Det har skrivits mycket om den ryska presidenten Vladimir Putins hälsa i media. Rapporter om att Putin ska vara sjuk i cancer och döende har spridits som en löpeld. Frågan är hur pålitlig denna information är? Är Putin verkligen sjuk?

Tomas Sniegon, historiker och docent i Europastudier vid Lunds universitet, har länge forskat om Sovjetunionen samt Rysslands försvar- och säkerhetspolitik. Han menar att man bör vara försiktig med att tro på alla nyheter som sprids angående Putins hälsa.

Den ryske presidenten Vladimir Putin. Foto: AP/TT

Expert i ryska frågor tror att nyheterna om Putins försämrade hälsa kan vara propaganda. 

Expert: “Progapaganda bakom nyheterna om Putins hälsa”

Den 24 februari valde den ryska presidenten Vladimir Putin att invadera Ukraina. Idag har de passerat över 100 dagar av krig och ett slut tycks inte vara i sikte. Kriget har resulterat i stora förluster för Ryssland ute på fältet och massor av sanktioner. Frågan är om dessa sanktioner verkligen hjälper?

Ryssland har fört ett hänsynslöst krig i Ukraina. Tiotusentals civila har dött, miljontals ukrainare har flytt landet och förstörelse av infrastruktur uppgår mot flera miljarder kronor.

Sanktioner biter inte på Putin och ryssar. Foto: AP/TT

Det finns inga sanktioner i världen som kan stoppa Putin från att fortsätta sitt krig i Ukraina. 

Analys: Därför påverkas Ryssland inte av sanktioner

Recep Tayyip Erdoğan har varit president i Turkiet sedan 2014. De åtta åren med Erdoğan vid makten har varit turbulenta, det har stormat mycket kring presidenten både i inrikes och utrikes. Under de senaste veckorna har han träffat flertalet välkända diktatorer. Vad håller Erdoğan egentligen på med?

Recep Tayyip Erdoğan har varit president i Turkiet i över åtta år, innan dess var han landets premiärminister i elva år. År som präglats av tvivelaktiga ställningstaganden och ageranden i politiska frågor både i Turkiet och internationellt.

Nicolas Maduro, Shahbaz Sharif, Ilham Aliyev och Recep Tayyip Erdoğan. Foto: AP/TT Montage

Erdoğan har träffat flertalet diktatorer på senaste tiden, vad är det som pågår egentligen? 

Analys: Erdoğan för Turkiet allt längre bort från en demokrati

Relationen mellan Kina och Taiwan har alltid varit komplicerad. Under de senaste veckorna har relationerna försämrats ytterligare efter Kinas stöd för Ryssland under Ukrainakriget och USA:s löfte om militärt skydd till önationen. Hur ser läget ut just nu mellan parterna? Vad innebär det försämrade läget för omvärlden?

I Ukrainakriget har Kina till skillnad från många andra länder ställt sig på Rysslands sida. Det är egentligen inte en överraskning med tanke på ländernas tidigare goda förhållande, men framför allt inte med tanke på Kinas egen politiska hållning.

Soldater från det kinesiska folkets befrielsearmé. Foto: Kin Cheung/AP/TT 

Enligt Taiwans försvarsdepartement är relationerna med Kina de värsta på 40 år. 

Kina–Taiwan: Spändaste läget på 40 år 

Ett halvt bakslag för Emmanuel Macron, en framgång som kan tolkas som ett misslyckande för vänsteralliansen och en kris för demokratin med det lägsta valdeltagandet någonsin. Över hälften av väljarna, 52,5 procent valde att röstskolka. Så kan första omgången av söndagens val till franska nationalförsamlingen sammanfattas.

Vänsteralliansen Nupes, som skapades av yttersta vänsterns Jean- Luc Mélenchon, och där socialister, kommunister och miljöpartister ingår, fick inledningsvis en knapp procents ledning före Emmanuel Macrons mittenallians. Senare hamnade Macron på en knapp ledning med 25,75 procent mot Nupes 25,66. Med det franska valsystemet och dess majoritetsval i enmansvalkretsar är det omöjligt att spå hur valresultatet kommer att se ut om en vecka.

Yttersta vänsterns Jean-Luc Melenchon när han fick se valresultatet i går. Foto: Christophe Ena/TT

Frankrikes sociala och ekonomiska problem väntas förvärras ytterligare  efter ett val där ingen är segrare.

Bara politikerföraktet segrade i Frankrike

Söndagen 11 september är det dags för val i Sverige igen. Årets val kan bli annorlunda jämfört med val tidigare år. Vi står inför ett oroligt säkerhetsläge både på hemmaplan, och i hela Europa. Sverige är i en sårbar situation, det är något som säkerligen kommer utnyttjas av utomstående aktörer framför allt inför och under valet i september.

Montage: Räkning av röster under valet 2018 framför turkisk, kurdisk och rysk flagga. Foto: Anders Wiklund/TT (förgrunden) AP/TT (flaggorna)

Aktörer och deras eventuella handlingar de kan tänkas göra för att påverka det svenska valet i höst. 

Analys: Utländska påverkansattacker kan bli verklighet i höstens val

På söndag går fransmännen till val igen. Motsträvigt och med ett allt större förakt för sina politiker, för de politiska partierna och för vad som kommit att ses mer som ränker och personliga ambitioner än som vilja att förbättra ett Frankrike i djup kris.

566 ledamöter till Nationalförsamlingen ska utses i två valomgångar där den kandidat som antingen fått 50 procent i första valomgången eller majoriteten i utslagsomgången en vecka senare vinner valkretsen.

Franska valet handlar mycket om politikerförakt och koalitioner redan före valet. Foto: Michel Spingler/AP/TT

På söndag går Frankrike till ett tredje val på kort tid.

Forsne: Politikerföraktet lyser igenom när Frankrike åter går till val

Sveriges väg till ett Natomedlemskap har inte gått enligt planerna. Processen till ett medlemskap såg ut att vara enkel i teorin, men desto svårare i praktiken. Flertalet hinder på vägen har försvårat processen. Om 22 dagar äger Natotoppmötet i Madrid rum. Då förväntas alla medlemmar godkänna Sverige, eller?

Den 29 till 30 juni hålls Natotoppmötet i Madrid. Det är viktiga datum, då det är under dessa dagar som Sveriges Natoansökan förväntas godkännas officiellt av alla 30 medlemmar. I dag tycks det dock vara mer en önskan än realitet.

Det amerikanska landstigningsfartyget USS Kearsarge på besök i Stockholm inför Natoövningen Baltops i Östersjön. Foto: Tomas Hedlund

Turkiet fortsätter att försvåra Sveriges ansökan till Nato. 

Analys: Sveriges Natomedlemskap kan vänta till år 2023

Den ikoniska BMW-modellen M3 blev under slutet på 80-talet en stor hitt bland bilfantaster. Nu är den tillbaka - nästan fräshare än den var då. I 32 år har ett svensksålt exemplar stått och väntat på att få köras igen.

Efter 32 år är det dags för en röd BMW M3 i Västerås att ge sig ut på vägarna igen. Modellen, som är en av BMW:s mest ikoniska, säljs på auktionssajten <a href="https://collectingcars.com/for-sale/1990-bmw-e30-m3">Collecting Cars</a>, och har endast gått 3 647 mil under sin livstid.

M3:an är tillbaka! Foto: Collecting Cars

Nu är den tillbaka - nästan fräshare än den var då. I 32 år har ett svensksålt exemplar stått och väntat på att få köras igen.

BWM:s ”racinglegendar” i toppskick till salu - original från 1990

Boris Johnson vann gårdagskvällens misstroendeomröstning. Men efter hans lögner om ”partygate” är förtroendet förbrukat i partiet och bland väljarna. Om Johnson stannar kvar vid rodret är risken stor för en Labourseger i nästa val, skriver John Gustavsson.

Igår kväll hölls en misstroendeomröstning om Boris Johnsons partiledarskap. Alla parlamentsledamöter i det konservativa partiet fick rösta, och i slutändan visade det sig att 211 hade fortsatt förtroende för Johnson, mot 148 som saknade förtroende. En betryggande seger kan man tro, men som anhängare av Brexit och tidigare varm anhängare av Boris Johnson hoppas jag att Johnson tar sitt förnuft till fånga och avgår. Om han inte gör det riskerar han tyvärr att tillintetgöra Brexit.

Boris Johnson blir kvar på 10 Downing Street tillvidare. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Boris Johnson vann förtroendeomröstningen, men om han stannar kvar vid rodret är risken stor för en Labourseger i nästa val.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle