Att den totala arbetslösheten minskar just nu är glädjande, men väntat. Det allvarliga är att långtidsarbetslösheten växer – och tenderar att bita sig fast på konstant höga nivåer. Framför allt för lågutbildade och utrikes födda. Det menar professor Sven-Olov Daunfeldt och arbetsmarknadsexperten, numera riksdagskandidaten, Edward Hamilton (M). – Ungefär hälften av samtliga inskrivna är födda i utomeuropeiska länder, säger Hamilton.

Arbetsförmedlingen släppte på onsdagen, den 11 augusti, <a href="https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=7C8DF07023B74922" target="_blank" rel="noopener noreferrer">nya arbetslöshetssiffror</a> för Sverige. Där framgår att arbetslösheten nu minskar i alla län. Drygt 400 000 personer är inskrivna som arbetslösa, vilket är närmare 70 000 färre personer jämfört med samma månad förra året.

Arbetslösheten minskar totalt, men att långtidsarbetslösheten ökar är mycket allvarligt, menar forskare och expert. Foto: Sören Andersson (t.v.), pressbild (t.h). 

25 000 fler långtidsarbetslösa än samma tid förra året – drabbar utomeuropeiskt födda hårdast.

Trots positiva jobbsiffror – långtidsarbetslösheten ökar stadigt

Borde statsråd undvika att kritisera enskilda journalister? Katerina Janouch och Ivar Arpi – som båda fått sina åsikter uppmärksammade av regeringspolitiker – har delvis olika åsikter i frågan.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har den senaste månaden kritiserats för att på Twitter angripa enskilda journalister och opinionsbildare – ett beteende som flera debattörer och ledarskribenter har liknat vid USA:s förra president Donald Trumps.

Journalisten och författaren Katerina Janouch och opinionsjournalisten Ivar Arpi berättar om hur de ser på det faktum att statsråd går ut och offentligt kritiserar enskilda journalister och opinionsbildare. Foto: Jonas Ekströmer och Carl-Olof Zimmerman/TT 

Bulletin har talat med journalisterna Katerina Janouch och Ivar Arpi som båda fått utstå offentlig kritik från statsråd för sina åsikter. 

”Jag välkomnar fler klavertramp av Morgan Johansson”

Över 200 människor miste livet den 4 augusti 2020 efter en explosion i hamnen i Beirut, Libanon. Bulletins Gabriella Mait har besökt brandstationen som fick det första larmet och där tio brandmän miste livet.

4 augusti 2020, till synes en helt vanlig dag för brandmännen i Karantina, Beirut i Libanon.

Inne på stationen i Karantina finns bilder på de tio brandmän som förlorade sina liv i explosionen.. Foto: Gabriella Mait

Explosionen den 4 augusti 2020 har ett år senare inte fått en förklaring – över 200 människor miste livet.

Brandmännen i Beirut offrade sina liv i explosionen

Om drygt en vecka börjar en av de största rättegångarna i svensk historia. Hamid Noury, 60, åtalas för sin medverkan i massavrättningar som genomfördes i Iran sommaren 1988.– Han deltog själv i tortyren av fängslade, säger den Sverigebaserade människorättsaktivisten Iraj Mesdaghi, som satt tio år i fängelset där händelserna utspelade sig.

Sommaren och hösten 1988 genomfördes tusentals avrättningar av politiska fångar i Iran. Människorättsaktivister uppskattar att mer än 30 000 personer kan ha avrättats i landet i ett av de värsta folkrättsbrotten sedan andra världskriget.

Till vänster en bild av en kvinna som demonstrerar utanför FN:s högkvarter i New York i september 2016 mot massavrättningarna i Iran 1988. Till vänster en bild av Hamid Noury och Gohardasht-fängelset. Foto: Mary Altaffer/AP/TT respektive polisen/Google Street View.

Hamid Nouri åtalas för sin medverkan i de massavrättningar som genomfördes i Iran sommaren 1988.

Firade avrättningar med bakelser – i Sverige hann tiden i kapp honom

Inför sin 50-årsdag hade Idit Harel Segal valt en ovanlig födelsedagspresent: Hon skulle ge bort en av sina njurar till någon hon inte kände.

Förskolläraren från norra Israel – som beskriver sig själv som en stolt israel – hoppades att hennes val skulle inspirera andra i ett land som så länge präglats av konflikt.

