Vi har det ur ett historiskt perspektiv oerhört bra, men samtidigt frodas vår tids mjältsjuka. Det beror på att vi har ett samhälle som belönar individen som känner efter, där medier, politiker och annan elit har ett ansvar.

Påståendet om att ökad välfärd skapar sociala problem tycks vid första anblicken märkligt. Men det har faktiskt visst fog för sig. I en intressant bok om Storbrittanien, decennierna kring år 1800, bygger cambridgehistorikern Ben Wilson under denna tes (Decensy &amp; Disorder, 1789-1837, 2007).

Jämfört med hur våra förfäder levde har vi aldrig haft det så bra. Ändå är vi inte lyckliga. Backstuga  på Linnabacken, Bällstorp, Torsås i Småland 1904 Foto: Kalmar läns museum

Varför mår vi dåligt när vi har det bra?

Sandström: Folk som tycker synd om sig själva

När universitet ockuperas av vilsegångna vänsteraktivister ser vi sextiotalet i repris, men ändå inte, skriver Torsten Sandström. Då var universitetens lärare motståndare till ockupanternas idéer, men numera är de ofta förespråkare.

Under våren har många universitet i Västvärlden sett omfattande demonstrationer och ockupationer från studenter och vildhjärnor som säger sig sträva efter fred i Gaza.

En nypromoverad doktor i fysik vecklar ut en palestinaflagga utanför Lunds domkyrka Foto: Johan Nilsson/TT

Sandström: Därför klarar inte universiteten vänstermobben

Den politiska eliten i Väst missbrukar det demokratiska systemet och stämplar helt naturliga folkliga missnöjesyttringar som auktoritära krafter. Det är inte missnöjet som är ett hot mot demokratin, utan försöken att kväsa det.

Idag lyfter jag igen ett tema som mediesamhället ignorerar. I en värld av hårda politiska motsättningar – och även krig – saknar Västerlandets politiker och medier en analys av sina egna roller.

Två avdankade motståndare ägnar inför tevekamerorna tid åt att tvista om vem som är den bästa golfspelaren! Inte undra på att ryska och kinesiska medier hånar demokratin i väst Foto: John Bazemore/AP/TT

Missnöjesyttringar hotar inte demokratin, men däremot försöker att kväsa dem

Sandström: Demokratibrist i Väst är tabu

Att genom skolplikten tvinga unga människor som inte intresserar sig för skolan att ändå närvara har blivit en bromskloss både för de andra eleverna och för dem som kanske skulle trivas bättre utanför skolan, skriver Torsten Sandström.

Den svenska skolans kunskapskris har som bekant diskuterats efter en rad nedslående internationella mätningar genom OECD. Efter att ha läst <a href="https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2024/t-3151-23.pdf">en aktuell dom</a> från Högsta domstolen har förklaringsbilden klarnat något. Rättssystemet är dysfunktionellt.

Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

Minska skolplikten så att de som inte klarar utbildningen kan göra annat