Magdalena Anderssons blev Sverige första kvinnliga statsminister. En kombination av misslyckad krishantering vid flera tillfällen och en lång medial smekmånad som har tagit slut har börjat märkas. En undersökning som Novus har gjort på Bulletins uppdrag bekräftar att de senaste kriserna märks i sjunkande förtroende för henne.

Magdalena Andersson har haft en tuff period den senaste tiden. Intressant nog tycks hon varken växa med uppgifterna eller klara utmaningar särskilt väl.

Magdalena Andersson hamnar alltmer i kylan. På två år har var tredje fått minskat förtroende för henne. Foto: Pontus Lundahl/TT

För varje skandal tycks väljarnas förtroende minska.

Hjort: Var tredje har tappat förtroendet för Magdalena Andersson

Enligt Socialdemokraternas nya historieskrivning var det deras förtjänst att Sverige äntligen gick med i Nato. De glömmer hur de in i det sista slogs med näbbar och klor för att förhindra det och hur Andersson misslyckades med att hantera Turkiet och Ungern. I själva verket var det Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson som fick Sverige att ansöka.

Nato-debatten efter att Ungern sagt ja börjar krypa allt djupare ner i kaninhålet. Ännu har den inte nått punkten där Nato påstås ha grundats av Per-Albin Hansson. Det kan däremot inte uteslutas att debatten hamnar där.

Kristersson och Åkesson tvingade Socialdemokraterna att byta uppfattning. Foto: Johan Nilsson/TT 

Socialdemokraternas skifte i Nato var pragmatik inte en annan uppfattning

Hjort: Så blev Sverige ett Nato-land

Svensk skola borde bli bättre på att ta tillvara elever som är extra begåvade eller motiverade. I takt med att den globala konkurrensen hårdnar är Sverige i stort behov av välutbildad arbetskraft. För eleverna är det också viktigt att få en utmaning så att undervisningen är rolig. Tidningen Vi lärare visar på att hjälp från föräldrar tvärtom kan ses som ett problem.

Svensk skola brottas med en lång rad problem. En utbredd uppfattning om att skolan inte nödvändigtvis måste sträva efter att maximera elevers kunskap och få dem att fullt ut förverkliga sin potential ligger ofta som en våt filt över verksamheten. Inom skolan finns en utbredd ideologi som bland annat manifesteras i att skolor hellre har en lika kunskapsnivå än låter de duktiga dra i från och nå sin potential.

Buller och stök är inte de enda problemen skolan har. Begåvade elever kan också uppfattas som ett problem. Foto: Johan Nilsson/TT 

Skolan måste bli bättre på att ta tillvara begåvning och motivation. 

Hjort: Skolan måste främja begåvning

I en krönika i DN går Alexander Schulman till ett närmast febriskt angrepp på klimatminister Romina Pourmokhtari. En vild storm av känslor där kulmen nås i Schulmans undran om Pourmokhtari ens är en människa. Krönikan hade utmärkt sig även i Aftonbladet, men den visar på hur DN är en tidning i förfall. DN brukade utmärka sig som en tidning som bars upp av ett gott hantverk och en god etik. Nu drivs tidningen av agendasättning och klickjakt.

DN har gjort en resa som är svår att förstå. Från att vara svenska tidningars flaggskepp med redaktörer som till exempel Herbert Tingsten har DN sakta tappat mark. När Peter Wolodarski blev chefredaktör gick det först sakta, men sedan fort. Med den agendasättande journalisten är farten utför högst påtaglig.

DN tycks tro att det är framträdande journalistik att läsa om hur Schulman triggas. Foto: Claudio Bresciani/TT

Schulman går till en febrig attack, kanske värdigt Aftonbladet, men DN borde veta bättre. 