Det kristna arvet handlar om mycket mer än kyrkovalet, men det skadar inte att påminna om dess betydelse när det drar ihop sig till val i Svenska kyrkan och ”Fädernas kyrka” och ”68-kyrkan” drabbar samman.

Om en dryg månad är det kyrkoval. Drygt halva Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan, vilket är väldigt lågt jämfört med 1970-talet, då 95 procent av befolkningen var medlemmar.

”Fädernas kyrka”, Roslags-Kulla kyrka i Uppland Foto: Ulf Palm/TT

Man räddar inte demokratin genom att besöka en moské

Korn: Det kristna arvet och kyrkovalet

Att kalla judar för nazister kan verka vara lika ologiskt som att kalla eld för vatten. Kombinationen är omöjlig. Men ändå blir det allt vanligare att just den anklagelsen görs. Också det ologiska har sin egen logik.

Under Israels pågående krig mot Hamas har en gammal klassisk anklagelse dammats av, där begrepp som folkmord och koncentrationsläger medvetet används som ett sätt att sammankoppla det Israel gör med det nazisterna gjorde mot judarna under Förintelsen. De båda hängda dockorna i randiga kläder i Umeå är ett svenskt exempel.

Också galenskapen har sin logik, som att kalla Israel nazistiskt

Korn: De nya nazisterna

Vår tid har två plågoris som ständigt ställer till det. Det ena är det grunda tänkandet, utan konsekvensanalys. Det andra är den blinda tron på människans godhet. Det är särskilt när dessa två fenomen möts som problemen uppstår.

Du vaknar en natt ensam i ditt hem och hör att någon rör sig genom rummen. Sakta smyger du dig till ett ställe där du vet att det ligger en kniv och när den okände nattgästen kommer in i ditt rum anfaller du bakifrån och berövar honom livet.

Polisen undersöker en plats i Uddevala där två människor knivskurits med kort mellanrum Foto: Joachim Nywall/TT

Korn: Att se ondskan i vitögat

Magda Gads upprop, som 500 svenska journalister, redaktörer och kulturpersonligheter skrev på, hann knappt bli publicerat innan Gad själv visade hur långt in i konspirationsteoriernas och den rena antisemitismens värld hon hamnat. Det lär knappast stå en stavelse om det i någon av de större tidningarna eller nämnas i TV och radio. Men man kanske kan hoppas att en och annan av undertecknarna börjar undra om det var så klokt att skriva på.

Den 29 juli publicerades Magda Gads upprop i Expressen. Vid ungefär samma tid började intervjuer med den amerikanske hjälparbetaren Anthony Aguilar dyka upp i media. Aguilar hade arbetat Gaza Humanitarian Foundation, alltså den hjälporganisation som tagit över matdistributionen i Gaza från UNRWA och Hamas på grund av klagomål över att Hamas stal matleveranserna och sålde maten till hutlösa priser till svältande Gazabor.

500 uppropsunderskrivare i dåligt sällskap