Aftonbladet försöker i en ledare lägga skulden för landets regeringskris på den brittiske premiärministern. Men det var inte Storbritannien som krävde en gränsdragning mellan Nordirland och Irland, det var EU, skriver John Gustavsson.

Nordirland befinner sig just nu mitt uppe i en regeringskris. Som alltid när Nordirland befinner sig i kris, så spekulerar politiska tyckare i att våldet är på väg att återvända. Och som vanligt när något land någonstans befinner sig i kris, så skyller Aftonbladet på högern. Denna gång är inget undantag. <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/qW8Lwg/krisen-pa-nordirland-ar-boris-johnsons-fel">Ingvar Persson</a> vill i en ledare göra gällande att premiärminister Boris Johnson är skyldig till den nuvarande krisen, och antyder att risken är stor att våldet återvänder till Nordirland. Jag har själv bott i Irland ungefär hälften att mitt vuxna liv, och vill hävda att Persson har fel på båda punkter.

Boris Johnson är utan skuld när det gäller regeringskrisen i Nordirland. Foto: Arthur Edwards AP/TT

Oavsett vad som händer i Nordirland ligger skulden helt på det EU som valde att ”hämnas” för Brexit.

Gustavsson: Krisen i Nordirland är EU:s fel – inte Boris Johnsons

Intresset ljuger inte. Hur politiker investerar sina pengar ger en klar fingervisning om vad de egentligen tror om framtiden och sin egen politik. Väljarna har rätt att veta om våra politiker tror på vad de säger, skriver John Gustavsson.

Idag måste riksdagsledamöter inte uppge hur de investerar sina sparpengar, förutsatt att de inte investerat mer än två prisbasbelopp (<a href="https://www.svd.se/allt-fler-riksdagsman-investerar-i-aktier" target="_blank" rel="noopener">cirka 95 000</a> kronor) i något enskilt företag. Fondinnehav behöver inte uppges alls, och som salt i såren finns inget lättillgängligt register där man som väljare kan söka och se vilken ledamot som äger vilka aktier. Detta måste betraktas som ett demokratiskt problem. Politiker bör tvingas offentliggöra sina finansiella tillgångar, oavsett storlek och vilken typ av tillgångar det rör sig om.

Väljarna borde ha rätt att veta hur våra politiker investerar sina pengar. Foto: Henrik Montgomery/TT

Hur våra politiker investerar sina pengar ger en klar fingervisning om vad de egentligen tror om framtiden och sin egen politik. 

Gustavsson: Kräv transparens om politikers investeringar

Diskussionen om SD:s rötter är på tapeten igen efter en intervju med KD:s partiledare. I jakt på samtidsrelevans förfuskar dock Bush det egna partiets historia, istället för att stå upp för dess kristna grund, skriver John Gustavsson.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch gjorde nyligen ett uppmärksammat <a href="https://omni.se/kd-andrar-sin-historietext-efter-ebba-buschintervju/a/0Gqb6M">uttalande</a> om Sverigedemokraternas historia och partiets ”rötter i nazismen”. Uttalandet om SD var minst sagt missvisande, men mest intressant var ändå inte vad Ebba Busch sa om SD:s historia, utan vad hon sa om sitt eget partis. Ebba Busch hävdade nämligen att Kristdemokraterna grundades som en motpol mot nazismen. Detta är ren lögn.

Kristdemokraterna borde står upp för sina värdekonservativa rötter. Foto: Stefan Jerrevång/TT

I jakt på samtidsrelevans förfuskar Bush det egna partiets historia istället för att stå upp för dess värdekonservativa grund.

Gustavsson: Ebba Busch brottas med historien

I en kolumn argumenterar Wolfgang Hansson för bistånd till Afghanistan. Men bistånd hjälper endast talibanerna stärka sitt grepp om landet, med det förtryck det innebär. Istället bör omvärlden lova hjälp för den dag regimen fallit.

Wolfgang Hansson skrev nyligen i en <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/JxG22X/vasts-svara-dilemma--slappa-in-talibanerna-i-varmen" target="_blank" rel="noopener">kolumn</a> i Aftonbladet om att Sverige och resten av världen trots allt måste skicka bistånd till Afghanistan för att avvärja en stundande svältkatastrof. Han tillstår att talibanregimen må vara hemsk, men menar att den trots allt inte är vald av afghanerna. Eftersom vi ändå samtalar med många hemska regimer som Nordkorea, så borde vi väl även kunna samtala med talibanerna för att på så vis kunna nå ut med bistånd till befolkningen, menar Hansson.

Representanter för talibanregimen besökte Norge förra veckan för samtal. Foto: Javad Parsa/NTB/TT

Om vi genom bistånd håller Afghanistan under armarna just nu, så är risken uppenbar att talibanregimen rotar sig i landet.