Sida har inte kunnat se att svenskt bistånd till Palestina hamnat i händerna på Hamas eller andra terrororganisationer. Det uppger den svenska biståndsmyndigheten i en rapport. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson, som länge har granskat svenskt bistånd, ställer sig frågande till utspelet. – Alla hjälpbyråer som är verksamma i Gaza är beroende av Hamas för att vara där i överhuvudtaget, säger han.

– Vi har gjort en grundlig översyn enligt en konsekvent metodik och inte kunnat se att svenskt stöd hamnat i händerna på terrororganisationer. Vår bedömning är därför att det inte finns hinder för att återuppta utbetalningarna till pågående och avtalade biståndsinsatser i Palestina, säger Sidas avdelningschef Göran Holmqvist i <a href="https://www.sida.se/om-sida/nyheter/oversyn-klar-sida-finner-inga-kopplingar-till-hamas-i-svenskt-bistand-i-palestina#block-24">ett pressmeddelande</a>.

”Hjälporganisationer som är verksamma i en konfliktzon gör sig mer eller mindre beroende av den som innehar den politiska och militära makten i konfliktzonen”, säger Bengt G Nilsson. Foto: Mats Edman/Studio Artemis/Hadi Mohammad/Fars Media Corporation (CC BY 4.0)

• Biståndskritikern: Hamas ”måste tjäna någonting på det själva” • Om Sidas Palestinarapport

Bengt G Nilsson: Biståndet till Gaza är beroende av Hamas

Toby Young är journalisten och författaren som med organisationen Free Speech Union tar striden mot cancelkulturen. I en intervju med Bulletin berättar han om när ”kränkthetsarkeologerna” kom efter honom, varför Skottlands yttrandefrihet är den mest bristfälliga i Storbritannien och vilka yrkesgrupper som löper störst risk att drabbas av cancelkulturen. – Ju högre status yrket har, desto mer sannolikt är det att fångas av wokekyrkan, säger han.

De senaste åren har fenomenet cancelkultur debatterats flitigt i västvärlden. Från vänstern har tongången ofta varit att företeelsen är mer eller mindre en myt, medan flera från högern har hävdat dess alltmer framträdande roll i samhället.

Toby Young blev själv ”canceled” efter en utnämning av Theresa May. Bild: Youtube

• Intervju med journalisten Toby Young • ”Canceled” efter utnämning av premiärministern

Han utmanar cancelkulturen: ”Nästan ändlös efterfrågan av våra tjänster”

Den ukrainska livsmedelproduktionen är basen i landets ekonomi och på grund av kriget så är många tillgångars värderingar nu nedtryckta. Så om man vill stödja landet och den ukrainska ekonomin, vad finns det då som man lättillgängligt kan investera i den här sektorn utan att ens resa till Ukraina? Erik Liljengren diskuterar möjligheter och risker i den avslutande artikeln om Ukrainas ekonomi.

Om man tror långsiktigt på Ukraina och vill investera i landets ekonomi och kanske göra det som en kombination av att man just tack vare framtidsoptimism och välvilja både vill stödja landet och samtidigt kanske rent av tjäna pengar, hur gör man då?

Att stödja Ukraina genom att investera från Sverige innebär både möjligheter och risker. Foto: Johan Nilsson/TT

Att stödja Ukraina genom att investera från Sverige innebär både möjligheter och risker.

Analys: Att investera i den ukrainska kornboden

Jordbruks- och livsmedelssektorn är den absolut viktigaste delen av Ukrainas ekonomi och stod 2022 för hela 35 procent av exporten. Skörden 2023 blev mycket bra och bidrog till att stärka den ukrainska valutan. Samtidigt är sektorn problematisk ur ett utländskt investerarperspektiv, skriver Erik Liljengren i den andra av tre artiklar om Ukrainas ekonomi.

Före kriget räknade man med att den ukrainska befolkningen konsumerar 6–7 miljoner ton brödsäd om året. Årets skörd av densamma kan nu summeras till 22,4 miljoner ton. Mellanskillnaden går alltså på export och givet att flera miljoner ukrainare flytt utomlands är den faktiska konsumtionen antagligen någon miljon lägre. Vädret under växtsäsongen i Ukraina var i år nästan perfekt och en nyckelfaktor till varför de ukrainska bönderna på många håll kunde uppvisa skördar i nivå med rekordåret 2021.

En traktor behandlar den bördiga svarta jorden i Ukraina Foto: Adam Ihse / TT /

Jordbruket är den viktigaste delen av Ukrainas ekonomi och stod 2022 för 35 procent av exporten.

Analys: Ukrainas jordbruk är motorn i krigsekonomin 

Som riksåklagare stod den nya rikspolischefen Petra Lundh bakom en skrivelse till regeringen om att få använda hemliga tvångsmedel vid misstanke om grovt jaktbrott. Detta efter att hemlig avlyssning på felaktiga grunder hade använts mot Karl Hedin, som åklagaren anklagade för just det brottet. – Det där säger mig att hon är helt enkelt inte gillar jägare, säger Karl Hedin till Bulletin om den nya rikspolischefen.

