Sjukvårdshuvudmännen – regionerna – trumpetar gärna ut att svensk sjukvård hör till de bästa i världen. Det är något som inte upplevs på samma sätt av patienterna. Lennart Göranson berättar om hur sjukvården kan fungera i Frankrike – med en tillgänglighet som saknar motsvarighet i Sverige.

Att svensk sjukvård hör till de bästa i världen är inte ett faktum. Det är en trosföreställning. Många är de rapporter som ger näring åt den övertygelsen.

Göranson: Trodde du att svensk sjukvård är bra?

Ett av andra världskrigets värsta bombangrepp drabbade de civila i Dresden i februari 1945. Det finns inget som tyder på att reaktioner i Sverige skulle ha uttryckt stöd för det tyska nazistpartiet. Lennart Göranson drar en parallell till den senaste tidens stöd för Hamas, som liksom NSDAP har som mål att utvidga det egna territoriet på grannländers bekostnad och att utrota det judiska folket.

Under tre dagar i mitten av februari bombades Sachsens huvudstad Dresden av brittiskt och amerikanskt flyg. Attacken inleddes med brandbomber som utlöste en eldstorm och följdes av sprängbomber som lade staden i grus och aska. Enligt officiella beräkningar dog mellan 25 000 och 35 000 personer – till övervägande del civila – men det finns också beräkningar som slutar på 135 000 döda.

August Schreitmuellers skulptur ”Gudinnan” på Dresdens rådhus blickar ut över en bombad stad 1945. Foto: AP/TT

När Dresden bombades 1945 uppträdde inte svenska riksdagsmän med hakkors på kavajuppslaget

Göranson: Ett oacceptabelt angrepp mot oskyldiga civila

Att öka den ekonomiska jämlikheten ser många som angeläget. Men lika inkomster och lika förmögenhet är inte samma sak. Sverige har redan den lägsta lönespridningen av alla OECD-länder och lönen har därmed förlorat mycket av sin roll som morot för ökade ansträngningar. Däremot är förmögenheterna ojämnt fördelade, både i vårt land och resten av världen. Lennart Göranson skriver att vi bör vara tacksamma för den saken, eftersom det skapar det produktionskapital som är grunden för allas vårt välstånd.

Rubriken är att svära i kyrkan i ett land där ekonomisk jämlikhet ses som det högsta goda och varje steg mot ökad utjämning som en framgång. Politiker, fackliga ombud, vänsterlutande nationalekonomer – legio är de som ser de ekonomiska klyftorna som ett av vårt lands största problem. Men är det verkligen korrekt att beskriva den ekonomiska ojämlikheten i Sverige som stor och problematisk?

Lyxkonsumtion och förmögenhet är inte samma sak Foto: Anders Britts/TT

Om förmögenheterna delades ut som lön skulle det inte finnas något att konsumera för lönen

Göranson: Ojämlikhet är förutsättningen för vårt välstånd

De jättelika investeringarna för produktion av så kallat grönt stål bygger på att köparna, långsiktigt och av klimatskäl, ska vara villiga att betala mer för en produkt som inte är bättre. Men idealism är en flyktig substans. Lennart Göranson skriver att industriinvesteringar bör vila på en stabil grund, inte på opinionsmässiga dagsländor.

Medborgarnas attityder och uppfattningar om olika frågor kan vara stabila, men det händer också att de svänger – om inte över en natt så ändå på mycket kort tid. Så var det med inställningen till svenskt medlemskap i NATO. Också stödet för de olika riksdagspartierna fluktuerar från mätning till mätning, marginellt på kort sikt men i vissa fall dramatiskt över längre perioder.

H2Green Steel VD Henrik Henriksson presenterar nyhet om att företaget nu säkrat lånefinansiering som täcker upp företagets totala behov för att säkra storskalig produktion av grönt stål i Boden. Foto: Pontus Lundahl/TT

Risken är stor att folk inte vill betala mer för grönt stål, vad de än säger