Inför sin 50-årsdag beslutade förskolläraren Idit Harel Segal att hon skulle donera en av sina njurar till någon hon inte kände. Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT.

Inför sin 50-årsdag hade Idit Harel Segal valt en ovanlig födelsedagspresent: Hon skulle ge bort en av sina njurar.

Israelisk kvinna donerade njure till pojke i Gaza

En perfekt storm tycks segla upp på arbetsmarknaden. Hundratusentals jobb har försvunnit samtidigt som automatiseringen har tagit fart och Arbetsförmedlingen bantats. En rekordhög långtidsarbetslöshet riskerar att permanenteras – inte minst om inflationen tar fart.

För ett och ett halvt år sedan blev Rickard av med sitt jobb som bildredigerare på ett företag i Sölvesborg.

En ung vuxen söker jobb på Arbetsförmedlingens hemsida. Foto: Jessica Gow/TT.

En perfekt storm tycks segla upp på arbetsmarknaden, och väntas slå hårt mot de som kom till Sverige under den senaste flyktingvågen. 

Oro för att långtidsarbetslösheten biter sig fast efter pandemin

Bulletin har sammanställt en lista för att uppmärksamma de oskyldiga offer som har skadats fysiskt – eller mist livet – på grund av gängkriminellas skjutningar eller sprängningar.

Antalet personer som har skadats eller dödats på grund av gängvåldet växer. Bulletin har gjort en sammanställning av flera av de oskyldiga personer som har drabbats av gängens kriminella aktiviteter sedan år 2015, med de senaste årens händelser först. Det rör sig bland annat om personer som har blivit offer för vedergällningar, mördats för att de är anhöriga till måltavlorna, råkat hamna mitt i en skjutning eller misstagits för att vara andra personer.

Sörjande minns den tolvåriga flickan Adriana som dödades i Botkyrka sommaren 2020. Foto: Stina Stjernkvist

Bulletin har sammanställt en lista för att uppmärksamma gängkrigens oskyldiga offer.

Dödade, sårade eller ärrade för livet – de är gängvåldets offer

Det har gått tio år sedan terrordåden i Oslo och Utøya, då terroristen Anders Behring Breivik dödade 77 personer, varav många var ungdomar. I dag sörjer anhöriga de liv som släcktes i samband med dåden – och att det ännu saknas ett nationellt minnesmärke för offren.

I dag, den 22 juli, klockan 15:25, borde solens strålar ha kastat ljus på den första av 77 bronspelare som skulle ha varit placerade på en bit land mittemot ön Utøya, utanför Norges huvudstad. Under de närmaste tre timmarna och åtta minuterna skulle solen ha lyst upp varje pelare, den ena efter den andra.

Anhöriga till ett av offren för terrordådet 22 juli 2011 samlas några dagar senare på fastlandet, mittemot ön Utøya, för en tyst minut. Foto: AP Photo/Matt Dunham

Än i dag saknar offrens anhöriga ett nationellt minnesmärke.

Tio år efter terrordåden i Norge: Minnesmärke fortfarande omtvistat

Förövarna är nästan alltid män, medelåldern 35 och över hälften är tidigare dömda. Det visar en kartläggning av svenska styckmord – som också sätter ljus på hur gärningsmän kan lyckas undkomma hårda straff.

<section>
 Hur kan någon vara kapabel att stycka en annan människa? Vad är det egentligen för typ av personer som kan genomföra en sådan gärning?
</section>

Avspärrningar vid en bostad vars ägare hittades styckmördad för snart tio år sedan. Offret hade tidigare dömts för mord och försvann bara månader efter det att han avtjänat sitt fängelsestraff. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall 

Undersökningen visar också varför många undkommer hårda straff.

Över hälften tidigare dömda och män – kartläggning visar typiske styckmördaren

Sport och politisk aktivism är ingen ny företeelse. Däremot har aktivismen numera blivit kollektivistisk, och den som inte vill delta blir ifrågasatt, menar litteraturvetaren Johan Lundberg, som har skrivit en bok om postmodernismen. ”Det blir ett obehagligt tryck på enskilda individer”, säger han.

Från att ha börjat i den akademiska världen och sedan tagit sig in i kulturinstitutioner och näringslivet håller den politiska aktivismen på att erövra ett nytt fält – sporten.

Politisk aktivism har alltid funnits inom sporten. Men nu blir den som inte vill delta ifrågasatt, menar författaren Johan Lundberg.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle