Den islamiska revolutionen i Iran ägde rum mellan åren 1978 och 1979. Trots omfattande demonstrationer som bröt ut i fjol och som fortfarande pågår, sitter den iranska regimen stadigt kvar vid makten. Hur kommer det sig?

1978 var startskottet för den islamiska revolutionen i Iran och början till slutet för 2 500 år av monarki i Iran. Ayatollah Ruhollah Khomeini kom till makten och störtade den sista shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi.

Revolutionsgardet i Teheran i Iran. Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Det islamistiska revolutionsgardet i Iran – en stat i staten och mullornas främsta värn.

Revolutionsgardet – Irans grundbult och främsta vapen

Under gårdagen kom beskedet att den libanesiska regeringen skjuter upp att ställa fram klockan och gör det därmed inte under sista söndagen i mars som man historiskt sett alltid gjort. Detta har skapat förvirring, då landets kristna invånare valt att ställa om till sommartid trots beskedet, vilket har resulterat i två tidszoner i landet. Bulletin har intervjuat Diana Daher som bor i Libanon. – Detta kommer bara att skapa kaos i och med att ingen vet vilken tid som gäller, förklarar Diana Daher.

<div>
 I Libanon har man för närvarande två tidszoner. Orsaken till detta är att den libanesiska regeringen i sista sekund valde att skjuta upp införandet av sommartid med en månad.
</div>

Klockan fem i tolv. Foto: Claudio Bresciani / TT 

Den libanesiska regeringen sköt plötsligt upp införandet av sommartid • Kyrka valde att ignorera uppmaningen och det skämtas nu om ”muslimsk tid” och ”kristen tid” i landet. 

Två tidszoner i Libanon: “Detta kommer att skapa kaos”

<div> Läget är spänt i Israel. Landet har drabbats av flera terrorattacker på senaste tiden och många har dödats på båda sidor som resultat av detta. Terrordåden begås av allt yngre gärningsmän och Bulletin har intervjuat forskaren och grundaren av Palestinian Media Watch, Itamar Marcus, om utvecklingen i landet. – Fred diskuteras inte längre av den palestinska myndigheten, utan martyrskap är vad de uppmanar de unga till. </div>

För närvarande är läget väldigt spänt mellan israeler och palestinier. Upptrappningen av konflikten är den mest dramatiska man sett på flera år. Flera palestinska terrordåd har utförts och många har dödats på båda sidor i konflikten bara de senaste veckorna.

Bulletin har intervjuat Itamar Marcus. Demonstration mot Benjamin Netanyahus besök i Berlin. Foto: Pressbild / Steffi Loos/AP/TT 

Bulletin har intervjuat den israeliske forskaren Itamar Marcus som konstaterar att allt yngre palestinska ungdomar lockas att begå terrordåd och söka martyrskap och att indoktrineringen riktar sig mot barn. 

Intervju: ”Palestinska barn hjärntvättas till terrordåd”

Bulletin har intervjuat generalmajoren och den tidogare arméchefen Anders Brännström om säkerhetshoten mot Sverige. Han varnade för krig redan 2016, och han säger att vi befinner oss i ett svårt läge, något som delvis hade kunnat undvikas. – Vi är i en allvarlig situation, säger Brännström.

Med kriget i Ukraina har säkerhetsläget i Sveriges närområde förändrats radikalt, något som även resulterat i ökade hot mot Sverige. Enligt Säkerhetspolisens bedömning har Sveriges säkerhetsläge försämrats och man ser en allvarligare hotbild.

Före detta generalmajoren och arméchefen Anders Brännström. Foto: Maja Suslin/AP/TT 

Anders Brännström intervjuas av Bulletin och diskuterar säkerhetshoten mot Sverige. 

 Generalmajor till Bulletin: “Vi är i en allvarlig situation”

Kriget i Ukraina har pågått i exakt ett år idag. Det var få som faktiskt trodde att Putin skulle invadera och än färre att kriget skulle pågå fram till idag. Det har varit och är fortsatt ett blodigt krig som har resulterat i tiotusentals döda civila och att åtta miljoner ukrainare tvingats fly landet. Hur har kriget utvecklats och när kommer det att ta slut?

<div>
 Kriget i Ukraina har pågått ett år, 365 dagar, idag. För att möjligen få en förståelse för framtiden måste man titta bakåt. Om man ska kunna säga något om Ukrainakrigets utveckling måste man förstå hur det sett ut från start.
</div>

Ukrainska soldater som håller i Ukrainas flagga i Kiev. Foto: Ukrainian Presidential Press Office/AP/TT

Berättelsen om ett år av krig i Ukraina och möjliga scenarion för hur det kan sluta. 

