Skillnaden mellan klanbaserade och individbaserade familjestrukturer formar statens styrka, tillit och ekonomisk utveckling. Detta förklarar mycket av den variation vi ser mellan västvärldens och Mellanösterns samhällssystem, skriver Paul Holmgren.

Debatten om varför vissa samhällen utvecklat starkare institutioner, högre tillit och större ekonomisk dynamik än andra reduceras ofta till religion. Islam sägs forma kollektivistiska samhällen, kristendomen individualistiska. Den mer avgörande frågan rör dock familjestrukturen och dess långsiktiga påverkan på stat och samhälle.

Tillitssamhällets rötter sträcker sig århundraden tillbaka i tiden. Foto: Duy Pham, Unsplash

Hur kristna giftermålsregler gjorde oss WEIRD

Holmgren: Klanen, kyrkan och staten – hur familjestrukturer formar civilisationer

Storbritanniens debatt om religiösa symboler i skolor speglar en djupare kulturell förändring. Vad händer när ett samhälle tvekar inför sina historiska symboler, och vad säger det om dess självkänsla och framtid? Detta undrar Paul Holmgren.

Ett samhälles självkänsla avslöjas i vad det väljer att bevara. Arkitektur, lagar, språk och symboler bär historien vidare genom generationer. De fungerar som civilisationens minne – konkreta uttryck för hur ett samhälle har förstått sig självt. När dessa bärare av kollektiv identitet börjar ifrågasättas uppstår en obehaglig fråga: hur stark är egentligen en kultur som tvekar inför sina egna uttryck?

Hur länge kommer korset få finnas kvar på Storbritanniens flagga? Foto: Ian Taylor, Unsplash

Holmgren: När majoriteten blir minoritet – och symbolerna börjar blekna

Europa ligger inom räckhåll för Irans missiler – ändå kännetecknas politiken av passivitet. Förhoppningsvis kommer USA att vara mer generöst med sitt stöd om Europa hamnar i krig än vad Europa nu är mot USA. Detta skriver Paul Holmgren.

”This is not our war”. Orden föll i Bryssel den 16 mars 2026 med en självklarhet som förtjänar eftertanke. “This is not Europe’s war.” Uttalandet fälldes av Kaja Kallas, Europeiska unionens högsta representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande i EU-kommissionen. Det är ord som kan visa sig bli kostsamma för Europa.

Iran har tillgång till ballistiska robotar med en räckvidd på 4000 kilometer. Foto: Google maps

Holmgren: Jo, det här är ”vårt krig”!

Klimatradikalen Donald Trump har påtvingat Kuba grön omställning genom oljeblockad. Detta har förargat Greta Thunberg, som blivit djup berörd av den ekonomiska skada och lidande ogenomtänkt klimatpolitik för med sig. Detta skriver Paul Holmgren.

När Greta Thunberg beskriver energikrisen i Kuba gör hon det med en tydlighet som få politiska budskap förmår uppnå, eftersom hon konkret visar vad som händer när ett samhälle förlorar tillgången till stabil energi och därmed gradvis tappar sin funktion.

”Viva Thunberg! ¡Petróleo o Muerte!” Foto: Kushal Das, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Trump får inget tack från Thunberg, trots oljeblockad