Sveriges hantering av pandemin för fyra år sedan fick stark kritik från länder som stängde ner samhället och införde hårda restriktioner. Men senare studier visar att Sverige i själva verket klarade sig bättre än andra, trots eller på grund av vår mer tillåtande strategi. Covid-19 lärde oss, skriver Lennart Göranson, att det finns saker som är så komplicerade att de hellre bör hanteras av professionella med kunskap än av politiker med vilja.

”Mannaminne” är ett tidsmått med oklar definition. När jag studerade ekonomisk vetenskap fick jag lära mig att mannaminne är lika med tre år. Insikten att covid-19 var något allvarligt drabbade Sverige för fyra och ett halvt år sedan. Hur många minns i dag hur snacket gick när det begav sig? Och om vi inte minns, hur kan vi dra några lärdomar?

Historiens dom har fallit: Tegnell hade rätt. FOTO: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Vi klarade oss bra under pandemin, och vi gjorde det för att vi följde vetenskap och beprövad erfarenhet

Göranson: Det covid-19 lärde oss

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning. OBS! SATIRVARNING!

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor som handlar om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning.

Debatten mellan ”de”-klanen, ”dem”-maffian, och ”dom”-gerillan blev hård. FOTO: Hassan Ammar

Göranson: Svenska språket var inte vad det är

EU har under många år tappat fart jämfört med USA och Kina. Den nya Draghirapportens förslag för att öka EU:s konkurrenskraft andas samma centralistiska industripolitik som lagt hämsko på det europeiska näringslivets dynamik. Vi kan trösta oss med att förslagen förmodligen aldrig kommer genomföras fullt ut, skriver Lennart Göranson, och efterlyser reformer för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Politiker, ekonomer och journalister talar ofta om vikten av att stärka företagens konkurrenskraft. Ibland talas också om vikten av att stärka konkurrensen. Läser man slarvigt är det lätt att tro att det är samma sak. Det kan det vara. Men ofta är begreppen varandras motsatser.

Full fart framåt! FOTO: Karl Melander/TT

Konkurrenskraften sjunker, och kommer fortsätta att göra det

Göranson: EU fortsätter att banka huvudet i väggen

Samtidigt som regeringsförklaringen andas optimism om den ekonomiska utvecklingen tyder många signaler på risker för recession. Stora svenska företag och branscher har hamnat i ekonomiska problem, EU brottas med svag ekonomisk utveckling och inte heller USA och Kina kommer att utgöra draglok för vårt land. Lennart Göranson skriver att regleringar, protektionism och offentlig expansion är viktiga orsaker till den ekonomiska stagnationen. Om det ekonomiska läget förvärras blir det särskilt viktigt att satsa på regelförenklingar, skattelättnader och avveckling av omotiverat statligt engagemang i näringsverksamhet.

<a href="https://www.regeringen.se/tal/2024/09/regeringsforklaringen-den-10-september-2024/">Regeringsförklaringen</a> vid riksdagens öppnande den 10 september inleds med orden ”det ljusnar vid horisonten”. Det är säkert en bra inställning för varje regering som vill göra Sverige bättre, och vem vill inte det? När det gäller den ekonomiska utvecklingen menar regeringen att vi nu har ”lämnat det värsta bakom oss”.

Ekonomin ser inte så ljus ut som många vill att vi ska tro