Hovrättens mildrade straff mot Rasmus Paludan är en liten seger. Men en verklig seger hade varit att helt frikänna Paludan. Det kan man tycka även om man anser att hans gjorde fel när han brände Koranen.

Syftet med Rasmus Paludans koranbränningar var uppenbarligen att provocera fram våld och med det lyckades han över förväntan. Han avslöjade en kraft och ett problem vårt samhälle har tack vare en stor invandring. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att en mängd människor som inte gjort någon förnär sårades av att se det de ser som heligt trampas på.

Rasmus Paludan redo att bränna en Koran. Observera att det är en engelsk översättning han håller i handen, en bok som inte ens muslimer ser som helig. Däremot är själva handlingen avsedd att skymfa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Paludan borde ha friats, även om det han gjorde var fel

Korn: Yttrandefrihet gäller också det osmakliga

Politikerna pratar om ökad säkerhet, men både judar och vanliga engelsmän vill se handling efter förra veckans terrorattack

Stamford Hill är en stadsdel i nordöstra London med Europas största befolkning av chassidiska judar. Där vimlar givetvis av synagogor, både stora och små. Vissa har en gudstjänst varje morgon, medan andra ständigt är öppna, där den ena gudstjänsten efter den andra avlöser varandra, så att den som vill be – vilket ortodoxa judar gör tre gånger dagligen – alltid kan hitta en pågående gudstjänst.

Ett anslag på dörren till Biale-synagogan i London meddelar att från och med nu hålls dörren låst på grund av rådande situation Foto: Dan Korn

Korn: 7 oktober två år senare

Ett samhälle eller en kultur kan inte bara förstås genom sina skrivna lagar och regler. Det outtalade spelar en oerhört stor roll för ett att ett samhälle ska fungera. Men det är först när det oskrivna hotas som det måste skrivas ner.

Sällan har en bok publicerats så totalt fel i tiden som den tyske sociologen Norbert Elias viktigaste verk Über den Prozess der Zivilisation, på svenska Civilisationsteori. Elias beskrivning av hur Västvärlden blir allt mera civiliserad, hur våldsutövning minskar och människor blir artigare mot varandra, utkom i två delar 1937 och 1939, samtidigt som Hitler angrep Tysklands grannländer, först med ord och från 1938 med vapen. Senare upplagor av Elias bok är tillägnade minnet av hans mor, som dog i Förintelsen.

Polisen hjälper en besökare på Bråvalla festival att sätta fast ett armband med texten ”Tafsa inte” sommaren 2016 Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Så länge det är en självklarhet att inte tafsa behöver det inte sägas

Korn: Vad badstränder och festivaler berättar om vår kultur

Bulletins ledarskribent Dan Korn rapporterar direkt från Manchester.

Jom Kippur brukar kallas den heligaste dagen på det judiska året. Det är en högtid där sorg och glädje blandas. Sorg därför att vi ber om syndernas förlåtelse. Glädje därför att vi är försäkrade om att bli förlåtna.

En äldre gudstjänstdeltagare hjälps från scenen för terroristattacken i Manchester Foto: Peter Byrne/AP/TT