En av de viktigaste funktionerna för media i en demokrati är att granska makthavare. 30 minuter kunde ha granskat civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, men valde i stället att älta ett par år gamla tweets. Det som kunde ha blivit en bra granskning blev i stället en påminnelse om varför SVT oftast är bortkastad tid.

Det kanske mest rättvisa omdömet man kan ge SVT:s 30 minuter med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin är att det var pedagogiskt. Programmet är en mycket pedagogisk illustration av varför förtroendet för SVT skiljer sig markant mellan höger- och vänsterväljare.

För den som ville lära sig mer om Bohlin eller civilförsvaret var det 30 bortkastade minuter. Foto: Jonas Ekströmer/TT 

Media ska granska politiker, men Holmberg fastnar i privat polemik. 

Hjort: 30 plågsamma minuter med SVT

När kulturminister Parisa Liljestrand talade på en filmfestival i Göteborg möttes hon av burop för att hon var tydlig. Men bortom den snäva kretsen i kultureliten uppmärksammades och uppskattades hon.

Över en natt, eller kanske under en filmfestival, blev kulturminister Parisa Liljestrand något av regeringens stjärna. Om hon lyckas behålla sin position är för tidigt att säga, men det är uppenbart att hon träffade en nerv hos sina väljare.

Kultursektorn upprördes av att behandlas som andra delar av samhället. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT 

Kristersson blir aldrig älskad av S, men han kan bli det av sina väljare

Hjort: Kristersson borde lära av Parisa Liljestrand

Northvolts bluff att flytta den juridiska konflikten med fordringsägare till USA behöver synas. Samtidigt måste politiker, ägare, media och andra börja att ifrågasätta företagets affärsmetoder.

Turerna kring den krisande batteritillverkaren blir allt märkligare. Först försöker bolaget flytta konflikten med fordringsägarna till USA. Därefter börjar bolagets amerikanska jurister hota svenska fordringsägare. Det mest förvånande är den svenska acceptansen för Northvolts agerande.

Northvolt får en märkligt särbehandling 

Northvolt ska hanteras som vilket företag som helst

Hjort: Varför synas inte Northvolts bluff?

Rikspolischefen Petra Lundh har det högsta polisiära ansvaret i Sverige. Ändå var det statsministern, som har det politiska ansvaret, som tog ansvar för att staten inte lyckas få våldsvågen under kontroll. Frågan som måste ställas är om rikspolischefen klarar att sköta sitt jobb?

Förra veckan uttalade statsminister Ulf Kristersson att staten ”inte har kontroll över våldsvågen”. På ett sätt är det en självklarhet – hade staten haft kontroll, hade våldet inte skett. Våldsvågen visar tydligt att brottsligheten har eskalerat bortom statens grepp och att det är de kriminella som sätter gränserna för sina handlingar.

Är verkligen Lundh Sveriges mest lämpade person att leda polisen? Foto: Pontus Lundahl/TT

Rikspolischef är ett av Sveriges viktigaste jobb