Sverige har upplevt orostider många gånger, senast för 85 år sedan. Efter en period av nedrustning förstärkte man också då det svenska försvaret. Om vi vill värna freden måste vi se till att det kostar mer än det smakar att försöka utmana makten över vårt territorium, skriver Lennart Göranson.

Från 1925 till 1936 handlade den svenska försvarspolitiken om nedrustning. Sedan vände det: 1936 års försvarsbeslut innebar en tioårig upprustningsplan som fick till resultat att Sveriges militära beredskap var god år 1947. Något sent, kan man tycka i efterhand.

Amerikanska och svenska soldater under övningen Archipelago Endeavor i september förra året. Foto: Mikaela Landeström/TT

Ett land som drömmer om fred och frihet måste rusta för krig och avskräckning.

Göranson: Sverige måste rusta för fred!

Tesla har utmanat ”den svenska modellen” genom sin vägran att skriva på ett kollektivavtal och har därför drabbats av fackliga stridsåtgärder samtidigt som arbetsgivarsidan ligger lågt. Allt enligt en modell som drabbar både dem som står ”utanför” och allas vårt välstånd, skriver Lennart Göranson.

Den som efter ett tidshopp från 3–4 år tillbaka i tiden plötsligt hamnade i dagens Sverige skulle tro sig förflyttad till en annan värld. Den svenska skutan på stadig kurs in i kärnkraftsamhälle och Natomedlemskap. I samhällsdebatten ifrågasätter man flumskolan, wokeideologin, klimathysterin och de öppna hjärtanas immigrationspolitik utan att klassas som brunråttor eller värre.

För vems skull står egentligen strejkvakterna och fryser? Foto: Jessica Gow/TT

De som förlorar på den ”svenska modellen” är de som står utanför arbetsmarknaden.

Göranson: Tesla och draken ”Den svenska modellen”

Social ingenjörskonst och politisk kollektivism har under snart ett sekel rivit ned mycket av den gemenskap som kan kallas ”borgerlig”, motsatsen till socialdemokratins definition av ”samhälle”. Låt oss hedra den gemensamma måltiden som ett sätt att göra motstånd mot en utveckling som många av oss känner oss främmande inför, skriver Lennart Göranson.

Mat är en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska leva. Därför ligger en djup symbolik i att bjuda någon på mat. Än djupare när vi har lagat maten själva: Det är att bjuda på liv.

Är måltiden en möjlig borgerlig motståndshandling? Foto: Okänd ill. (CC BY 4.0 DEED)

Att bjuda någon på middag är att bjuda på liv och en motståndshandling mot påtvingad kollektivism.

Göranson: Gör måltiden till en borgerlig motståndshandling!

”Hat och hot” har blivit ett mantra för att brännmärka dem som vågar kritisera politiska makthavare. Uttrycket handlar också om språkbruket på sociala medier, där många utmanar elitens slätkammade elegans. Bättre vore att vända krafterna mot de verkliga hoten, skriver Lennart Göranson. Mot de hot som hindrar viktiga samhällsfunktioner att utföra sitt uppdrag.

Svenska media rapporterade nyligen att två ryska poeter dömts till sju respektive fem och ett halvt års fängelse. Brottet var ”uppvigling till hat och uppvigling till verksamhet som hotar statens säkerhet”. Det som de två konkret hade gjort var att läsa upp dikter som kritiserade Rysslands krig mot Ukraina.

På sociala medier blir det oftare råkurr än eleganta elakheter. Ill: Blaine A. White (CC BY-SA 4.0)

Det finns värre och allvarligare hot än den obildades grovt formulerade kritik mot makthavare.