande/asylsokande/" target="_blank" rel="noopener">17 000</a> förra året. Prognosen har dessutom upprepade gånger skrivits ner.

Europa tycks vara på väg mot ett nytt 2015. Foto: Anders Wiklund / TT

Den pågående flyktingkrisen i Europa har inte nått Sverige, tack vare svensk signalpolitik.

Gustavsson: Regeringen har räddat oss från ett nytt 2015

Inte en enda gång under sina drygt sju år i riksdagen har Jamal El-Haj (S) kritiserat Hamas från kammarens talarstol. Han har inte ens nämnt Hamas. Onekligen ett klent facit för en man som enligt sitt parti är terrororganisationens fiende nummer ett.

Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den till sist sanning, hävdar en del. Kanske är det vad Socialdemokraterna med Magdalena Andersson i spetsen hoppas: att deras lögn om att Jamal El-Haj vigt sitt politiska liv åt att bekämpa terrorsekten Hamas till sist ska bli till sanning.

Hur länge ska Magdalena Andersson (S) slippa besvärande frågor om sina uppenbara lögner om Jamal El-Hajs kamp mot Hamas? Foto: Christine Olsson/TT

Hamas främsta kritiker i riksdagen heter inte El-Haj, han heter Söder.

Skogkär: Andersson på flykt från sina egna lögner

Vid en uppmärksammad rättegång nyligen dömdes en klimataktivist men gavs påföljdseftergift med en motivering som var mer opinionsbildning än baserad på gällande lag. Men politiska domar är som bekant inte vad demokratier sysslar med, och hanteringen måste få ett omedelbart slut, skriver Torsten Sandström.

<div>
 Som bekant har Stockholms tingsrätt häromdagen dömt en klimataktivist efter att denne gjort motstånd mot polisen vid en klimademontration på Kungsgatan i Stockholm. Resultatet av klimataktionen blev trafikstockning och att många poliser sattes i arbete.
</div>

Att orsaka trafikstörningar har blivit populärt bland klimataktivister. Foto: Christine Olsson/TT

Att ge påföljdseftergift av opinionsbildningsmässiga och politiska skäl är direkt farligt. 