Många av vår tids konflikter handlar om att vara god eller att vara klok. Våldet i Gaza, klimatpolitiken, problemen till följd av de senaste årens immigration – klyftan vidgas mellan dem som vill följa hjärtats röst och dem som sätter hjärnan i första rummet. Själv väljer förnuftet framför känslan, i förhoppningen att det i längden ska leda till det bästa resultatet, skriver Lennart Göranson.

Varför är allt en trasa? Det frågar sig Carl Jonas Love Almqvist, efter inledningen ”varför är den goda dum – varföre den kloka ond”. Även vår tid bjuder konflikter där det är svårt att välja mellan att vara god eller klok. Att följa hjärtats röst eller hjärnans, känslans eller förnuftets.

Ska hjärtat eller förnuftet styra? Foto: Kgbo /Ibex73 (CC BY-SA 4.0) / 

Vare sig vi talar om Gaza eller klimatet vill alltför många följa känslan istället för förnuftet.

Göranson: Att låta hjärtat eller hjärnan styra politiken

Den stora invandringen från Mellanöstern och norra Afrika har lett till en rad problem. Många menar att lösningen ligger i en förbättrad integration. Men det finns ett antal motsättningar där det saknas utrymme för kompromiss, konstaterar Lennart Göranson.

Under de revolutionsromantiska åren omkring 1968 var det mycket snack om ”antagonistiska motsättningar”. En marxistisk term som betyder ungefär samma sak som en röd linje – något man inte kan förhandla eller kompromissa om. Dagens motsättningar handlar inte om kapitalister och arbetare. Dessutom är de betydligt mer handfasta än de konflikter som mest bottnade i studier av suspekta manifest.

Somliga av islams värderingar går inte att kompromissa med. Foto: Allauddin Khan/AP/TT / Okänd (public domain)

Islams syn på heder, barnuppfostran och kvinnor är inte en som går att att kompromissa med.

Göranson: Sverigekurser lär inte rubba på antidemokratiska attityder

Om ett halvår hålls val till EU-parlamentet. EU idag är något annat än det många hoppades på från början. Steg för steg har den europeiska gemenskapen gått mot en övernationell federation. Genom att rösta i valet kan vi påverka hur politiken och beslutsfattandet utvecklas i fortsättningen, skriver Lennart Göranson.

Alltsedan fördraget i Verdun år 843 klöv Karl den stores rike i en tysk och en fransk del har Europa plågats av de återkommande krigen. Efter det senaste och mest förödande föddes en dröm om ett Europa där krig inte längre skulle vara möjliga.

Ur Europas ruiner efter andra världskriget växte drömmen om det enade Europa. Foto: Michael Sohn/AP/TT / Jens Meyer/AP/TT

EU har blivit en mardröm av centralism och bortglömd subsidiaritetsprincip. 

Göranson: Den krossade drömmen om Europa

Uppgifter som kommer från auktoritära regimer med total kontroll förtjänar ingen tilltro. Dessa uppgifter borde betraktas som propaganda, även av de medier som vidarebefordrar uppgifterna som om de vore fakta, noterar Lennart Göranson.

Krigets första offer är sanningen konstaterade dramatikern Aischylos redan för 2500 år sedan. Många har upprepat frasen sedan dess. Nu pågår krig i Östeuropa och Levanten. Medierna fylls av uppgifter om det andra offret – människor. Hur det står till med det första offret är svårare att få grepp om.

Vad bör vi tro om uppgifter från Hamas? Här Hamas politiske ledare i Gaza, Yahya Sinwar. Foto: Adel Hana/AP/TT

Uppgifter från auktoritära regimer med total kontroll förtjänar ingen tilltro och bör ses som propaganda.