Svenska medier verkar felaktigt tro att den Thatcheristiska ekonomiska politik Storbritannien verkligen behöver orsakade Truss fall. Det verkliga skälet var dock en budget som stressades fram och som innehöll ogenomtänkta och oerhört dyra planerade elsubventioner. Och att Truss visade sig sakna idolens iskyla och nerver stål, skriver John Gustavsson.

Liz Truss har avgått som premiärminister. Den som följt brittisk politik i svensk mainstream-media den senaste månaden tror sig nog veta hur det gick till: Den brittiska regeringen, ledd av Liz Truss, lade fram en katastrofal budgetproposition, fylld till brädden med extrema skattesänkningar, som fick både pundet, börsen och värdet på brittiska statsobligationer att kollapsa – så till den milda grad att Storbritanniens riksbank tvingades ingripa. Jag vill mena på att svensk media i vanlig ordning har fel, och att deras ”analys” präglas av vänsterliberalism i kombination med skadeglädje. Vad är det då egentligen som hänt i Storbritannien? Vi tar det från början.

Truss misslyckades med att fylla Thatchers pumps. Foto: Alberto Pezzali/AP/TT 	Gerald Penny/AP/TT

Truss föll på ogenomtänkta elsubventioner och en avsaknad av idolen Thatchers iskyla och nerver stål.

Gustavsson: Liz Truss var inte den järnlady Storbritannien behöver

Det konservativa partiets parlamentsgrupp ville ha en kandidat, medlemmar och väljare en annan, och ingen ville egentligen ha Liz Truss, som därtill lyckats med att betraktas som både för lojal och för illojal mot den avsatte Boris Johnson, noterar John Gustavsson.

Storbritanniens premiärminister Liz Truss, som valdes av partiet i en intern process till att ersätta Boris Johnson, har stora problem. Hennes budgetproposition fick ett minst sagt svalt mottagande av finansmarknaderna, och pundet sjönk till aldrig skådade nivåer. Oppositionspartiet Labour leder nu med runt 30 procent (!) i mätningarna. Så sent som i somras var skillnaden mellan partierna ”bara” runt 10 procent, och för ett år sedan ledde Truss parti, det konservativa Tories, opinionsmätningarna. Att säga att 2022 varit ett mardrömsår för brittisk konservatism vore alltså en underdrift. Men vad är det egentligen som hänt?

Parlamentsledamöterna vill ha Rishi Sunak (tv), väljarna vill ha Kemi Badenoch (th) – men de fick Liz Truss. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT / Simon Dawson, 10 Downing Street (OGL)

Det konservativa partiets parlamentsgrupp ville ha en kandidat, medlemmar och väljare en annan, och ingen ville egentligen ha Liz Truss.

Gustavsson: Därför krisar Liz Truss, Tories och Storbritannien

Liberalernas parlamentsgrupp i EU har gett partiet en uppsträckning för dess kommande samarbete med SD, och lägger sig därmed i den nu pågående regeringsbildningen. EU har på sistone på ett aktivistiskt sätt lagt sig i medlemsländers politiska vägval vilket inte bådar gott inför framtiden, skriver John Gustavsson.

I Bryssel är man bekymrade över det svenska valresultatet. Särskilt <a href="https://www.dn.se/sverige/johan-pehrson-vadjar-till-eu-kollegor-efter-sd-kritik/" target="_blank" rel="noopener">bekymrade</a> blev Europaparlamentsgruppen Renew Europe. I denna grupp sitter bland andra svenska Liberalerna, samt även Centerpartiet, och det är de förstnämnda som av gruppen nu fått sig en uppsträckning. Anledningen? Gruppen fick höra att Liberalerna tänker samarbeta med Sverigedemokraterna, som gruppen uppfattar som ett nynazistiskt, eller åtminstone rasistiskt, parti. Att en Europaparlamentsgrupp på det här sättet lägger sig i ett lands regeringsbildning är en viktig gräns som nu passerats, och visar återigen på det hot mot demokratin som EU utgör.

Johan Pehrson har hamnat i mankemang med partiets EU-parlamentsgrupp. Foto: Tim Aro/TT

Liberalernas parlamentsgrupp i EU har gett partiet en uppsträckning för dess kommande samarbete med SD, och lägger dig därmed i den nu pågående regeringsbildningen. 

Gustavsson: L:s EU-parlamentsgrupp hotar svensk demokrati 

Om vi lyckligt når 2026 utan havererad demokrati, fängslade journalister eller fascismens genombrott, och om SD lyckas implementera sina hjärtefrågor – hur ska Socialdemokraternas SD-strategi se ut i nästa val? Satsa på en vänstergir eller fortsätta ropa varg? John Gustavsson tar en titt i kristallkulan.

Drygt ett par veckor efter valet är det såklart få som har tid eller lust att tänka på valet om fyra år, eller på hur det politiska klimatet kommer att förändras och politiska strategier läggas om under de kommande åren. Redan nu står ändå en sak klar: Socialdemokraterna kommer av allt att döma att få det tufft att formulera sitt budskap i nästa valrörelse 2026.

Hur ska Socialdemokraterna hantera SD i valrörelsen 2026? Foto: 

Om vi lyckligt når 2026 utan avskaffad demokrati och fascismens genombrott – hur ska Socialdemokraternas SD-strategi se ut i nästa val? 