I det offentliga samtalet glöms det gärna bort att ”lika rättigheter” enligt lagen faktiskt inte gäller alls. Barn får inte skriva kontrakt och rika måste betala högre skatt. Men lika rättighetstänket leder till märkliga konsekvenser, bland annat att vissa individer tar stora risker och förväntar sig att samhället ska betala för konsekvenserna, skriver Torsten Sandström.

En dominerande tes i den svenska politiska och mediala debatten är ”alla människors lika värde”. Den svenska regeringsformen slår i 1:2 fast följande: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.” Märk att budskapet inte är likvärdighet, utan att staten ska försöka respektera tesen att alla människor i vårt land har lika rättigheter. I grunden är alltså tanken att människor kan behandlas olika bara det finns lagliga skäl till detta.

Offpiståkning är en av många populära och riskfyllda nöjen. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Idén om lika rättigheter leder till att vissa tar stora risker och förväntar sig att skattebetalarna ska stå för konsekvenserna.

Sandström: Ständigt prat om människors lika värde och rätt

Ganska lite talar för att HD tar upp den omtalade Snippadomen. HD ska syssla med prejudikat, inte bevisvärdering. Därtill har en riskvillig åklagare låtit bli att ange en alternativ brottsrubricering, vilket komplicerar saken ytterligare, skriver Torsten Sandström.

Om jag ska ta en titt i kristallkulan så tror jag Högsta domstolen ställs inför en vansklig begäran om prövningstillstånd från Riksåklagarens sida i det så kallade Snippamålet. Åtminstone tre argument talar för att HD kommer att vägra att bevilja prövning.

Riksåklagare Petra Lundh har begärt att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ganska lite talar för att HD tar upp den omtalade Snippadomen. HD ska syssla med prejudikat, inte bevisvärdering. 

Sandström: Snippamålet och Högsta domstolen

Nyligen dömdes staten att betala 100 000 kronor i skadestånd efter att SVT-journalister i sin jakt på antivaxxare kränkt en kvinnas integritet och använt sig av hemlig inspelning. Alltför många journalister ägnar sig numera åt aktivism i maktens tjänst, skriver Torsten Sandström.

Häromdagen dömde Stockholms tingsrätt svenska staten att betala 100 000 kronor i skadestånd till en kvinna, Linda Karlström. Det intressanta med domen är att den riktar allvarlig kritik mot Sverige – alltså svenska staten – för brister i vårt rättssystem. Ännu mer märkligt är att bristerna tar sikte på reglerna för Granskningsnämndens kontroll av SVT. Alltså just en fråga som faller under direktiven till den utredning som den nya regeringen just tillsatt.

SVT döms till skadestånd för kränkande av personlig integritet. Foto: Jessica Gow/TT

Nyligen dömdes staten att betala 100 000 kronor i skadestånd efter att SVT-journalister i sin jakt på antivaxxare kränkt hennes integritet.

Sandström: Antivaxxdomen en käftsmäll mot staten och SVT

Med hjälp av rättighetsresonemang skyfflar våra politiker, påhejade av våra medier, in allt fler frågor om identitet och natur under juridikens paraply. Men juridiken ska inte vara ett ideologiskt verktyg för experimenterande med sexualitet, identitet eller biologi, skriver Torsten Sandström.

Identitetspolitiken i västvärlden accelererar. Kön, sexualitet, hälsa, sjukdom är på allas läppar. Psykologens yrke utvecklas allt mer till siarens. Hela människolivet spås i kaffesump och medierna flödar av uttalanden om personers egon. Krönikörer skådar dagligen sina egna navlar. Och varje dag inbillar sig så kallade experter kunna lösa relationsproblem i spalterna.

Demonstranter på Cypern kräver rättigheter för djuren. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Med hjälp av rättighetsresonemang skyfflar våra politiker, påhejade av våra medier, in allt fler frågor om identitet och natur under juridikens paraply.