Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i frågor som kvinnors rättigheter, religiös tolerans och synen på våldsanväning. På så sätt kunde vi även komma bort från anekdotisk evidens och grunda diskussionerna på fakta, skriver John Gustavsson.

Sveriges regering vann valet med löften om att bryta segregationen. Frågan är dock hur vi om fyra år ska veta om regeringen lyckats eller inte. Hur mäter man egentligen integration? Arbetslöshet och brottslighet bland utlandsfödda är två vanliga mått, men integration handlar som bekant också om värderingar. Därför bör regeringen låta genomföra årliga värdegrundsbarometrar.

Värderingar kan variera mellan olika invandrargrupper liksom inom dem. Foto: Vahid Salemi/AP//

Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i värderingsfrågor.

Gustavsson: Sverige behöver en värdegrundsbarometer

Inom delar av fredsrörelsen och bland putinister kolporteras sagan om det av Nato aggressivt inringade stackars Ryssland. Men sanningen är att de forna öststaterna fick böna, be och tjata sig till Natomedlemskap, skriver John Gustavsson.

Inom ryssvänliga och Natofientliga cirklar finns flera populära narrativ som används för att stödja den egna världsbilden, och där Nato och Ukraina svartmålas. Ett av dessa narrativ går ut på att Nato expanderade österut och på så vis hotade Rysslands intressen. Många frågar retoriskt om USA skulle gått med på att Ryssland placerade militärbaser i Mexiko, och om inte, varför Ryssland ska gå med på Natobaser i länder längs den ryska gränsen. Men hur gick det egentligen till när Nato expanderade österut?

Somliga Natomotståndare har fått Natos expansion helt om bakfoten. Foto: Anders Wiklund/TT

Sanningen är att de forna öststaterna fick böna, be och tjata sig till Natomedlemskap från ett motsträvigt USA.

Gustavsson: Putinlögnerna om Natos expansion

När väl kriminella organisationer tagit sig in i politiken är de svåra att bli av med, och när förvaltningar övergår från oväldig ämbetsmannaverksamhet till klientelism är utvecklingen svår att stoppa, i Mexiko såväl som Sverige. Att lösa problemen kan kräva grundlagsändringar som tillåter statlig tvångsförvaltning av infiltrerade kommuner, skriver John Gustavsson.

En svensk politiker som kuppas bort av gängkriminella. Man tror knappt att det är sant, och ändå är det en rätt logisk följd av de senaste årtiondenas utveckling. När kriminella gäng tillåts att frodas, så får de förr eller senare institutionell makt. Eller på ren svenska: inflytande över politiken. När så sker, så är utvecklingen väldigt svår att vända. Faktum är att Sverige kan behöva en grundlagsreform.

Är Botkyrkagate ett symptom på mexikanisering av Sverige? Foto: Naina Helén Jåma/TT

Det som hänt i Botkyrka är förkastligt, men attacken mot Sveriges institutioner började inte i Botkyrka.

Gustavsson: Botkyrka och mexikaniseringen av svensk politik

De kommande årens brottsstatistik lär bli missvisande eftersom ett upprustat rättsväsende och hårdare straff kommer att öka anmälningsbenägenheten. Och trängda gängkriminella kommer att reagera med våld när pressen ökar, på samma sätt som skedde i Mexiko. Regeringen måste dock ha is i magen och genomdriva sin politik, skriver John Gustavsson.

Tack vare flera misslyckanden och löftesbrott har den nya regeringen – och SD – fått en tung start i opinionen. Detta är i sig självt inget ovanligt. Förra gången en högerregering tog över efter Socialdemokraterna så blev starten katastrofal, men regeringen blev ändå omvald efter fyra år. Mycket av regeringens trovärdighet hänger dock på hur man kommer att lyckas eller inte lyckas att bekämpa brottsligheten. Risken är tyvärr stor att brottsligheten på pappret kommer att öka.

De mexikanska gängen reagerade med våldsamheter när de sattes under press. Foto: Esteban Felix/AP/TT

Mexikanska karteller och svenska gäng reagerar likadant på ökad press – med mer våld. Regeringen måste ha is i magen och invänta det lugn som kommer.