<div>Släpp fångarna loss, lyder ropet från Kriminalvården. Inte för att det är vår, utan för att fängelser och häkten är överfulla. Men lösningen på detta problem är inte att släppa ut farliga brottslingar i förtid utan att skaffa fram fler fängelseplatser.</div>

Det råder akut brist på anstaltsplatser, en direkt följd av regeringens tuffare kriminalpolitik. Allt fler brottslingar döms till allt längre tid i fängelse och dessa straff måste avtjänas någonstans. Frågan är var. Fängelser och häkten är redan överfulla. Men Kriminalvården tycker sig se en lösning. Den stavas strafftidsförkortning.

Sverige behöver fler fängelser. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT 

Förslaget om förkortade strafftider är rena snurren.

Skogkär: Kriminalvården behagar skämta

Föreställningen att skatter främst handlar om omfördelning från rik till fattig må vara populär i medelklassen, men är mestadels en myt. Det som omfördelas är makt – från de produktiva till de mindre produktiva, skriver Jakob Sjölander.

För ett tag sedan såg jag en kort nyhetsnotis blixtra förbi: ”Tranås kommun sänker skatten trots sämre tider.” Till min eviga skam visste jag inte ens var Tranås låg, men själva formuleringen visar på något mycket farligt – ett antagande. Antaganden, även kallade fördomar, orsakar mycket ont. I det här fallet var antagandet att skattesänkningar inte hör hemma i sämre tider.

Är skattesänkningar i själva verket investeringar? Foto: Janerik Henriksson/TT

Endast en bråkdel av skatten vi betalar går till omfördelning från rik till fattig. 

Sjölander: Skattesänkningar är investeringar

I en krönika i DN går Alexander Schulman till ett närmast febriskt angrepp på klimatminister Romina Pourmokhtari. En vild storm av känslor där kulmen nås i Schulmans undran om Pourmokhtari ens är en människa. Krönikan hade utmärkt sig även i Aftonbladet, men den visar på hur DN är en tidning i förfall. DN brukade utmärka sig som en tidning som bars upp av ett gott hantverk och en god etik. Nu drivs tidningen av agendasättning och klickjakt.

DN har gjort en resa som är svår att förstå. Från att vara svenska tidningars flaggskepp med redaktörer som till exempel Herbert Tingsten har DN sakta tappat mark. När Peter Wolodarski blev chefredaktör gick det först sakta, men sedan fort. Med den agendasättande journalisten är farten utför högst påtaglig.

DN tycks tro att det är framträdande journalistik att läsa om hur Schulman triggas. Foto: Claudio Bresciani/TT

Schulman går till en febrig attack, kanske värdigt Aftonbladet, men DN borde veta bättre. 

Hjort: Alex Schulman och DN:s förfall

Nu mer än någonsin behövs journalistik som rapporterar sakligt om USA och den potentielle presidenten Donald Trump. Och inte med överdrifter, förutfattade meningar och faktafel, skriver Ronie Berggren.

I RealClearPolitics <a href="https://www.realclearpolling.com/polls/president/general/2024/trump-vs-biden">sammanvägning av opinionsundersökningar</a> den 20 februari, leder Donald Trump med 46,1 procent mot 42,2 för Joe Biden inför det amerikanska presidentvalet den 5 november. Det finns således en tydlig möjlighet för Donald Trump att göra en historisk comeback till Vita huset.

• Trumps nackdel: Han gör storpolitik personlig • ”Svensk media är osaklig”

Berggren: Svensk media måste bli sakligare i bevakningen av Trump

Det svenska Natomedlemskapet är nu hemma och kräver att vi tar fram en svensk kärnvapendoktrin. Sverige valde 1968 att lägga ner utvecklingen av en egen atombomb, men Putinkramaren Trump kan tvinga oss att ompröva även det beslutet, skriver Andreas Henriksson.

Först lite historia. Under början av det kalla kriget prövade Sverige på allvar frågan om vi skulle utveckla och tillverka egna kärnvapen. Militären drog igång ett utvecklingsprojekt och den dåvarande socialdemokratiska regeringen prövade frågan på allvar under 1950- och 1960-talet, med en i början positiv ansats.

Med eller utan svenska kärnvapen kräver Natomedlemskapet en kärnvapendoktrin. Foto: Erik Johansen / NTB scanpix/ TT / TT NYHETSBYRÅN/MATS EDMAN

Med eller utan svenska kärnvapen kräver Natomedlemskapet en kärnvapendoktrin.

Henriksson: Bör vi utveckla svenska kärnvapen? 

Det klagas numer högljutt från de politiska och kulturkommenterande klasserna över de enkla lösningarnas män inom den så kallade högerpopulismen, men att de fått inflytande alls beror på en förstelnad demokrati och en mediaelit i ledband till den politiska klassen, skriver Torsten Sandström.

Jag är oroad över demokratins framtid i Väst. Två sammanlänkade skeenden – med inbördes samverkande mekanismer – pekar på tydliga steg mot demokratins nedgång i västerlandet. Den ena delen av det jag ser är tämligen väl känd. Den andra talar nästan ingen om. Låt mig förklara.

Om våra politiker vägrar att uppdatera demokratin så lär de enkla lösningarna män få allt mer inflytande. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Demokratin i Väst är på dekis och måste förnyas om den ska kunna räddas åt framtiden.

Sandström: Utan demokrati frodas gatans parlament

Sommaren 1989 reser en 22-årig Magdalena Andersson till DDR för att studera tyska. Resan blir mer spännande än tysklektioner. Andersson är en av de första som deltar i demonstrationerna mot diktaturens DDR.

Magdalena Andersson har på senare tid klappat igenom rejält. Snedsteg och dumheter staplas och hennes ovilja att ta ansvar förvärrar situationen ytterligare. När hon angrep opinionsbildaren Henrik Jönsson och antydde att han kanske var finansierad av Ryssland försökte hon i stället skylla ifrån sig på journalisten.

Andersson beskriver på Facebook hur hon är med på en av de första demonstrationerna. Foto: Skärmdump

Magdalena Andersson var en av dem som började utmana DDR. 

Hjort: Magdas kamp mot DDR

Sverige har fått ja från alla medlemsländer och nu återstår bara formalia för att fullborda Nato-medlemskapet. En smärtsam och pinsam process har till slut kunnat avslutas. Processen med ansökan måste ge en politisk insikt om att utrikespoliken är allvar och ska tjäna landet, inte sätta krokben för det.

Den svenska ansökan till Nato är praktiskt taget i mål efter att Ungern tidigare i dag röstade för ett svenskt medlemskap. En lång och djupt ovärdig process har nått sitt slut. Det är en process som visar att svensk politik har mycket att lära om utrikespolitik.

Annika Strandhäll (S) är en av de politiker som kan dra nyttiga lärdomar av hela Natoprocessen. Till höger Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Foto: Maja Suslin/TT/AP

• Svenska politiker behöver lära sig att utrikespolitik är allvar • Dags att göra hemläxan

Hjort: Nato måste ge politisk insikt

Storbritannien – och även Sverige – behöver ta frågan om islamisering på allvar. Och vi behöver fler modiga politiker som Suella Braverman. Annars hotar shariapöblar i båda länderna, skriver Ronie Berggren.

Det pågår en islamisering av Storbritannien. Den brittiske imamen Haitham al-Haddad tillstod det bara häromdagen, <a href="https://twitter.com/MEMRIReports/status/1761689281788088400">när han sa</a>:

Tories förra inrikesminister Suella Braverman, till höger, har varit en av de främsta kritikerna av en pågående islamisering. Fler borde göra som henne och ignorera anklagelser från exempelvis Londons borgmästare Sadiq Khan, till vänster, om ”islamofobi”, enligt Ronie Berggren. Foto: Kin Cheung/Alberto Pezzali/AP

• ”Storbritannien har ett enormt islamiseringsproblem på halsen” • Braverman straffades

Berggren: Det behövs fler som Suella Braverman

”Swedistan” är ett fantastiskt roligt nyord och används flitigt på sociala medier för att beskriva den demografiska förändringen i Sverige och för att ironiskt spekulera kring en mörk och sorglig samtid eller framtid, skriver Luai Ahmed.

<div>
 I Sverige lever svensken på som vanligt. Lite oroad av samhällsutvecklingen, röstar lite mer blått eller röstar på de rödgröna när de låter lite blåare.
</div>

”Swedistan” är ett komiskt nyord med egen flagga. Foto: Skärmavbild Change.org

”Swedistan” är ett fantastiskt roligt nyord som används flitigt på sociala medier. 