På fredagen presenterades Petra Lundh som ny rikspolischef. Hon efterträder därmed Anders Thornberg, som blir landshövding i Halland.

Karl Hedin tror att utnämningen av Petra Lundh som rikspolischef är dåliga nyheter för jägare. Foto: Jessica Gow/Pontus Lundahl/TT

• Argumenterade för hemlig avlyssning vid misstanke om grovt jaktbrott • Utspel efter Hedinfallet

Karl Hedin om nya rikspolischefen: Gillar inte jägare

Efter Hamas massaker av judar och gästarbetare den 7 oktober i Israel har antisemitiska och Israelfientliga incidenter ökar lavinartat i Sverige och runt om i världen. Men hotet är inte bara mot judar. På sikt hotas hela den västerländska världsordningen säger israeliske entreprenören och digitale influencern Hen Mazzig.

Sedan terrorattacken den 7 oktober har israeliske entreprenören Hen Mazzig varit en av de största opinionsbildarna på sociala medier mot antisemitism och mot Israelhat. Hans ”reels”-inlägg enbart på <a href="https://www.instagram.com/henmazzig/">Instagram</a> har fått över 80 miljoner visningar sedan den 7 oktober.

Hen Mazzig är kritisk mot hur medier som BBC rapporterat om Israels krig mot Hamas. Foto: Hen Mazzig/Instagram

• Vinklad rapportering om Israel • ”Sen kommer de efter alla andra”

Hen Mazzig: ”Vi är bara kanariefågeln i kolgruvan”

I Ukraina är nationalekonomiska katastrofer närmast vardag. Men Ukrainas ekonomi har rest sig tidigare och är på väg att göra det även nu, trots det pågående kriget, vilket är en förutsättning för att utnötningskriget ska kunna vinnas, skriver Erik Liljengren i den första av en serie artiklar om Ukraina.

Efter att det nu sjunkit in att sommarens ukrainska motoffensiv inte lyckades uppnå de framgångar som inte bara ukrainarna själva hoppats på, utan också västvärlden som står bakom Ukraina, så landar vi i att det här måste betraktas som ett utnötningskrig. Det här är ett krig som kommer att pågå tills den ena sidans militära och ekonomiska resurser tar slut, eller åtminstone internt och av allierade uppfattas vara på väg att ta slut. Ryssland har här en naturlig fördel i och med att Rysslands BNP 2021, på 1 840 miljarder USD, var 9,2 gånger större än den ukrainska och hade 3,9 gånger fler invånare.

Ukrainakriget ser ut att bli ett utnötningskrig. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Kriget har blivit ett utnötningskrig där ekonomiernas styra kan bli helt avgörande.

Analys: Ukrainas ekonomi reser sig ur krigets aska

Partier som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hycklar om Palestina och Israel. Enskilda partiföreträdare visar stöd för Palestina och är Israelkritiska medan partierna driver en helt annan politik i riksdagen. Det säger Mikail Yüksel i en intervju med Bulletin. – Högerpartierna är i allafall ärliga. De har alltid varit Palestinakritiska, säger Yüksel.

Dagarna efter Hamas terrorattack på Israel den 7 oktober ställde sig samtliga partiledare för riksdagens partier bakom Israels rätt att försvara sig och fördömde terrorattacken.

Mikail Yüksel, Partiet Nyans partiledare, hävdar att partierna till vänster använder invandrarpolitiker som röstmagneter men vill undvika att ge dem praktiskt inflytande. Magdalena Andersson (S) till höger har varit i blåsväder om partikamraten Jamal El-Haj. Foto: Pressbild/Henrik Montgomery/TT

• Yüksel: Så skulle Sveriges Israelpolitik vara med Nyans • Hård kritik mot vänstern

Yüksel: ”De används för att locka röster”

En knapp månad efter Hamas terrorattack mot Israel ser ståuppkomikern och författaren Aron Flam en opinion och ett medielandskap som börjat återvända till gamla hjulspår där palestinier är offer och Israel målas ut som skurken.

– Omsvängningen i opinionen har ägt rum, säger Aron Flam.

Aron Flam tror inte på judiskt liv i Sverige om det inte görs något drastiskt. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT/Henrik Montgomery

• ”Lösningen är deportation av radikala muslimer” • Stenhård kritik av SKMA och Expo

Aron Flam: ”Omöjliggör judiskt liv i Sverige”

36 stycken kriminella klaner. Så många finns det enligt polisens lista i Sverige. I boken Klanerna går säkerhetsexperten Jan Persson och journalisten Johannes Wahlström igenom deras verksamheter, tillvägagångssätt och hur de i framtiden kan komma att hota den svenska demokratin – om de blir alltför mäktiga. – Då kortsluter man väldigt mycket av det som gör att Sverige är ett demokratiskt och fint land att bo i, säger Jan Persson till Bulletin.

– Just nu har vi minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. Så kallade klaner. De har kommit till Sverige, påstår jag, enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet.

Johannes Wahlström och Jan Persson är författare till boken Klanerna. Foto: Pressbild Mondial

• Bulletin intervjuar Jan Persson • Medförfattare till boken ”Klanerna”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle