Långsamt förändras samhället. Händelser som tidigare framstod som upprörande avvikelser från det normala blir så vanliga att knappt någon längre höjer på ögonbrynen.

I nyhetsrapporteringen kallas det ofta “stök”. Emellanåt är det “grupperingar” som står för stöket. Vilka det är som stökar och varför, får nyhetskonsumenten i regel gissa sig till.

Busskur drabbad av "stök". Foto: Lars Pehrson.

 I stort sett alla former av samhällsservice har problem med hot och våld. Eller ”stök”, som det ofta kallas.

Skogkär: Det kallas för stök

EU kämpar på för att sy ihop en ny asyl- och migrationspakt. Men dagens system behöver ändras i grunden. Att lappa och laga räcker inte.

Arbetet med en ny gemensam asyl- och migrationspolitik för EU rullar på. På måndagen samlades rådet för rättsliga och inrikes frågor, där Sveriges inrikesminister Mikael Damberg (S) sitter med, i Luxemburg för att bland annat få en lägesrapport om hur arbetet fortskrider.

Grekisk polis vid den stålbarriär som löper längs floden Evros på gränsen mellan Grekland och Turkiet. Ett automatiserat, högteknologiskt bevakningssystem ska upptäcka och avskräcka migranter från att försöka ta sig över gränsen till EU. Foto: Giannis Papanikos.

Det nuvarande asylsystemet var aldrig tänkt att hantera storskalig migration eller rena folkvandringar.

Skogkär: Verkligheten har sprungit ifrån asylrätten

En ny undersökning visar en minskning av antisemitiska attityder och föreställningar. Men det finns ett och annat i studien som förvånar.

Antisemitiska attityder och föreställningar har de senaste femton åren blivit allt ovanligare i Sverige, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.levandehistoria.se/antisemitism-i-sverige">enligt</a> den statliga myndigheten Forum för levande historia.

Synagogan i Malmö "kärleksbombad" efter terrordådet i Köpenhamn 2015. Foto: Erika Oldberg, TT.

Att antisemitiska föreställningar minskat i Sverige är kanske inte vad de flesta föreställt sig. 

Skogkär: En antisemitism utan antisemiter?

Det talas runt 140 olika språk på Malmös förskolor. Men att tala ett språk är inte samma sak som att behärska det, skriver Mats Skogkär i sin första ledartext.

I Malmöstadsdelen Rosengård klarar vartannat barn inte det språktest som Barnavårdscentralen genomför när de fyller fyra. Och det handlar inte nödvändigtvis om att det är just svenskan som brister. Avsikten är att mäta barnens allmänna språkutveckling och de får genomföra testet på sitt starkaste språk. Om det inte är svenska är det mest sannolikt arabiska.

I många Malmöskolor är elever med svensk bakgrund en raritet. Så går det när politiker tror att volymer inte spelar roll.