Partiledardebattens största förlorare var tittarna, skriver John Gustavsson.

En partiledardebatt i oktober ett icke-valår är normalt sett inte en särskilt spännande historia.

SVT fortsätter med meningslösa jippon istället för seriös debatt.

Gustavsson: Tittarna var partiledardebattens stora förlorare

Det svenska systemet med fyraprocentsspärren innebär en demokratisk katastrof som bara väntar på att ske. Lösningen bör dock vara enkel: inför ett andrahandsval. Det skriver John Gustavsson.

När var senaste gången en valrörelse inte handlade om fyraprocentsspärren? Jag tror att det måste ha varit 2006. I valen 2010 och 2014 pratade man om huruvida SD respektive FI skulle komma in, och 2018 och 2022 om huruvida MP, L eller KD skulle åka ur. Det är lätt att förstå varför: Om ett parti åker ur Riksdagen förlorar deras block nästan automatiskt.

Inför denna mycket välbehövliga demokratireform – innan katastrofen är här

Gustavsson: Utan andrahandsval väntar demokratisk katastrof

Simona Mohamssons nej till Sverigedemokraterna är inte principfasthet utan klassförakt. Liberalerna vill inte dela maktens finrum med EPA-folket från vischan. Nu hoppar partiet frivilligt utför ättestupan, skriver John Gustavsson.

Simona Mohamssons debattartikel i Dagens Nyheter slog igår ner som en bomb. Beskedet – nej till SD – var oväntat, då signalerna i flera månader gått åt andra hållet. I slutändan segrade tyvärr liberalt klassförakt över pragmatism, och detta blir tveklöst Liberalernas död. Mohamssons debattartikel måste vara svensk politiks längsta självmordsbrev, från ett parti som uppenbarligen är trötta på livet (i Riksdagen).

Simona Mohamssons besked om nej till SD får John Gustavsson att konstatera: Liberalerna hoppar frivilligt utför ättestupan. Foto: Privat/Claudio Bresciani/TT

Liberalernas klassförakt mot SD blir partiets politiska självmord i svensk politik.

Gustavsson: Mohamsson skriver svensk politiks längsta självmordsbrev

Av de riksdagspartier som dansar kring fyraprocentsspärren ser utsikterna olika ut att ta sig tillbaka in i riksdagen, ifall de skulle åka ur. John Gustavsson rankar vilka som skulle ha lättast att göra comeback, och vilka som skulle få det svårast.

Sveriges riksdag har som bekant åtta partier, men hälften av dem ligger mindre än två procent från spärren i opinionsmätningarna. Att antalet partier skulle halveras i nästa val är såklart extremt osannolikt. Likväl skulle en taskig valrörelse eller en illa tajmad skandal (tänk; valstugereportaget 2002) kunna leda till att något parti trillar ut.

Foto: Privat/Fredrik Sandberg/Lars Schröder/Pontus Lundahl/Christine Olsson/TT

Rankning av riksdagens småpartier • ”Råd att köpa sig reklamutrymme” • De skulle få det svårast