På onsdagen godkände EU-parlamentet unionens nya asyl- och migrationspakt. EU-kommissionen kallar det en nystart för unionens gemensamma migrationspolitik. I så fall en nystart där det mesta känns välbekant.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser gav Europaparlamentet på onsdagen grönt ljus för det som kallas asyl- och migrationspakten. Nästan tio år har hela processen tagit. Det förslag som nu ligger på bordet har tröskats sedan 2020. Resultatet av all den möda som lagts ner för att tråckla ihop en uppgörelse samtliga medlemsländer, kommissionen och parlamentet anser sig kunna leva med, är knappast omvälvande.

“Det här har varit ett maraton”, säger  Ylva Johansson om asyl- och migrationspakten som nu till sist godkänts av EU-parlamentet. Foto: Martial Trezzini/Keystone/AP/TT

Asyl- och migrationspakten är inte ett genombrott för en ny och bättre ordning.

Skogkär: EU skjuter migrationsproblemen framför sig

EU-valet i juni närmar sig, men själva valproceduren döljer att EU inte är någon demokratisk institution. Det handlar dels om den representativa demokratins problem som sådana, men även om en massiv okunskap och om den svenska bristen på fri åsiktsbildning, skriver Erik Lidström.

I juni är det val till EU-parlamentet, något som inte direkt entusiasmerar väljarkåren. Trots att EU är viktigt och påverkar oss alla så är ointresset kompakt. Sverige är samtidigt en representativ demokrati där vi i den offentliga debatten tar demokratin på stort allvar. EU ska också vara demokratiskt sägs det, därav bland annat just detta EU-val.

Är valen till EU-parlamentet mest en demokratisk chimär? Foto: Robert Henriksson / SvD / TT

Representativ demokrati och den svenska åsiktskorridoren är två uppenbara problem. 

Lidström: EU:s mångbottnade demokratiproblem – del 1

Socialdemokraterna presenterade sin nya politik. Det är en återgång till forna tiders socialdemokrati där det offentliga bestämmer mer och folket mindre. Andersson tycks vara trött på folkets jämmer, det ska vara Partiet som bestämmer.

Magdalena Andersson höll i går ett linjetal. Sådant brukar vara roliga framträdanden. En liten grupp partiaktiva som applåderar inför journalister. Talet ska förmedlas av media men paketeras för de partiaktiva vilket gör det lite märkligt att se.

Socialdemokraterna har tröttnat på att folk får välja själva och vill ha tillbaka besluten till det offentliga. Får bara Andersson och hennes gäng bestämma så blir allt bra igen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Socialdemokraterna tycker att det offentliga har förlorat för mycket makt över folket

Hjort: Tillbaka till framtiden med Magdalena Andersson

EU ägnar sig åt att dränka medlemsstaterna i lagstiftning och regleringar som stryper marknadsekonomin i Europas alltmer avstannande ekonomier. Och nu väntar ett val mellan samma vänsterliberalism som skapade problemen och en klart tveksam ytterhöger, skriver Torsten Sandström.

<div>
 För mig framstår den ursprungliga marknadsliberalismen som ett ideal. Alltså en politik som styrdes av marknadens behov. Friheten för handlingskraftiga stod i centrum och anpassades efter fungerande produktion, konsumtion och människors välfärd. Detta innebar även att fria val kunde begränsas om starka skäl presenterades. Detta var majoritetssamhällets nyttiga politik, som inte fjäskade för olika minoriteter eller långtgående krav på individuella ytterligheter.
</div>

Har EU kommit att bli en månghövdad och centraliserande hydra? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

EU dränker medlemsstaterna i lagstiftning och regleringar som stryper marknadsekonomin.

Sandström: Ett EU-val mellan pest och kolera

Folklistan presenterade sig och sin politik i en youtube-sändning med Henrik Jönsson. Jan Emanuel visade sig stå först på listan, vilket spelar en ganska stor roll. Folklistans problem tycks framförallt vara att de är för nära SD och inte erbjuder något nytt utöver personerna.

Det sägs ibland att Sverigedemokraternas problem är att de utöver migrationspolitiken är en uppfräschad variant på Socialdemokraterna från 1980. Oavsett vad man tycker om det är definitivt deras EU-politik ett undantag från den regeln.

I dagsläget tycks Folklistan stå och falla med Jan Emanuel. Foto: Jessica Gow/TT 

Folklistan ser ut att få svårt att komma in. 

Hjort: Folklistan ser ut att bli ett magplask

Vindkraften är en monumental kapitalförstörelse. Branschen gör enorma förluster och nästan en tredjedel är konkursmässig. Problemet med vindkraften är att den bedöms ideologiskt i stället för ekonomiskt. Ekonomiskt är det en enkel fråga.

Vindkraft har på ett märkligt och tråkigt sätt blivit en ideologisk fråga i ett slags kulturkrig. På bägge sidor av en ganska enkel fråga klättrar folk upp på barrikaderna och ställer sig för att slåss för sin åsikt. En strid som ofta är mot väderkvarnar.

Vindkraften är ideologiskt motiverad kapitalförstörelse. Foto: Johan Nilsson/TT 

Vindkraften borde bedömas för vad den är – en ekonomisk fråga

Hjort: Vindkraften är ideologisk kapitalförstörelse 

Sara Skyttedal startar ett nytt parti. Partiet måste givetvis få en chans, men innan väljarna ger Skyttedal ytterligare fem år i Europaparlamentet, är det ändå en bra idé att undersöka hur hon röstat där de senaste fem åren. När jag gick igenom röstningsprotokollen upptäckte jag att Sara Skyttedal, trots att hon ofta pratar som Jimmie Åkesson, röstar mer som Annie Lööf, skriver John Gustavsson.

För några år sedan jobbade jag åt Jessica Stegrud, som satt i samma utskott som Sara Skyttedal, i Europaparlamentet,. Vi hade båda inledningsvis höga förhoppningar på att vi skulle kunna samarbeta och lägga fram gemensamma förslag för Sveriges intressen, och tillsammans övertyga övriga i utskottet om att åtminstone möta oss i mitten.

Sara Skyttedal, får i ulvakläder? Foto: Christine Olsson/TT

Hon talar som Jimmie och röstar som Annie

Gustavsson: Jag granskade Skyttedals röstande – häpnadsväckande resultat

New Public Management har gett politikerna verktyg för att styra offentlig verksamhet på ett sätt som tvingar proffsen att ägna kraft och tid åt annat än det de är till för. Följden har blivit stora problem i bland annat sjukvården, skolan och polisen. En ”återprofessionalisering” krävs för att vända utvecklingen till det bättre, skriver Lennart Göranson.

Under senare delen av 1900-talet drog New Public Management (NPM) som en frälsningsvåg genom den offentliga sektorn. Den påverkade inte bara förvaltningsmyndigheterna; också olika offentligfinansierade tjänstesektorer drabbades av de nya vindarna. Sjukvården, skolan och polisen är typiska exempel.

Drunknar offentlig verksamhet i administration? Foto: Gail Oskin/AP/TT

New Public Management försköt tyngdpunkten från proffsen till administratörerna. 

Göranson: NPM och baksmällan i offentlig sektor

Kulturell kristendom, som Richard Dawkins talat om nyligen, är resultatet av årtusendens utveckling, som betytt mycket för det sekulära samhällets framväxt.

I en mycket uppmärksammad intervju i måndags för den brittiska mediekanalen LBC – Leading Britain’s Conversation – säger professor Richard Dawkins att han var chockad över att Londons paradgator inför påsk dekorerats med ljusgirlander med budskapet ”Happy Ramadan”. I en ceremoni tändes ljusen av borgmästaren Sadiq Khan och arrangemanget hyllades av människor som såg detta som ett lyckat exempel på mångkultur och hur olika religioner kan leva i fredlig samexistens. Dawkins var inte lika imponerad.

Richard Dawkins Foto: Janerik Henriksson/TT

Många utgår från att den gud de inte tror på ska uppföra sig så som han utlovat i Bibeln

Korn: Dawkins kulturella kristendom

Det finns likheter och skillnader mellan traditionella ghetton i Europa och svenska utanförskapsområden. För att göra något åt de sistnämndas parallellsamhällen krävs mer än socialistisk eller liberal social ingenjörskonst, det krävs en variant som är medborgartillvänd, skriver August von Seth.

Valdeltagande kan sägas vara en bra indikator på förtroendet för samhället och dess institutioner.

Kan social ingenjörskonst få ordning på de utsatta områdena? Foto: Carina Johansen/NTB/TT

Hedersförtryck, medeltida kvinnoroll och hemlighållna pojkvänner hör inte hemma i Sverige. 