Trumps juridiska bekymmer tycks motsägelsefullt nog fått kärnväljarna att sluta upp bakom honom, och han har dragit ifrån DeSantis i opinionen. Men abortfrågan, handlingsförmågan och inte minst åldern talar ändå för att DeSantis har goda möjligheter att överraska, skriver John Gustavsson i en analys.

Floridas guvernör Ron DeSantis har officiellt gett sig in i racet om att bli Republikanernas presidentkandidat i valet nästa år. Primärvalen, som avgör vem som blir partiets kandidat, börjar i februari, och delstaterna röstar en eller några i taget (de sista delstaterna röstar inte förrän juni). Efter mellanårsvalen i november förra året då DeSantis blev omvald som guvernör med 20 procents vinstmarginal var hans politiska stjärna på uppgång, och opinionsmätningar visade att hans chanser att slå Donald Trump i primärvalen var goda. De senaste månaderna har dock det mesta gått utför för DeSantis, och gapet till Trump är nu återigen stort. Ändå tror jag att Ron DeSantis har en chans.

Ron DeSantis kampanjar i Massachusetts tidigare i veckan. Foto: Robert F. Bukaty/AP/TT

Abortfrågan, handlingsförmågan och inte minst åldern talar för att DeSantis kan överraska.

Analys: Har DeSantis en chans mot Trump i primärvalen?

SD har riktat in sig på en omvärdering av det svenska EU-medlemskapet, men en viktig pusselbit handlar om att förstå Brexit. Kortsiktigt innebär Brexit förstås problem, men de flitigt citerade och dystra prognoserna har missförståtts, och utgår därtill från situationen som den ser ut nu och tar inte med framtida brittiska handelsavtal i beräkningen, skriver John Gustavsson.

Få svenskar följde Brexit-omröstningen 2016 lika noga som jag gjorde. Som konservativ EU-skeptiker och tidigare boende i Storbritannien var folkomröstningen en av de största politiska segrar jag upplevt. På den tiden trodde många att Storbritanniens utträde skulle leda till att fler länder skulle välja att lämna EU. Istället skedde raka motsatsen: I takt med att Brexit blev allt rörigare, så minskade EU-motståndet runtom i unionen.

Pro Brexit-demonstranter utanför brittiska parlamentet. Foto: ChiralJon (CC BY 2.0)

Kortsiktigt innebär Brexit problem, men de flitigt citerade och dystra prognoserna har missförståtts.

Gustavsson: Ny syn på EU kräver omvärdering av Brexit

Kvällens partiledardebatt var en ganska uppenbar vinst för Tidöpartierna, där Åkesson kanske lite otippat lyckades utmärkt i ekonomidelen och Kristersson framstod som stabil mot en stel Andersson. Den största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch, skriver John Gustavsson.

Den första partiledardebatten sedan valet hölls ikväll i SVT. Debatten innehöll båda vinnare och förlorare, men ingen större förlorare än den partiledare som valde att inte dyka upp.

Partiledarna möttes ikväll i den första partiledardebatten sedan valet. Foto: Pontus Lundahl/TT

Andersson lyckas ge ett inkonsekvent och undvikande intryck men största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch.

Analys: Kristersson vinner och Busch förlorar på walkover

På senare tid har röster höjts för att Sverige borde gå med i euron. Men den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen, och även om den senaste eurokrisen tycks glömd så finns strukturproblemen kvar, skriver John Gustavsson.

På senare tid har vissa röster höjts för att Sverige bör gå med i euron, bland annat från finansmannen Christer Gardell, som nyligen kallade den svenska valutan för en ”<a href="https://www.svd.se/a/0Q9L76/kronan-ar-en-liten-skitvaluta" target="_blank" rel="noopener">liten skitvaluta</a>”. Han får medhåll av AB Volvos VD <a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/valuta/svantesson-inte-aktuellt-med-euro/" target="_blank" rel="noopener">Carl-Henric Svanberg</a> och tidigare Europaparlamentarikern <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-bor-ga-med-i-eurosamarbetet/" target="_blank" rel="noopener">Gunnar Hökmark</a>, som båda hör till dem som likt Gardell anser att Sverige bör ansluta sig till euron. Som nationalekonom ser jag dock flera skäl till att vårt Nej från folkomröstningen 2003 bör stå fast.

Euron är inte för Sverige, enligt Bulletins John Gustavsson. Foto: Claudio Bresciani / TT

Den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen.