Klemens von Metternich var vid sidan av Otto von Bismarck 1800-talets viktigaste arkitekt till Naponelkrigens Europa, och trots att han inte insåg imperiernas inneboende problem, är han historia synnerligen fascinerande, skriver Torsten Sandström.

<div>
 Om två personer under 1800-talet ska pekas ut som skapare av Europas politiska öde så blir det antagligen Klemens von Metternich (1773-1859) och Otto von Bismarck (1815-1898). Den som vill förstå historiens breda och långa linjer gör bäst i att studera deras liv. De båda männens personkontakter och framför allt gärningar pekar ut lärorika mönster.
</div>

Klemens von Metternich var vid sidan av Otto von Bismarck 1800-talets viktigaste arkitekt till Naponelkrigens Europa. Illustration: Thomas Lawrence (1769 – 1830)

Mannen som var en av kejsardömets grå eminenser och största diplomater. 

En bok om Metternich och imperiernas Europa

Skolskjutningen i Helsingfors är ännu en tragedi och som så ofta undviker medias förklaringar just det mediasamhälle som pumpar ur sig våldsamma datorspel och helgonförklarar obstinata och självsvåldiga ungdomar som Greta Thunberg så länge de står på “det godas” sida, skriver Torsten Sandström.

Skolskjutningen i Helsingfors är givetvis en tragedi, ännu en. Oskyldiga skolkamrater dödas av en kille som känner sig mobbad eller på annat vis är missnöjd med sin skola. I medierna framställs det inträffade som något ofattbart. Såsom en slumpvis snedtändning från en ung pojkes sida. En blivande ung man.

Är våldsamma datorspel en faktor som kan förklara våld bland unga pojkar?. Foto: Skärvabild Youtube/Six Days in Fallujah 

Mediesamhället pumpar ur sig underhållningsvåld och helgonförklarar obstinat ungdomlighet. 

Sandström: Varför dödar barn varandra?

EU ägnar sig åt att dränka medlemsstaterna i lagstiftning och regleringar som stryper marknadsekonomin i Europas alltmer avstannande ekonomier. Och nu väntar ett val mellan samma vänsterliberalism som skapade problemen och en klart tveksam ytterhöger, skriver Torsten Sandström.

<div>
 För mig framstår den ursprungliga marknadsliberalismen som ett ideal. Alltså en politik som styrdes av marknadens behov. Friheten för handlingskraftiga stod i centrum och anpassades efter fungerande produktion, konsumtion och människors välfärd. Detta innebar även att fria val kunde begränsas om starka skäl presenterades. Detta var majoritetssamhällets nyttiga politik, som inte fjäskade för olika minoriteter eller långtgående krav på individuella ytterligheter.
</div>

Har EU kommit att bli en månghövdad och centraliserande hydra? Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

EU dränker medlemsstaterna i lagstiftning och regleringar som stryper marknadsekonomin.

Sandström: Ett EU-val mellan pest och kolera

Upplysningens och modernismens idé om det öppna, respektfulla och sakliga samtalet krisar. I grunden ligger politikens och mediernas partitagande för en ideologi som sätter olika identiteters känslor i centrum, och förpassar ämnen och frågeställningar till tabuets domäner, skriver Torsten Sandström.

Sedan upplysningstiden har tänkare kritiserat auktoritära idéer. Slagordet har varit ”Det öppna samhället”. Sedan lång tid har rader av filosofer – Locke, Kant, Bergson, Popper, Hayek, med flera – pläderat för denna typ av frihetsrörelse. Med andra ord för ett fritt samtal där olika åsikter får komma till tals och brytas mot varandra.

I namn av olika kollektivs tänkta känslor skapas tabuämnen. Här en BLM-demonstration 2020 i Stockholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I det öppna samtalet har allt fler ämnen blivit tabu att ta upp eller ifrågasätta.