Ett år av blodigt krig i Ukraina och inget slut i sikte

I en undersökning av Fackförbundet ST rörande viktiga sektorer i den statliga förvaltningens hantering av sina uppgifter, visar de flesta stora brister. De statliga myndigheterna får allt sämre förutsättningar att fullborda sina uppgifter och halkar efter.

<div>
 Fackförbundet ST har gjort en undersökning av viktiga sektorer i den statliga förvaltningen i rapporten <a href="https://st.org/press-och-opinion/rapporter/2022-urholkad-stat-om-produktivitetsavdraget-i-statlig-sektor">“Urholkad stat: om produktivitetsavdraget i statlig sektor”.</a> I undersökningen framkommer att statliga myndigheter får allt sämre förutsättningar att fullgöra sina uppdrag.
</div>

Södertörns tingsrätt. Foto: Stina Stjernkvist / TT 

En facklig rapport om domstolsväsendet, utbildningsektorn och museisektorn visar stora brister. Facket: ”Skrota de generella besparingarna i staten.” 

Statliga myndigheter klarar inte av att sköta sina uppgifter

Den norska och den kurdiska nationalismen har det gemensamt att de saknar konnotationer till jingoism och xenofobi. Kärnan ligger i kärlek till landet, folket och språket och drömmen om självbestämmande. Michael Arizanti berättar sin historia om Mellanöstern och de två nationalismer som format hans liv.

Då och då får jag frågan varför i hela friden jag lägger så mycket tid och energi på kurder och aktivism för ett fritt Kurdistan. Min egen sida av familjen tycker indirekt att jag är dum i huvudet som inte satsar mina talanger och förmågor på annat, min frus sida av familjen är av naturliga skäl stolta över att hon enligt deras utsago är gift med en icke-kurd som är mer kurd än de flesta kurder.

Norge och Kurdistan och deras berättelser. Foto: Erik Johansen/NTB/TT / Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT /John McConnico/AP/TT 

Från norsk renässans för bondekultur över Sykes-Picot till ett försvar för Kurdistans frihet och självständighet. 

Essä: En berättelse om Norges och Kurdistans kamp för frihet

Benjamin Kalischer Wellander har intervjuat den svenskfödde professorn i ekonomi i New York, David Cesarini, om genetik, om att vinna på lotteri och vad det är som ger hälsa och lycka.

I andra världskrigets fasors efterskalv etablerades en underförstådd konsensus om att mänskligt beteende framför allt förklaras av miljöfaktorer. Grumliga historiska uppfattningar om folkslags genetiskt nedärvd essens i kombination med beteendegenetikens initiala brist på reproducerbarhet, befäste den sociologiska förklaringsmodellens dominans. Men det gångna decenniet har kännetecknats av ett vetenskapligt paradigmskifte på detta område.

De flesta som vinner på lotteri är ansvarsfulla med pengarna.

David Cesarini: Utbildning viktigare än pengar för människors hälsa

På Isola di Ortigia förbereder sig långdistanssimmaren Jari Tammi på nästa rekordförsök – att utan följebåt simma de 50 milen från Stockholm till Helsingfors. Med Jonas Hållén pratar han om hur långsimmandet startade, om förberedelserna och ensamheten på öppet hav.

Det är sju på morgonen på ön Isola di Ortigia i Syrakusa mitt i Medelhavet. Ute lyser solen. Kondensen droppar från taken. Temperaturen ligger runt sex plusgrader.

För två år sedan simmade han nästan 325 kilometer i ytterskärgården. Foto: Jonas Hållén.

Jari Tammi  om att simma 50 mil från Stockholm Helsingfors, om förberedelserna och ensamheten på öppet hav.

Reportage: Långsimmare laddar upp på Sicilien inför rekordsim

De har kommit uppgifter att högt uppsatta politiker i Finland diskuterat möjligheten att gå med i Nato utan Sverige. De är känt att Turkiet har större problem med Sverige än Finland och det är därför möjligt att de godkänner en finsk ansökan men inte en svensk. Kommer Finland då gå med utan Sverige? Eller kommer de invänta ett godkännande för Sverige först?

<div>
 Den finska tidningen Iltalehti avslöjade under måndagen att viktiga politiker, partiledare och presidenten i Finland under den senaste veckan ska ha diskuterat möjligheten att gå med i Nato utan Sverige.
</div>

Finlands statsminister Sanna Marin och statsminister Ulf Kristersson under en gemensam presskonferens i Stockholm på torsdagen. Foto: Foto: Jonas Ekströmer / TT  

Att Finland då skulle vänta ytterligare ett år i ett osäkert säkerhetsläge bara för att vänta in Sverige, är ytterst osannolikt.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle